Tes

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För förkortningen TES, se The Elder Scrolls.

Tes, från latinets thesis, av grekiska ϑενςιı (ställande, sättande, läggande), är ett påstående eller en åsikt som kan försvaras, bevisas eller vederläggas.[1][2] Tesen bygger på argumentationens premisser.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Inom argumentationen är tesen den teori en person håller och försvarar med hjälp av olika argument. Man använder ofta en eller flera teser i en debattartikel.[3] Ett påstående som inte är falsifierbart (går att motbevisa) eller är axiomatiskt (självklarhet) betraktas vanligen inte som teser.[4][5] Inte heller påståenden som är vaga eller misslyckas med att framkalla intresse hos en läsare brukar anses vara goda teser.[4]

Andra användningar[redigera | redigera wikitext]

1517 skickade munken Martin Luther (1483-1546) en lista på 95 teser till ärkebiskopen Albrekt av Magdeburg och Mainz. Dessa teser var påståenden som innehöll kritik mot den katolska kyrkan.[6] Från den tidpunkten brukar reformationen anses ha börjat,[7] något som gav upphov till protestantismen.[8]

Enligt Friedrich Hegel (1770-1831) kunde historieutvecklingen beskrivas som en samling teser. I och med att en tes uppstod, uppstod i samma stund dess motsats, en antites. Resultatet av tesen och antitesen kallas syntesen och är det som driver utvecklingen framåt.[9] Till exempel framkallade tesen kapitalismen andra samhällsformer,[10] kognitionspsykologin den socialkonstruktivistiska forskningen[11] och en lag en annan.[12] Ett annat sätt att formulera det är att tesen representerar "det accepterade läget gäller tills samstämmigheten blir för mycket och motkrafter börjar bildas", antitesen syftar på när "det rakt motsatta vill göra sig gällande", och syntes är när "[d]et nya införlivas med det gamla och harmoni gäller åter".[13] Den här teorin om historieutvecklingen kallas ofta dialektik.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tes”. SAOB. Svenska Akademin. http://www.saob.se/artikel/?seek=TES#U_T915_5498. Läst 23 april 2017. 
  2. ^ ”Argumentation”. larare.at. https://larare.at/svenska/moment/argumentation/argumentation_fakta.html. Läst 8 augusti 2018. 
  3. ^ Skriva debattartikel, Läxhjälp.nu, läst 9 augusti 2018
  4. ^ [a b] ”Thesis statements”. writingcenter.unc.edu. https://writingcenter.unc.edu/tips-and-tools/thesis-statements/. Läst 8 augusti 2018. 
  5. ^ ”DEBATTARTIKEL/TAL STRUKTUR - Retorik - Konsten att övertyga” (på sv-SE). Retorik - Konsten att övertyga. http://www.retorik-kurser.se/blogg/debattartikeltal-struktur/. Läst 8 augusti 2018. 
  6. ^ ”Vad hände när Luther spikade sina teser?”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/reformationsaret/vad-hande-nar-luther-spikade-sina-teser. Läst 8 augusti 2018. 
  7. ^ ”1487-1488 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua)” (på sv). runeberg.org. 10 oktober 1912. http://runeberg.org/nfbp/0804.html. Läst 8 augusti 2018. 
  8. ^ Reformationen satte Europa i brand” (på sv). Historie se. 28 mars 2017. https://varldenshistoria.se/samhalle/religionshistoria/reformationen/reformationen-satte-europa-i-brand. Läst 8 augusti 2018. 
  9. ^ ”Hegel - filosofen” (på sv). www.filosofer.se. https://www.filosofer.se/hegel.html. Läst 8 augusti 2018. 
  10. ^ ”Slå upp antites på Psykologiguiden i Natur & Kulturs Psykologilexikon”. www.psykologiguiden.se. https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=antites. Läst 8 augusti 2018. 
  11. ^ Ljunggren, Jens (2015-09-24). Den uppskjutna vreden: Socialdemokratisk känslopolitik från 1880- till 1980-talet. Nordic Academic Press. ISBN 9789188168023. https://books.google.se/books?id=cP8sCwAAQBAJ&pg=PA17&lpg=PA17&dq=tes+antites+syntes&source=bl&ots=zK148KDSkV&sig=5YOmcwjwi9agz5Nfu-nU0MAMpaY&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwidn_DFx97cAhUCPFAKHXoTC5g4FBDoATAAegQICBAB#v=onepage&q=tes%20antites%20syntes&f=false. Läst 8 augusti 2018 
  12. ^ ”Tes, antites och syntes — perspektiv på processrätten | SvJT” (på sv). svjt.se. https://svjt.se/svjt/1984/786. Läst 8 augusti 2018. 
  13. ^ ”Två viktiga former av samhällsvetenskaplig förklaring”. people.dsv.su.se. https://people.dsv.su.se/~hk/vetenskapsteori/f6.htm. Läst 8 augusti 2018.