Trippelguldklubben

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För att bli medlem i trippelguldklubben ska man ha vunnit VM, OS och Stanley Cup.

Trippelguldklubben är en term för den exklusiva samling ishockeyspelare som har vunnit OS-guld, VM-guld, och Stanley Cup.

Medlemmar[redigera | redigera wikitext]

  1. Sverige Tomas Jonsson (Sverige, 1994)
  2. Sverige Håkan Loob (Sverige, 1994)
  3. Sverige Mats Näslund (Sverige, 1994)
  4. Ryssland Valerij Kamenskij (Sovjet & Ryssland, 1996)
  5. Ryssland Aleksej Gusarov (Sovjet & Ryssland, 1996)
  6. Sverige Peter Forsberg (Sverige, 1996, medlem i Dubbeltrippelguldklubben 2006)
  7. Ryssland Vjatjeslav Fetisov (Sovjet & Ryssland, 1997, medlem i Dubbeltrippelguldklubben 1998)
  8. Ryssland Igor Larionov (Sovjet & Ryssland, 1997, medlem i Dubbeltrippelguldklubben 1998)
  9. Ryssland Aleksandr Mogilnyj (Sovjet & Ryssland, 2000)
  10. Ryssland Vladimir Malachov (Sovjet, OSS & Ryssland, 2000)
  11. Kanada Joe Sakic (Kanada, 2002)
  12. Kanada Brendan Shanahan (Kanada, 2002)
  13. Kanada Rob Blake (Kanada, 2002)
  14. Kanada Scott Niedermayer (Kanada, 2004)
  15. Tjeckien Jaromír Jágr (Tjeckien, 2005)
  16. Tjeckien Jiří Šlégr (Tjeckien, 2005)
  17. Sverige Nicklas Lidström (Sverige, 2006)
  18. Sverige Fredrik Modin (Sverige, 2006)
  19. Kanada Chris Pronger (Kanada, 2007)
  20. Sverige Henrik Zetterberg (Sverige, 2008)
  21. Sverige Mikael Samuelsson (Sverige, 2008)
  22. Sverige Niklas Kronwall (Sverige, 2008)
  23. Kanada Eric Staal (Kanada, 2010)
  24. Kanada Jonathan Toews (Kanada, 2010)
  25. Kanada Patrice Bergeron (Kanada, 2011)
  26. Kanada Sidney Crosby (Kanada, 2015)

Tidslinje[redigera | redigera wikitext]

1994[redigera | redigera wikitext]

De första att kvalificera sig till trippelguldklubben var Tomas Jonsson, Håkan Loob och Mats Näslund efter att de vunnit OS-guld i Lillehammer 1994. De hade vunnit VM i ishockey 1991 (Loob vann även VM-guld 1987). Tomas Jonsson vann Stanley Cup 1982 och 1983 med New York Islanders, Loob 1989 med Calgary Flames, och Näslund 1986 med Montreal Canadiens.

1996[redigera | redigera wikitext]

De första ryska spelarna var Valerij Kamenskij och Aleksej Gusarov som kvalificerade sig tillsammans med Peter Forsberg när Colorado Avalanche vann Stanley Cup. Både Kamenskij och Gusarov hade vunnit OS-guld 1988 samt VM 1989 och 1990 (Kamenskij även 1986). Forsberg hade vunnit VM-guld 1992 (och senare även 1998) och OS-guld 1994 (och senare även 2006).

1997[redigera | redigera wikitext]

Vjatjeslav Fetisov och Igor Larionov vann Stanley Cup med Detroit Red Wings, både 1997 och 1998 (Larionov även 2002). De är också de enda spelarna tillsammans med Peter Forsberg som kvalificerat sig att vara med i en "dubbeltrippelguldklubb", då de vunnit allt minst två gånger. Båda vann OS-guld 1984 och 1988, och VM-guld 1982, 1983, 1986, och 1989 (Fetisov även 1978, 1981, och 1990).

2000[redigera | redigera wikitext]

Aleksandr Mogilnyj och Vladimir Malachov vann Stanley Cup med New Jersey Devils. Mogilnyj hade innan dess vunnit OS-guld 1988 och VM-guld 1989. Malachov vann VM-guld 1990 och OS-guld 1992.

2002[redigera | redigera wikitext]

Joe Sakic, Brendan Shanahan, och Rob Blake blev de första kanadensarna som lyckades uppnå detta när Kanada vann OS-guld 2002 i Salt Lake City. Alla tre hade vunnit VM-guld 1994 (Blake även 1997). Sakic och Blake vann Stanley Cup 2001 med Colorado Avalanche (Sakic även 1996) och Shanahan 1997 och 1998 med Detroit Red Wings.

2004[redigera | redigera wikitext]

Scott Niedermayer vann VM-guld med Kanada. Han var också med och vann OS-guld med Kanada i Salt Lake City och har vunnit tre Stanley Cup med New Jersey Devils 1995, 2000 och 2003.

2005[redigera | redigera wikitext]

Jaromír Jágr och Jiří Šlégr blev de första tjecker att lyckas med bedriften då de vann VM-guld 2005. Jágr har vunnit Stanley Cup två gånger med Pittsburgh Penguins, 1991 och 1992. Šlégr vann med Detroit Red Wings 2002, han spelade en match i finalen när Jiří Fischer var avstängd. Båda vann OS-guld i Nagano 1998.

2006[redigera | redigera wikitext]

Nicklas Lidström och Fredrik Modin vann OS-guld 2006. Lidström var med och vann VM-guld 1991 och Modin 1998. Lidström har vunnit Stanley Cup fyra gånger med Detroit Red Wings, 1997, 1998, 2002 och 2008. Modin vann Stanley Cup med Tampa Bay Lightning 2004. I och med OS-guldet kvalificerar sig också Peter Forsberg till "dubbeltrippelguldklubben", då han vunnit OS 1994 och 2006, VM 1992 och 1998 och slutligen Stanley Cup 1996 och 2001.

2007[redigera | redigera wikitext]

Chris Pronger vann Stanley Cup med Anaheim Ducks säsongen 2006/2007 och hade sedan tidigare vunnit VM-guld med Kanada 1997 och OS-guld 2002.

2008[redigera | redigera wikitext]

Henrik Zetterberg, Mikael Samuelsson och Niklas Kronwall vann Stanley Cup med Detroit Red Wings säsongen 2007/2008 och hade sedan tidigare vunnit VM-guld med Sverige 2006 och OS-guld 2006.

2010[redigera | redigera wikitext]

Eric Staal vann OS-guld med Kanada 2010 och hade sedan tidigare vunnit Stanley Cup med Carolina Hurricanes 2005/2006 samt VM-guld 2007. Jonathan Toews vann både OS-guld med Kanada 2010 samt Stanley Cup med Chicago Blackhawks samt hade tidigare vunnit VM-guld 2007.

2011[redigera | redigera wikitext]

Patrice Bergeron vann Stanley Cup med sitt Boston Bruins 2010/2011 och hade sen tidigare vunnit VM-guld 2004 och OS-guld med Kanada 2010.

Canada Cup / World Cup of Hockey[redigera | redigera wikitext]

Vjatjeslav Fetisov, Igor Larionov, och Brendan Shanahan är de enda spelarna i trippelguldklubben som även har vunnit Canada Cup (Fetisov och Larionov 1981; Shanahan 1991).

Joe Sakic och Scott Niedermayer är de enda spelarna i trippelguldklubben som har vunnit World Cup of Hockey (2004).

Svenskarna i Trippelguldklubben[redigera | redigera wikitext]

Av svenskarna i Trippelguldklubben bildar Tomas Jonsson, Mats Näslund, Håkan Loob och Niklas Kronwall en "kvadruppelguldklubb" eftersom de också har SM-guld (Tomas Jonsson 1979 med MoDo, Mats Näslund 1980 med Brynäs och 1992 och 1994 med Malmö, Håkan Loob 1981 med Färjestad och Niklas Kronwall 2001 med Djurgården). Kronwall är ensam om att ha vunnit sina VM- och OS-guld parallellt med NHL-karriären, därmed också med kortast intervaller - sju år från SM-guld till Stanley Cup-seger.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]