Theodore Hook

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Theodore Hook
Theodore Edward Hook by Eden Upton Eddis.jpg
Född22 september 1788[1][2][3]
London
Död24 augusti 1841[1][2][3] (52 år)
Fulham[1], Storbritannien
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland och Kungariket Storbritannien
Utbildad vidSt Mary Hall
Harrow School Arbcom ru editing.svg
SysselsättningFörfattare[4], journalist
MakaMary Anne Doughty[5]
BarnClara Hook[5]
Emily Hook[5]
Frederick Augustus Hook (f. 1823)[5]
Mary Hook (f. 1826)[5]
Louisa Hook (f. 1827)[5]
William Hook (f. 1829)[5]
FöräldrarJames Hook
Utmärkelser
Fellow of the Society of Antiquaries
Redigera Wikidata

Theodore Edward Hook, född den 22 september 1788, död den 24 augusti 1841, var en engelsk romanförfattare.

Hook uppträdde redan 1805 som författare och vann snart prinsregenten Georgs gunst. Denne gav honom 1812 skattmästarämbetet på Mauritius, men på grund av en underordnad tjänstemans oredlighet fick han underskott i kassan och ådömdes att ersätta kronans förlust med 12 000 pund sterling. Under processen var han redaktör för den ultratoryistiska tidskriften John Bull. Efter rättegångens slut sattes han en tid i bysättningshäkte.

Hook gav ut romanerna Sayings and Doings (1824–28), Maxwell (1830), The Parson’s Daughter (1833), Love and Pride (1833), Jack Brag (1837), Births, Deaths and Marriages (1839) och Cousin Geoffrey, the Old Bachelor (1840). År 1836 övertog han redaktionen av New Monthly Magazine, för vilken han skrev Gilbert Gurney och Gurney Married.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Theodore-Edward-Hooktopic/Britannica-Online, omnämnd som: Theodore Edward Hook, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e f g] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]