Sveriges kommunistiska parti (1967)

Från Wikipedia
Version från den 8 mars 2013 kl. 22.17 av Addbot (Diskussion | Bidrag) (Bot överför 3 interwikilänk(ar), som nu återfinns på sidan d:q1787940Wikidata)
För andra betydelser av Sveriges Kommunistiska Parti se Sveriges kommunistiska parti
Konferens 1967 vid bildandet av Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna. Från vänster Bo Gustafsson, Nils Holmberg och Frank Baude

Sveriges kommunistiska parti (SKP) var ett svenskt politiskt parti bildat 1967 under namnet Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna (KFML) som en prokinesisk och antisovjetisk utbrytning ur Vänsterpartiet kommunisterna (nuvarande Vänsterpartiet). 1973 bytte partiet namn till Sveriges kommunistiska parti.

Under Vietnamkriget spelade partiet en viktig roll i Sverige genom att organisera solidaritetsarbetet, via De Förenade FNL-Grupperna (DFFG). Partiet drabbades under sin existens av många splittringar. Det fanns kvar till tidigt 1990-tal, men under de sista åren förde det en tynande tillvaro.

Partiet fick i riksdagsvalet 1979 över 10 000 röster, men 1982 blev behållningen bara en handfull röster. Man tog enstaka kommunala mandat under 1970- och 1980-talet, med kommunvalet 1985 som främsta framgång.

Historik

Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna hade från början bildats som en utbrytargrupp från Vänsterpartiet kommunisterna. Redan 1970 splittrades det i sin tur för första gången, genom att en utbrytargrupp bildade Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna (revolutionärerna) (KFML(r), som numera heter Kommunistiska partiet (utbrytarna anklagade KFML för att ha blivit socialdemokratiskt och kallade partiet pejorativt för KFML(s); för att markera att man själva fortfarande var revolutionärer kallade man sig som kontrast KFML(r)).

1973 antog partiet namnet Sveriges Kommunistiska Parti, SKP. Detta väckte stor uppmärksamhet eftersom det var Vänsterpartiet kommunisternas tidigare partinamn. Men namnet var inte juridiskt skyddat och då VPK inte använt partinamnet i två val var det juridiskt fritt för ett annat parti att använda denna partibeteckning.

1976 genomförde partiet, nu under det något enklare namnet Sveriges kommunistiska parti, sin andra kongress, som bekräftade en uppgörelse med en så kallad högeravvikelse i partiet. I samband med detta lämnade flera tidigare ledande personer SKP, bland andra Bo Gustafsson, professor i historia i Uppsala och tidigare partiordförande, och Sture Ring, ordförande för Grafiska Fackföreningen i Stockholm och den ende facklige ledare av betydelse som var associerad med SKP.

1980 splittrades partiet igen, då en falang som var kritisk till högervridningen i Kina uteslöts. Dessa kom att bilda Sveriges Kommunistiska Parti (Marxist-Leninisterna) som senare bytte namn till Sveriges Kommunistiska Arbetarparti.

1980-talet var en krisperiod för partiet. Den väpnade konflikten mellan Vietnam och Kina demoraliserade rörelsen. Många medlemmar och ledare lämnade partiet. Partiet började också att distansera sig från maoismen.

SKP hade kommunal representation i Vadstena, Mariestad, Laxå, Vallentuna, Hofors, Gällivare och Sigtuna. Kommunalt var partiets bästa val 1985 då de fick 11 mandat fördelade på 5 kommuner. 1985 var även sista året då SKP fick kommunala mandat. I Laxå och Mariestad bytte partiet inför valet 1988 namn till Kommunal Vänster och i Sigtuna och Vallentuna fortsatte man under namnet Solidaritetspartiet. De lokala partierna somnade in på 1990-talet.

KFML ställde för första gången upp i ett svenskt val 1970 och fick då 0,4 % av rösterna. Partiledare var då läkarstuderanden Gunnar Bylin (1940–2012), sedermera docent och specialist på allergiska sjukdomar.

Bylin efterträddes som partiledare av Roland Pettersson.

Organisation

Trots att partiet var relativt litet, hade det en stor andel aktiva medlemmar och en mängd partianknutna verksamheter under sina aktiva år.

Ungdomsverksamhet

Under de första åren fanns ett nära samarbete med Clarté, som fungerade mer eller mindre som partiets ungdomsförbund. Senare bildades dock ett eget ungdomsförbund, Röd Ungdom.

Partipress

Partiet gav ut tidningen Gnistan mellan 1967 och 1986 (efterföljaren Solidaritetspartiet fortsatte utgivningen under namnet Solidaritets-Gnistan till 1989) samt den teoretiska tidskriften Marxistiskt Forum fram till 1985.

Förlagsverksamhet

Partiets förlag hette Oktoberförlaget och styrdes av förläggaren Kalle Hägglund. Över 300 böcker, såväl fack- som världslitteratur och klassiker, samt ett 30-tal skivor i vinyl av alla möjliga genrer gavs ut under dess korta existens. Ofta var organisationer med namnet Oktober knutna till SKP. Oktober syftade på den ryska oktoberrevolutionen 1917.

Kända personer i SKP

Se även

Litteratur

  • Augustsson Lars Åke & Hansén Stig, De svenska maoisterna, Göteborg: Lindelöw, 2001, ISBN 91-88144-48-8.
Tidigare utgiven som: Augustsson Lars Åke & Hansén Stig, Maoisterna. En historia berättad av några som var med, Stockholm: Ordfront, 1997, ISBN 91-7324-544-5