Mauritius

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Republic of Mauritius
République de Maurice
Flagga Statsvapen
ValspråkStella Clavisque Maris Indici
(latin för "Indiska oceanens stjärna och nyckel")
Nationalsång: Motherland
Huvudstad
(även största stad)
Port Louis
Officiella språk inget, engelska och franska i parlamentet
Demonym mauritier[1]
Statsskick parlamentarisk republik
 -  President Ameenah Gurib
 -  Premiärminister Sir Anerood Jugnauth
Självständighet från Storbritannien 
 -  Erkänd 12 mars 1968 
Area
 -  Totalt 2 040 km² (171:a)
 -  Vatten (%) 0,49 %[2]
Befolkning
 -  2014 års uppskattning 1 331 155[2] (152:a)
 -  Befolkningstäthet 653 inv./km² (11:e)
BNP (PPP) 2013 års beräkning
 -  Totalt 20,95 miljarder US$[2] (121:e)
 -  Per capita 16 100US$ 
HDI (2018) 0,796[3] (66:e)
Valuta mauritisk rupie (MUR)
Tidszon UTC+4
Topografi
 -  Högsta punkt Mont Piton, 828 m ö.h.
 -  Största sjö Mare aux Vacoas
Nationaldag 12 mars
Nationalitetsmärke MS
Landskod MU, MUS, 480
Toppdomän .mu
Landsnummer 230

Mauritius, formellt Republiken Mauritius,[1] engelskt uttal: /məˈrɪʃəs/ på franska: Île Maurice /il mɔ'ʁis/ är en östat i Indiska oceanen. Den är belägen öster om Madagaskar, cirka 1 800 km från afrikanska kusten. Staten omfattar ön Mauritius samt öarna Agalega, Cargados Carajos Shoals (Saint Brandon Rocks) och Rodrigues.

Mauritius gör anspråk på såväl den brittiska Chagos-arkipelagen (Brittiska territoriet i Indiska oceanen) som på den franskadministrerade Tromelinön.[2]

Enligt Heritage Foundation har Mauritius den tjugofemte friaste ekonomin i världen.[4]The Economists demokratiindex är Mauritius det enda afrikanska landet som uppnått en fullskalig demokrati (full democracy).[5]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Viceamiral Van Warwick utnämnde bukten till Port van Warwick och ön till Mauritius år 1598. Detta för att hylla den holländske ståthållaren Moritz av Nassau.[6]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Mauritius beskrevs redan på 1400-talet av araberna men det är osäkert om de någonsin besökte ön.[6]

Den äldsta kända kartan av regionen härstammar från år 1502 och skapades av portugisen Alberto Cantino. På denna karta kallas Mauritius för Dino-a-robin, vilket kan översättas till Ökenön. Andra tidiga namn var Giftfiskön och Illha do Cirne, vilket betyder svanön, och gavs efter namnet på det skepp varifrån ön observerades.[6]

Portugiserna var först med att bosätta sig på ön under 1500-talet.[6] Under ledning av viceamiral Van Warwick ankrade fem nederländska skepp ön vid Grand Port den 18 september 1598. Detta efter att ha blåst ur kurs på sin väg till Indonesien. Då var ön obebodd. Man fann dock ett antal skeppsvrak på revet utanför Grand Port, och svartråttan hade redan introducerats.

Dagen därpå gick besättningen iland för att fira högtiden Kermesse. I sin skål utnämnde viceamiral Van Warwick bukten till Port van Warwick och ön till Mauritius. Detta för att hylla den holländske ståthållaren Moritz av Nassau.[6]

Mauritius var därefter en koloni under Nederländerna från år 1638 till år 1710.

Ön har därefter lytt under Frankrike under namnet Île de France år 1715 till år 1810 och sedan Storbritannien tills landet blev självständigt år 1968. I samband med självständigheten blev Mauritius medlem av Samväldet.[7]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Karta över huvudön Mauritius

Republiken Mauritius huvudö Mauritius tillhör ögruppen Maskarenerna vilken bildades för 1,5 till 8 miljoner år sedan genom vulkanutbrott och tektonisk aktivitet.[8] Mauritius är den äldsta ön i Maskarenerna och bildades för 8 miljoner år sedan.[8] Regionen är fortfarande vulkaniskt aktiv.[8]

Topografi[redigera | redigera wikitext]

Mauritius, som mäter 1 860 km²,[8] består av slättland i norr, högplatå i centrum (600 m ö h) och berg i söder, och ön är omgiven av korallrev. Mauritius högsta berg är Black River Peak som mäter 827 m ö h.[8]

Landskapet domineras av sockerrörsplantager och den ursprungliga vegetationen är kraftigt minimerad. Trots detta finns det 2 000 hektar urskog och 8 000 hektar övrig skog, främst i de sydvästra delarna av ön.[8]

Hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Ett stort antal floder rinner upp på högplatån Plaines Wilhems. De största är: Rivière Terre Rouge, Rivière du Poste de Flacq, Grand Rivière Sud-Est, Rivière des Créoles och Rivière Noire.[8]

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Väder [9]
  Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr
Lufttemperatur (°C)
    Dag 27 28 29 30 29 29 28
    Natt 18 19 22 23 23 22 21
Vattentemperatur (°C) 23 24 25 27 27 27 27
Luftfuktighet (% RH) 78 78 79 80 83 83 82

På Mauritius råder ett tropiskt klimat som mildras av passadvindarna.

Sommaren, som varar mellan november och maj är het med mycket regn. Under februarimars är nederbörden över 200 mm, årsnederbörden är 1 500 mm. Under sommaren förekommer cykloner.

Vintern (junioktober) är varm och torr. Vid havsnivån är medeltemperaturen 23 °C och luftfuktigheten 75%.[8]

Flora och fauna[redigera | redigera wikitext]

Den ursprungliga faunan och floran i inlandet på öarna i Maskarenerna härstammar till stor del ifrån den närmast liggande ön, vilket är Madagaskar.[8] Mauritius har många endemiska djur- och växtarter, och även ett antal välkända utrotade endemiska djur. Det mest kända, som har blivit en symbol för landet, är den stora flygoförmögna duvfågeln dront (Raphus cullenlatus) som utrotades strax efter att människan bosatte sig på ön.[8]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

Några av landets stora miljöproblem är vattenföroreningar och nedbrytning av korallreven.[källa behövs]

År 2011 fanns nationalparken Black River Gorges på huvudön. Därtill fanns ett biosfärreservat och ungefär 20 naturreservat. Naturreservatet Macchabee–Bel Ombre upptar mer än hälften av den totalt skyddade arealen.[10]

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Författning och styre[redigera | redigera wikitext]

Enligt konstitutionen som antogs år 1968 var landet en konstitutionell monarki med den brittiska monarken som statschef.

År 1991 ändrades konstitutionen och Mauritius fick då en republikansk regeringsform, med en president som statschef. år 1992 trädde ändringen i kraft.

Presidenten och vicepresidenten utses av parlamentet för en period om fem år.

Premiärministern utses av presidenten. Denne leder ett ministerråd som har den verkställande makten.

Den lagstiftande makten ligger hos parlamentet som består av 62 valda ledamöter och upp till ytterligare 8 ledamöter som kan utses för att bredda representationen bland minoriteter eller underrepresenterade partier. Val till parlamentet hålls vart femte år.[11]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

En illustration från mitten av 1600-talet av slakten av dront och andra fåglar på Mauritius.
Huvudartikel: Mauritius distrikt

Mauritius är indelat i nio distrikt och tre besittningar.

  • Distrikt:
    • Plaines Wilhems, 377 600 inv
    • Flacq, 136 100 inv
    • Pamplemousses, 132 700 inv
    • Port Louis, 130 300 inv
    • Grand Port, 113 200 inv
    • Rivière Noire (Black River)
    • Moka
    • Riviere du Rempart
    • Savanne.
  • Besittningar:
    • Rodrigues, 37 100 inv
    • Agalega Islands, 300 inv
    • Cargados Carajos Shoals (Saint Brandon Rocks), 300 inv

Politik[redigera | redigera wikitext]

Även om det funnits viss oro har Mauritius, sedan självständigheten, lyckats upprätthålla ett öppet, fritt, demokratiskt och konkurrenskraftigt politiskt system. Regelbundna val har hållits och de förlorande partierna har lämnat över makten till vinnarna. Militära kupper har undvikits, vilket troligtvis beror på att Mauritius har en begränsad militär struktur.[12]

Internationella relationer[redigera | redigera wikitext]

Republiken Mauritius är färgad i svart på kartan. Mauritius hävdar överhöghet över Tromelinön gentemot Frankrike och över Chagosöarna gentemot Storbritannien.

[källa behövs]

Mauritius undertecknade år 2011 respektive 2012 avtal med EU och Storbritannien för användning av mauritiska domstolar för att åtala påstådda pirater som fångats i regionen av europeiska militärpatruller.[12]

Mauritius är medlem i Förenta nationerna (sedan 24 april 1968),[13] Afrikanska unionen och Samväldet.

Försvar[redigera | redigera wikitext]

Mauritius har ingen aktiv militärstyrka. Däremot finns en mindre paramilitär styrka som bland annat ansvarar för kustbevakning.

I början av 2000-talet var en ökning av pirater i Indiska oceanen ett hot mot internationell handel. Vilken ledde till att Mauritius satte in specialutbildade kommandosoldater från den nationella kustbevakningen år 2010. Detta för att hjälpa till att bekämpa pirathotet. [12]

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Port Louis, huvudstaden

Sedan självständigheten 1968 har Mauritius utvecklats från en jordbruksbaserad ekonomi med låga inkomster till en mer varierad ekonomi (mer industri, finansiella branscher och turism) med medelhöga inkomster. Utvecklingen märks genom bättre fördelade inkomster, lägre spädbarnsdödlighet och en väl utvecklad infrastruktur.

Landet har Afrikas näst högsta BNP per capita (efter Seychellerna) och har en välmående ekonomi baserad kring sockerrör (90 procent av den odlingsbara marken används för att odla sockerrör och produkten står för 15 procent av landets exportvärde), textilier, turism samt finans.

Drygt 32 000 bolag och finansiella enheter har sin bas i Mauritius, främst riktad till ekonomierna i Kina, Indien och Sydafrika. Banksektorn har erhållit investering värt över 1 miljard dollar.[2]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Jord- och skogsbruk, fiske[redigera | redigera wikitext]

År 2017 stod jordbruk och fiske för fyra procent av Mauritius BNP.

År 2015 bestod cirka 90 procent av landets odlade areal, och nästan hälften av landets totala yta, av odlingar för sockerrör.

Detta samtidigt som Mauritius satsat på att öka livsmedelsproduktionen för att på det sättet minska det starka importberoendet. Fisket är av begränsad betydelse.[14]

Energi och råvaror[redigera | redigera wikitext]

År 2016 tillhandahåller landet el till alla bosatta. Ingen import eller export var aktuell.

79 procent av landets elektricitet framställdes av fossila bränslen, 7 % av vattenkraft och 14 % av andra förnybara källor.[15]

Industri[redigera | redigera wikitext]

År 2017 stod industrin för 21,8 procent av BNP.

Industrisektorn fokuserar på teknik- och kompetensintensiv produktion, som exempelvis läkemedel och kemikalier.

Inom Mauritius industriproduktion tillverkas också stålprodukter och mineralgödsel vilka är baserade på importerade råvaror och halvfabrikat. Även om viss produktion av kläder, skor, livsmedel och cigaretter som baseras på lokalproducerad tobak också finns.[14]

Tjänster och turism[redigera | redigera wikitext]

År 2017 stod tjänstenäringarna för 74,1 procent av Mauritius BNP.

Afrikas viktigaste finansiella centrum är Port Louis Där finns ett antal utländska banker, försäkringsbolag och fondförvaltare.

År 2019 besökte 1 418 000 utländska turister Mauritius. Turismen har därför haft en stor betydelse för landets ekonomi.[14]

Handel[redigera | redigera wikitext]

Främsta exportvarorna var år 2019 fiskprodukter, råsocker, kläder och accessoarer, diamanter och raffinerat petroleum. Främsta exportländerna var Frankrike, Sydafrika och Storbritannien tätt följt av Zambia och Madagaskar.

Främsta importvarorna var år 2019 raffinerad petroleum, bilar, fiskprodukter, flygplan och förpackade läkemedel. Import kom främst från asiatiska länder.[15]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Ett väl utbyggt vägnät, inklusive motorvägar, förbinder alla delar av landet. Tidigare fanns ett järnvägsnät som nu är nedlagt, men planer finns att bygga upp en del av det för förortstrafik runt huvudstaden.

Flygplats finns intill Mahébourg på sydöstra delen av ön.[källa behövs]

Utbildning och forskning[redigera | redigera wikitext]

Utbildning är obligatorisk för barn mellan 5 och 16 år. Grundskolan består av sex års och börjar vid 5 års ålder. Därefter börjar sekundärskola som är upp till sju år. Grund- och sekundärskola är gratis.[12]

91 procent av barnen på Mauritius går i grundskola, varav 61 procent är skrivkunniga.[16] Det är obligatoriskt att studera franska i grundskolan, medan de indiska språken är tillvalsämnen.[17]

Det är lika stor andel flickor som pojkar i såväl primär- som sekundärskola.[10]

Mauritius universitet har fakulteter för jordbruk, ingenjörsvetenskap, juridik och management, naturvetenskap, samt samhällskunskap och humaniora. Andra institutioner för högre utbildning är bland annat University of Technology, Mauritius. En del studenter väljer istället att utbilda sig vid universitet i Indien, Frankrike och Storbritannien. Mer än fyra femtedelar av befolkningen är läskunniga.[12]

Sjukvård och andra viktiga samhällstjänster[redigera | redigera wikitext]

År 2009 gick 8 % av de totala statliga utgifterna till hälsosektorn. Vården ges av sjukhus, apotek, familjeplaneringsinrättningar och socialvårdscentraler.

Sjukvården är gratis och Mauritius har en av Afrikas bästa tillgång till sjukvård. Som exempel kan nämnas att det vid samtliga förlossningar finns kvalificerad personal tillgänglig.

Socialförsäkrings- och sjukvårdssystem är relativt väl utbyggt och omfattar exempelvis arbetslöshetsersättning, ett behovsprövat barnbidrag samt pensionsförsäkringssystem.[10][12]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Mauritius demografi
Mauritius 23.08.2009 11-42-31.jpg
Befolkning1 386 129 (2021 est.)
Befolkningsförändring0,52 % (2021 est.)
Födelsetal12,44 födslar/1 000 invånare (2021 est.)
Dödstal7,23 dödsfall/1 000 invånare (2021 est.)
Förväntad levnadslängd76,7 år (2021)
Summerad fruktsamhet1,73 barn/kvinna (2021 est.)
Spädbarnsdödlighet10,82 dödsfall/1 000 levande födslar (2021)
Migrationsnetto0 migranter/1 000 invånare (2021 est.)
Åldersfördelning
0–14 år19,44 % (2020)
15–64 år69,48 % (2020)
Könsfördelning
https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/mauritius/#people-and-society

Minoriteter[redigera | redigera wikitext]

Mauritius har inga ursprungsbefolkningar, men den etniska mixen är en produkt av mer än två århundraden av europeisk kolonialism och fortsatt internationell arbetskraftsinvandring.

Från tidigt 1700-tal fram till 1835 förlitade man sig på slavarbete främst från Madagaskar, Moçambique och Östafrika för arbete med sockerproduktion. Därefter ersattes slavarna av indier med kontrakt.

Det mesta av den kontrakterade arbetskraften bosatte sig permanent och omformade öns sociala och kulturella sammansättning.

Mauritius vände sig till utländsk arbetskraft igen i mitten av 1980-talet. Klädtillverkare tog in kontraktsanställda från Kina, Indien och i mindre utsträckning Bangladesh och Madagaskar.

I mitten av 2000-talet ledde bland annat nedgången i socker- och textilindustrin till utvandring av lågutbildad arbetskraft och ett beroende av kvalificerad utländsk arbetskraft.

År 2021 beräknas befolkningen bestå av två tredjedelar indo-mauritier samt kreoler, sino-mauritier och fransk-mauritier. Mauritius har inte statistik gällande etniskt tillhörighet efter år 1972.[15]

Språk[redigera | redigera wikitext]

Inhemska språk är engelska, franska, mauritisk kreoliska, hindi, mandarin, hakka, bhojpuri.

Engelska är officiellt språk, men talas av mindre än en procent av befolkningen.

Kreol talas av 86,5 %, bhojupuri av 5,3 % och franska av 4,1 % av befolkningen.

Rodriguansk kreoliska är en dialekt av mauritiansk kreoliska som talas på ön Rodrigues i Indiska Oceanen. Det totala antalet av utövare av språket uppskattas till 40 000.[18][2]

Religion[redigera | redigera wikitext]

Religiös tillhörighet (2011):

Sociala förhållanden[redigera | redigera wikitext]

Mauritius har övergått från ett land med hög fertilitet och hög dödlighet under 1950- och mitten av 1960-talet till ett land med bland de lägsta befolkningstillväxttakten i utvecklingsvärlden idag.

Den totala fertiliteten sjönk från 6,2 barn per kvinna 1963 till 3,2 år 1972 – till stor del som ett resultat av utbildningsnivåerna, särskilt bland unga kvinnor, förbättrades samt att äktenskap ingicks senare. Även familjeplaneringsmetoder har anammats.

Mauritius fertilitetsgrad har konsekvent legat lägre än närliggande länder i södra Afrika sen slutet av 1990-talet. År 2021 var siffran 1,72 barn per kvinna. Samtidigt varspädbarnsdödligheten: 1,82 %.[15]

Ungdomsarbetslöshet: 23,7 % (2012)[2]

Hälsa, övriga befolkningsdata[redigera | redigera wikitext]

  • Befolkningens medelålder: 33,9 år (2014)
  • Andel överviktiga hos den vuxna befolkningen: 18,5 % (2008)[2]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Massmedia[redigera | redigera wikitext]

Press och förlag[redigera | redigera wikitext]

Spridningen av dagstidningar relativt hög. Det finns nio dagliga tidningar där dom två största är skrivna på franska och ytterligare två tidningar ges ut på kinesiska.[10]

Radio och television[redigera | redigera wikitext]

TV är det populäraste mediet. Det statsägda bolaget Mauritius Broadcasting Corporation (MBC) radio och TV finansieras av reklam och en TV-licensavgift. Sändningarna reflekterar i allmänhet regeringens politik.[19]

Konstarter[redigera | redigera wikitext]

Musik och dans[redigera | redigera wikitext]

Mauritius är känt för den populär folkdansen séga. Den består av suggestiva rörelser av höfter och armar till ett rytmiskt beat. Dansen har sitt ursprung från 1700-talets slavar.[11]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Franska språket är fortsatt det mest prestigefyllda litterära språket. Mauritius litteratur utmärker sig genom att skildra öppenhet för nya influenser, exilens lockelser och den ständiga återkomsten till ön.

Léoville L’Homme, som tillhörde den kreolska befolkningen, var den första betydande författaren som skrev på franska.

Den mauritiske poeten Malcolm de Chazals texter har lovprisats i Frankrike och Nathacha Appanah, en författare som debuterat under 2000-talet är, har skrivit flera prisbelönade romaner.

Den franske Nobelpristagaren J.M.G. Le Clézio har delvis mauritiska rötter.[10]

Traditioner[redigera | redigera wikitext]

Helgdagar och högtider[redigera | redigera wikitext]

Den 1 februari uppmärksammar hela landet avskaffandet av slaveriet. Den 12 mars uppmärksammas republikens dag, den 1 maj firas Labor Day och Ankomsten av de kontraktsanställda arbetarnas dag den 2 november.

Därtill tillkommer andra traditionella firanden som Mauritius etniska och religiösa mångfald har givit upphov till. Som exempel kan nämnas de hinduiska festivalerna Maha Shivaratri och Divali, den muslimska högtiden Eid al-fitr, som markerar slutet på Ramadan, samt de katolska högtiderna för att hedra den saligförklarade prästen Jacques-Désiré LavalAlla helgons dag och jul.

Dessutom firas den kinesiska vårfestivalen och den tamilska festivalen Thaipusam, som inkluderar eldvandringsceremonier.[11]

Kultursymboler och viktiga personligheter[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Mauritius Post Office-märken.
1 Penny

Mauritius är berömt för sina första frimärken.

Detta avsnitt är en sammanfattning av Mauritius flagga.

Den röda färgen på landets flagga symboliserar slavarnas blod, det blå havet, det gula landets enhet samt det gröna naturen. Fågeln i statsvapnets vänstra del är en dront, (se Flora och fauna).

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Det finns en aktiv idrottskultur på Mauritius där fotboll har det största antalet deltagare och fans. En lokal fotbollsliga har funnits i decennier och följs av fansen.

En noggrant organiserad och ritualiserad säsong av hjortjakt stöds av det fransk-mauritiska samhället.

Vinterhästkapplöpning är en av årets mest populära, och välbesökta, sportaktiviteter och besöks av mauritier från alla samhällen.

Individuella mauritier har också tävlat på de högsta internationella nivåerna i bridge och backgammon.

Många internationella tävlingar har anordants på Mauritius bland annat Indian Ocean Island Games och internationella turneringar för boxning, judo och volleyboll för kvinnor.[11]

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
The Economist Democracy Index 2019 17 av 167
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2019 25 av 180
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2019 58 av 180
Transparency International Korruptionsindex 2018 56 av 180
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2018 66 av 189

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (11., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2021. sid. 128. https://www.regeringen.se/491d8f/contentassets/ffbc16c416f44fb2abde233c8bb5a555/utrikes_namnbok_11.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 11 maj 2022 
  2. ^ [a b c d e f g h i] ”Country: Mauritius” (på engelska). The World Factbook. CIA. Arkiverad från originalet den 24 december 2018. https://web.archive.org/web/20181224211252/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/mp.html. Läst 4 november 2014. 
  3. ^ ”Human Development Report 2019” (på engelska) (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). United Nations Development Programme. sid. 300-303. http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf. Läst 7 januari 2019. 
  4. ^ ”Mauritius Economy: Population, GDP, Inflation, Business, Trade, FDI, Corruption” (på engelska). www.heritage.org. https://www.heritage.org/index/country/mauritius. Läst 18 februari 2022. 
  5. ^ ”EIU Democracy Index 2017”. infographics.economist.com. https://infographics.economist.com/2019/DemocracyIndex/. Läst 18 februari 2022. 
  6. ^ [a b c d e] Staub, 1993, sid:9-17
  7. ^ The Commonwealth: Our Member Countries, Mauritius På engelska, läst 25 mars 2016
  8. ^ [a b c d e f g h i j] Staub, 1993, sid:7-8
  9. ^ Danmarks Meteorologiske Institut + lokala uppgifter
  10. ^ [a b c d e] ”Mauritius - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mauritius. Läst 17 februari 2022. 
  11. ^ [a b c d] ”Mauritius - The arts and cultural institutions | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/place/Mauritius/The-arts-and-cultural-institutions. Läst 18 februari 2022. 
  12. ^ [a b c d e f] ”Mauritius - Resources, power, and manufacturing | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/place/Mauritius/Resources-power-and-manufacturing. Läst 18 februari 2022. 
  13. ^ ”UNData app”. data.un.org. https://data.un.org/en/iso/mu.html. Läst 18 februari 2022. 
  14. ^ [a b c] Thuesen, Nils Petter; Lundbo, Sten (2021-07-09). ”Mauritius” (på norska, bokmål). Store norske leksikon. http://snl.no/Mauritius. Läst 18 februari 2022. 
  15. ^ [a b c d] Mauritius” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2022-02-14. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/mauritius/#people-and-society. Läst 17 februari 2022. 
  16. ^ State University: Mauritius - Educational System—overview Läst 13 mars 2016, På engelska
  17. ^ Country studies: Mauritius - Education På engelska, läst 13 mars 2016.
  18. ^ ”Language in Mauritius”. mauritiusuncovered.co.uk. Arkiverad från originalet den 25 april 2012. https://web.archive.org/web/20120425080648/http://www.mauritiusuncovered.co.uk/general/language-in-mauritius/. Läst 21 juli 2012. 
  19. ^ Mauritius profile - Media” (på brittisk engelska). BBC News. 29 augusti 2017. https://www.bbc.com/news/world-africa-13882483. Läst 18 februari 2022. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Staub, France (1993) Fauna of Mauritius and associated flora, Précigraph Limited, Mauritius, ISBN 99903-36-00-8
  • Editions Atlas: Min Nya Världsatlas, Lausanne 2008
  • Diverse källor redovisade i avsnittet Internationella rankningar.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]