Telescopus variegatus
| Telescopus variegatus Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Kräldjur Reptilia |
| Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
| Familj | Snokar Colubridae |
| Släkte | Telescopus |
| Art | Telescopus variegatus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Telescopus variegatus | |
| Auktor | (Reinhardt, 1843) |
| Synonymer | |
|
Tarbophis dipsadomorphoides AHL 1925[2] Dipsas variegata REINHARDT 1843 (det finns även en sydamerikansk art med namnet Dipsas variegata)[3] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Telescopus variegatus[3] är en ormart som beskrevs av Reinhardt 1843. Telescopus variegatus ingår i släktet Telescopus och familjen snokar.[4][5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]
Arten förekommer i västra och centrala Afrika från Senegal till Tchad och Kamerun. Den lever i öppna savanner.[1] Honor lägger ägg.[5]
Lokala populationer kan hotas av landskapets omvandling till odlingsmark. Telescopus variegatus är allmänt vanligt förekommande. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Rödel, M.-O. 2009 Telescopus variegatus . Från: IUCN 2009. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 20 juli 2020.
- ^ Ahl,E. (1925) Über zwei neue Schlangen des zoolog. Museums Berlin., Zool. Anz. 63: 271-272
- ^ [a b] Reinhardt, J. T. (1843) Beskrivelse af nogle nye Slangearter., Danske Vidensk. Selsk. Afhandl. 10: 233-279.
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (29 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/telescopus+variegatus/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ [a b] Telescopus variegatus i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 5 mars 2018.
|