Svensk författningssamling

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sveriges statsskick
Sveriges riksvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Grundlagarna
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen
Lagstiftande makt
Riksdagen
Riksdagsordningen
Riksdagens talman
Riksdagens utskott
Riksbanken
Riksrevisionen
Ceremoniell makt
Statschefen
Verkställande makt
Regeringen
Statsministern
Statsråden
Regeringskansliet
Förvaltningsmyndigheterna
Dömande makt
Domstolsväsen
Högsta domstolen
Högsta förvaltningsdomstolen
Administrativ indelning
Län
Landsting
Kommuner
Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Förenta nationerna
Post- och Inrikes Tidningar
Svensk författningssamling
Sverige-portalen

Svensk författningssamling (SFS) är en kronologisk sammanställning av Konungariket Sveriges författningar, som utgörs av lagar och förordningar. Riksdagen beslutar om lagar och de utfärdas därefter av regeringen, som också fastställer förordningar. En förordning kan till exempel innehålla tillämpningsregler för myndigheter avseende en viss lag.

Då en lag utfärdas eller en förordning fastställs, publiceras den i Svensk författningssamling. Författningen får då ett unikt SFS-nummer, som består av årtalet för utfärdandet följt av ett kolon (:) samt ett löpnummer som tilldelas i kronologisk ordning alltefter utfärdandet. Exempelvis var mervärdesskattelagen (1994:200) den tvåhundrade författningen som publicerades i Svensk författningssamling under år 1994. I juridisk text anges alltid SFS-numret på detta sätt vid hänvisning till en viss lag, med undantag av grundlagar och de centrala lagar som benämns balkar.

Även lagändringar får egna SFS-nummer, eftersom en lagändring i sig är en lag. Den redan existerande lagen behåller dock sitt ursprungliga SFS-nummer även efter ändringen och publiceras i konsoliderad form. När en lag har upphävts är det möjligt att införa en ny lag med samma namn men alltid med ett nytt SFS-nummer.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Initiativet till utgivande av Svensk Författningssamling togs av greve Hans Wachtmeister i ett memorial till 1823 års riksdag. Därefter påbjöd Kungl. Maj:t genom en skrivelse till kanslistyrelsen den 22 december 1824 att en författningssamling skulle utges från år 1825. Svensk författningssamling är i enlighet med 1976 års författningssamlingsförordning tillgänglig för allmänheten på landstings- och kommunkontoren och på kommunbiblioteken. Intill dess fanns en starkt decentraliserad tillgänglighet genom de olika pastorsämbetenas vårdnadsplikt av sådant tryck.

Dessförinnan utgavs den svenska statsförvaltningens offentliga tryck utan bibliografisk sammanhållning och går under det officiösa namnet Årstrycket. Detta är ett samlingsnamn för lagar, förordningar, påbud, dekret, kungörelser, instruktioner, taxor, reglementen m.m. som konungen, staten och olika myndigheter utfärdat från Gustav Vasas dagar fram till och med 1833.

Årstrycket förekommer oftast i form av enstaka tryckta sidor eller mindre häften, ibland också ritningar och planscher. Dessa tryck distribuerades från myndigheterna till landshövdingarna och kyrkorna där de anslogs och oftast lästes upp i samband med gudstjänsterna.

Årstrycket digitaliseras sedan 2006 av Kungl. biblioteket och innefattar alla tryck från 1541 till 1632. Årstrycket är främst av intresse för forskare inom olika historievetenskaper. Årstrycket fram till 1632 kommer att göras tillgängligt via Internet som bildfiler i faksimil. Som en egen specialdatabas finns detta under namnet Svenskt offentligt tryck (SOT) i den nationella databaserade katalogen Libris och i Kungl. bibliotekets katalog Regina. Den innehåller sammanlagt 16 893 poster.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]