Visa källa för Systematik (biologi)

{{fler källor|månad=2010-03}}
[[Fil:Biological classification L Pengo-sv.svg|miniatyr|stående|[[Biologi]]ns hierarkiska system]]

'''Systematik''' innebär inom biologin gruppering av [[organism]]er inom [[biologi]]n. Begreppet myntades i det avseendet av [[Augustin Pyrame de Candolle]] för att beteckna läran om klassifikation. [[Taxonomi]] blandas ofta samman med systematik och används ibland [[synonym]]t med systematik<ref>{{Tidskriftsref|författare=Ernest Small|rubrik=Systematics of biological systematics (or, taxonomy of taxonomy)|datum=augusti 1989|tidskrift=TAXON|volym=38|nummer=3|doi=10.2307/1222265|sid=335-356|språk=en|url=https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.2307/1222265}}</ref>.

Modern systematik har sina rötter i [[Carl von Linné]]s system<ref>{{Tidskriftsref|författare=Marta Paterlini|rubrik=There shall be order - The legacy of Linnaeus in the age of molecular biology|datum=september 2007|tidskrift=EMBO Reports|volym=8|sid=814-816|doi=10.1038/sj.embor.7401061|url=https://www.embopress.org/doi/full/10.1038/sj.embor.7401061|issn=1469-3178}}</ref>, i vilket arter grupperades på grundval av bland annat likhet i [[fortplantning]]ens organ som man kunde observera hos växter. Dagens system för [[zoologi]]sk klassificering härrör från 10:e upplagan av Linnés verk ''[[Systema naturae]]'', ett sätt att systematiskt ordna alla levande varelser. Linné var inte först att systematisera växter och djur efter yttre observationer av dem. [[Andrea Cesalpino]], [[John Ray]] och [[Joseph Pitton de Tournefort]] hade var och en utarbetat system som Linné influerades av.

Den traditionella artsystematiken, liksom den vardagliga bestämningen av olika typer av djur och växter, bygger på arternas iakttagbara egenskaper, den så kallade [[fenotyp]]en.

Linnés grupperingar har sedan reviderats för att bättre överensstämma med släktskapsförhållanden enligt [[evolution]]steorin. Molekylär systematik, som analyserar släktskap genom jämförelse av organismers [[DNA|arvsmassa]], har lett till många revideringar på senare tid, och kommer sannolikt att leda till många fler i den närmaste framtiden. 

Se vidare [[Linnés sexualsystem]].

== Definition ==
"Systematisk biologi" och "taxonomi" (termer som ofta blandas samman och används synonymt) definierades i relation till varandra som följer:<ref>Michener, Charles D., John O. Corliss, Richard S. Cowan, Peter H. Raven, Curtis W. Sabrosky, Donald S. Squires, and G. W. Wharton (1970). ''Systematics In Support of Biological Research''. Division of Biology and Agriculture, National Research Council. Washington, D.C., sid:25.</ref>

Systematisk biologi (hädanefter bara kallad systematik) är det vetenskapliga fält som

:(a) förser organismer med vetenskapliga namn
:(b) beskriver dem
:(c) bevarar samlingar av dem
:(d) skapar klassificeringssystem för organismer, nycklar för identifiering av dem, och uppgifter om deras utbredning
:(e) undersöker deras evolutionära historia, och 
:(f) bedömer deras anpassning till miljön […] 

Delar av det teoretiska materialet har att göra med evolutionära frågeställningar (punkterna e och f ovan), medan resten har att göra med specifika problemställningar kopplade till klassificering. Taxonomi är den del av systematiken som beskrivs i punkterna (a) till (d) ovan.

== De olika modellernas uppkomst och utveckling ==
Alla moderna biologiska klassificeringssystem innebär att arterna ordnas i [[träd (graf)|släktskapsträd]]. Trädet ska i princip innehålla alla nu levande arter, som löv, och åtminstone en del av de arter dessa härstammar från, som överordnade [[Nod (grafteori)|noder]]. 

Men det har inte alltid varit så. [[Carl von Linné]] gjorde på 1700-talet systematiska indelningar av de då kända organismerna (cirka 10&nbsp;000 "växter" och cirka 10&nbsp;000 "djur") och lade därmed en grund för systematiken. Dessa principer gällde med endast mindre modifieringar fram till mitten av 1900-talet. Den här traditionella systematiken, som var starkt [[antropocentrism|antropocentrisk]], utgjorde så sent som i början av 1900-talet en viktig del av vårt gemensamma kulturella arv. Den speglade bland annat föreställningen att den biologiska variationsrikedomen kommit till genom en gudomlig [[Kreationism|skapelseakt]]. Det var så man tänkte i 250 år. De föreställningarna skiljer sig markant från hur biologer idag tänker sig att arterna kommit till genom [[evolution]].    

När [[Charles Darwin]] år [[1859]] föreslog en rent [[genealogi]]sk klassificering (efter härkomst), raserades det antropocentriska tänkandet. Om arterna kommit till genom evolution borde de klassificeras så att det [[evolutionärt avstånd|evolutionära avståndet]] framgår. Men det kom att dröja nästan ett sekel innan denna tanke verkligen fick genomslag. Det skedde när vi accepterade att frågan om genealogin (vem härstammar från vem?) är omöjlig att besvara, och därför koncentrerar oss på den [[fylogeni|fylogenetiska]] frågan (vem är närmast släkt med vem?). Under andra halvan av 1900-talet utvecklades en strikt fylogenetisk metod, [[kladistik]]en. Den innebär att det grundläggande kriteriet vid val av klassificering är att den strikt ska visa framför allt graden av släktskap mellan arterna. Denna syn på fylogenin är en konsekvens av evolutionsteorin och de fylogenetiska trädens förmåga att förutsäga andra förhållanden är ett tydligt stöd för evolutionsteorin. 

Den fylogenetiska metoden innebär att taxa ska definieras så att de följer följande två krav: 
* Alla noder i ett [[taxon]] härstammar från en bestämd nod 
* Alla noder som härstammar från denna nod ingår i samma taxon 
Man använder alltså endast monofyletiska taxon. Denna restriktion innebar grundläggande förändringar i systematiken, ibland på tvärs med det "sunda förnuft" som formats av det kulturella arvet. Så är till exempel dinosaurierna som grupp betraktat inte utdöda, eftersom de nu levande fåglarna kan anses höra till samma monofyletiska taxon. 

Exempel på traditionella taxa som inte finns med i den fylogenetiska systematiken är [[kräldjur|reptiler]], [[fiskar]], [[alger]], tvåhjärtbladiga växter och pongidae (människoapor). Dessa är antingen [[polyfyli|polyfyletisk]]a (olika arter har olika ursprung) eller [[parafyli|parafyletisk]]a (vissa avkomlingar, som borde höra hit, saknas). Andra taxa har ersatts med ett flertal nya, till exempel [[svampar]]. Men en del har också överlevt stormen, till exempel [[djur]] och [[däggdjur]]. Vi bör lägga märke till att det inte var uppenbart att alla flercelliga djur kommer från en gemensam anmoder som är helt skild från alla växter och svampar.

== Klassisk systematik ==
De vetenskapliga namnet för ett släkte och lägre [[Taxon|taxa]] (artnamn, eventuella underarter och varieteter etc) skrivs normalt i ''kursiv'' stil. I en ''kursiv text'' anges dock det vetenskapliga namnet med okursiverad stil. Vetenskapliga namn som betecknar taxa av högre rang än släkte (familj, klass, o&nbsp;s&nbsp;v) skrivs dock vanligen ut med rak stil.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Marco Thines, Takayuki Aoki, Pedro W. Crous, Kevin D. Hyde, Robert Lücking, Elaine Malosso, Tom W. May, Andrew N. Miller, Scott A. Redhead, Andrey M. Yurkov, David L. Hawksworth |rubrik=Setting scientific names at all taxonomic ranks in italics facilitates their quick recognition in scientific papers|datum=17 november 2020|tidskrift=IMA Fungus|volym=11|nummer=25|doi=10.1186/s43008-020-00048-6|issn=2210-6359|språk=en|url=https://imafungus.biomedcentral.com/articles/10.1186/s43008-020-00048-6}}</ref>

Exempel:
* [[Domän (biologi)|Domäner]]: [[eukaryoter]]
* [[Rike (biologi)|Rike]]n: [[djur]]riket, [[växt]]riket, [[svampar]]
* [[Fylum|Stam]] (fylum): [[ryggsträngsdjur]] (Inom växtriket heter denna nivå [[division (biologi)|division]])
* [[Understam]] (subfylum): [[ryggradsdjur]]
* [[Klass (biologi)|Klass]]er: [[däggdjur]]
* [[Ordning (biologi)|Ordning]]ar: [[rovdjur]]
* [[Familj (biologi)|Familj]]er: [[kattdjur]], [[hunddjur]]
* [[Släkte]]n:  ''[[Katter (släkte)|Felis]]'' (småkatter), ''[[Panthera]]'' (storkatter)
* [[Art]]er: [[Katt|tamkatt]] (''Felis catus''), [[lejon]] (''Panthera leo'')
* [[Underart]]er: [[Asiatiskt lejon]] (''Panthera leo persica''). Underart kallas också lokalform, dock inte [[ras]].

Det vetenskapliga namnet på en art, exempelvis [[vitsippa]], är sammansatt av släktets namn ''Anemone'' och ett [[art]]epitet ''nemorosa''. Ibland bifogas dessutom en så kallad [[Auktorsnamn|auktorsbeteckning]], vilken anger vem som först publicerat namnet, i detta fall Linné, således "''Anemone nemorosa'' L."

När arten ska beskrivas än mer exakt anges i vilken publikation som namnet föreslogs samt vilket typexemplaret är och var det förvaras: "''Fumaria officinalis'' L., Sp. Pl. vol II, p. 700 (1753);. Typus: LINN 881.13" specificerar således växten [[jordrök]]. Ej sällan ser man en sammansatt auktorsbeteckning med först en förkortning inom parentes och sedan en annan efter parentesen. Detta innebär då att [[epitet]]et först föreslagits av auktorn inom parentes, men i ett annat släkte eller i en annan rang. Auktorn efter parentesen har sedan omkombinerat epitetet till det namn vi nu använder. 

"''Mentha longifolia'' (L.) L. (1756)" grundar sig på "''Mentha spicata'' var. ''longifolia'' L. (1753)" och "''Gymnadenia conopsea'' (L.) R. Br. (1813)" på "''Orchis conopsea'' L. (1753)". Märk att eventuella andra kombinationer av samma epitet som gjorts inte tas med, således tas inte "R. Br." med i "''Habenaria conopsea'' (L.) Benth. (1880)". Vad beträffar [[Hybrid (biologi)|hybrider]] skriver man oftast föräldraarternas artepitet i bokstavsordning, ''Anemone nemorosa'' × ''ranunculoides'', men om det är en hybrid där man vet vilken som är moderplanta skrivs dess epitet först. Vilket system man använder skall dock markeras i texten.

=== Skillnader mellan botaniken och zoologin ===
Zoologin och [[botanik]]en har olika praxis för hur man anger auktorsnamn. Inom botaniken använder man förkortningar, medan zoologin vanligen använder hela efternamnet. Inom botaniken markeras till exempel Carl von Linné med '''L.''', medan zoologin använder '''Linné''' eller den latinska formen '''Linnaeus.''' Förnamnsinitialer används för att skilja auktorer med samma efternamn.

En annan skillnad är att man under artnivå i botaniken alltid specificerar vilken rang som avses med eventuella epitet: de vanligast förekommande är [[underart]] (subsp.), [[Varietet (botanik)|varietet]] (var.) eller [[Form (biologi)|form]] (f.). Dessa förkortningar skrivs i rak stil. Sålunda betecknar exempelvis "''Viola tricolor'' var. ''maritima''" att det rör sig om släktet ''[[Violsläktet|Viola]]'', närmare bestämt arten ''Viola tricolor'' ([[styvmorsviol]]) – och än mer specifikt en varietet av denna som heter ''maritima''.

Inom zoologin förekommer endast underart som taxonomisk rang under art, och inte varietet eller form. I förekommande fall är det alltså underförstått att det rör sig om just en underart, och rangens status (alltid subsp.) behöver därför inte specificeras. Följaktligen betyder exempelvis ''Clupea harengus membras'' per automatik att ''membras'' (strömming) är en underart till ''Clupea harengus'' ([[sill]]), och aldrig en varietet, form, eller dylikt.

Inom zoologin är [[Tautonym|tautonyma]] artnamn – t.ex. ''Grus grus'' – tillåtna. Så är inte fallet för organismer som sorterar under [[International Code of Nomenclature for algae, fungi, and plants]], som växter och svampar.

== Se även ==
* [[Taxonomi]]
* [[Lista över auktorsförkortningar inom växttaxonomin]]

== Referenser ==
<references/>

== Externa länkar ==
* [http://tolweb.org/tree/phylogeny.html Tree of Life web project]

{{Evolutionsbiologi}}
{{Grenar inom biologi}}
{{Taxonomisk rang}}

[[Kategori:Systematik| ]]