Hoppa till innehållet

Tiunda landsfiskalsdistrikt

Från Wikipedia
Tiunda landsfiskalsdistrikt
Ulleråkers landsfiskalsdistrikt (-1960)
landsfiskalsdistrikt
LandSverige
LänUppsala län
Inrättat1 april 1918[1]
InförlivatLagunda landsfiskalsdistrikt (1941)
(Balingsta landskommun, Dalby landskommun, Gryta landskommun, Hagby landskommun, Järlåsa landskommun, Ramsta landskommun, Skogs-Tibble landskommun, Västeråkers landskommun och Ålands landskommun)

Vaksala landsfiskalsdistrikt (1952)
(Rasbo landskommun och Vaksala landskommun)
Upphört31 december 1964
Omfattning
Bälinge landskommun
Rasbo landskommun (–)
Norra Hagunda landskommun (–)
Södra Hagunda landskommun (–)
Vaksala landskommun (–)
Järlåsa landskommun ()
Hagby landskommun ()
Gryta landskommun ()
Ramsta landskommun ()
Västeråkers landskommun ()
Skogs-Tibble landskommun ()
Ålands landskommun ()
Uppsala-Näs landskommun (–)
Dalby landskommun ()
Skuttunge landskommun (–)
Vänge landskommun (–)
Läby landskommun (–)
Balingsta landskommun ()
Börje landskommun (–)
Åkerby landskommun (–)
Jumkils landskommun (–)
Bondkyrka landskommun (–)
Redigera Wikidata

Tiunda landsfiskalsdistrikt var 1918–1964 ett landsfiskalsdistrikt i Uppsala län, bildat som Ulleråkers landsfiskalsdistrikt den 1 april 1918, tre månader efter Sveriges indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 januari 1918, enligt beslut den 7 september 1917. Anledningen till att detta landsfiskalsdistrikt inte bildades den 1 januari 1918 fanns i beslut från den 14 januari och den 19 mars 1918.[2] Den 1 januari 1960 (enligt kungörelse den 18 december 1959) ändrades distriktets namn till Tiunda landsfiskalsdistrikt.[3][4] Den 1 januari 1965 avskaffades i Sverige samtliga landsfiskaler och landsfiskalsdistrikt, och deras arbetsuppgifter delades upp på de nyskapade indelningarna polisdistrikt, åklagardistrikt och kronofogdedistrikt.

Landsfiskalsdistriktet låg under länsstyrelsen i Uppsala län.[2]

Ingående områden[redigera | redigera wikitext]

När Sveriges nya indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 oktober 1941 (enligt kungörelsen den 28 juni 1941) tillfördes kommunerna Balingsta, Dalby, Gryta, Hagby, Järlåsa, Ramsta, Skogs-Tibble, Västeråker och Åland från det upplösta Lagunda landsfiskalsdistrikt.[5] 1 januari 1947 inkorporerades Bondkyrka landskommun i Uppsala stad och dess område upphörde därmed att tillhöra landsfiskalsdistriktet. När Sveriges nya indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 januari 1952 (enligt kungörelsen 1 juni 1951) ändrades distriktets omfattning.[6]

Från 1918[redigera | redigera wikitext]

Bälinge härad:

Ulleråkers härad:

Från 1 oktober 1941[redigera | redigera wikitext]

Bälinge härad:

Hagunda härad:

Ulleråkers härad:

Från 1947[redigera | redigera wikitext]

Bälinge härad:

Hagunda härad:

Ulleråkers härad:

Från 1 januari 1952[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svensk författningssamling 1917:687: Transumt av Kungl. Maj:ts nådiga skrivelse till Kungl. Maj:ts befallningshavande i samtliga län, angående rikets indelning i fögderier och landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 7 december 1917.
  • Svensk författningssamling 1941:682: Kungl. Maj:ts kungörelse angående rikets indelning i landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 28 juni 1941.
  • Svensk författningssamling 1951:316: Kungl. Maj:ts kungörelse om rikets indelning i landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 1 juni 1951.
  • Svensk författningssamling 1959:613: Kungl. Maj:ts kungörelse om ändring i kungörelsen den 1 juni 1951 (nr 316) om rikets indelning i landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 18 december 1959.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SFS 1917:687 : Transumt av Kungl. Maj:ts nådiga skrivelse till Kungl. Maj:ts befallningshavande i samtliga län, angående rikets indelning i fögderier och landsfiskalsdistrikt, 7 september 1917.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 97. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, IV, Folkmängd inom särskilda områden, utlänningar m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1962. sid. 29 & 39. https://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FFolk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna%2FFolkr%C3%A4kningen%201910-1960%2FFolkr%C3%A4kningen%201960%20(SOS)%2FFolkrakningen-1960_04.pdf. Läst 2 juli 2023 
  4. ^ SFS 1959:613
  5. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 108. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 128. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna/Folkr%C3%A4kningen%201910-1960/Folkr%C3%A4kningen%201950%20(SOS)/Folkrakningen-1950_1.pdf. Läst 30 juni 2023