Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Elsa Beskows sagofigurer tant Grön, tant Brun och tant Gredelin som konstverk vid Danderyds sjukhus T-banestation.

Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin är figurer i sagoböcker av Elsa Beskow, som publicerades under perioden 1918 till 1947. Förutom tanterna finns Farbror Blå, barnen Petter och Lotta samt pudeln Prick och katten Esmeralda.

När Elsa Beskow var femton år dog fadern och familjen flyttade till mostrarna på Storgatan 18 i Stockholm. Förebilderna till figurerna var Elsa Beskows mostrar och morbror som var ogifta och bodde tillsammans i Trosa.[1]

De tre tanterna tros representera tre olika kvinnotyper: den manhaftiga, den moderliga och husliga samt den "förnämt sjåpiga". Tant Grön (Jeanette) – som sköter trädgården – är den manhaftiga, tant Brun (Marie-Louise) – som står i köket – är den moderliga och husliga och tant Gredelin (Agate-Julie) – som mest sitter i salongen och broderar – är den "förnämt sjåpiga".[källa behövs] Berättelserna utspelar sig i en småstad på 1840-talet[2] och tanterna bär tidstypiska kläder som krinolin och bahytt.

Boken Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin filmatiserades 1947 av Rune Lindström. Den var Sveriges första film i Technicolor och var Sveriges bidrag i Children's Film Festival i Bath. Även 1968–1970 filmades sagorna, i regi av Mille Schmidt, som Farbror Blås nya båt, Petters och Lottas jul, Tant Bruns födelsedag, Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin och Petter och Lotta på nya äventyr.

Böcker[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BonnierCarlsen: "Stora boken om Tant Grön, Tant Brun" (beskrivning av boken på försäljningssida; recensionsdatum 2003-10-30), läst 2015-06-25
  2. ^ Jönsson, Carita (5 december 2008). ”Vem är tanten i sju bilderböcker av Elsa Beskow?” (PDF). https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/7148/examensarbete%20Carita.pdf. Läst 3 oktober 2915. ”Tant Grön, Tant Brun, Tant Gredelin blev en serie om fem böcker som utspelar sig i en småstadsmiljö på 1840-talet.”