Tulpansläktet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tulpansläktet
Näckrostulpan (T. kaufmanniana)
Näckrostulpan (T. kaufmanniana)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Enhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
Ordning Liljeordningen
Liliales
Familj Liljeväxter
Liliaceae
Underfamilj Lilioideae
Tribus Tulipeae
Släkte Tulpansläktet
Tulipa
Vetenskapligt namn
§ Tulipa
Auktor L., 1735
Synonymer
  • Amana Honda
  • Orithyia D. Don.
Hitta fler artiklar om växter med

Tulpansläktet eller tulpaner (Tulipa) är ett släkte som ingår i familjen liljeväxter.[1][2] De är lökväxter med breda blad. Blommorna sitter enstaka eller några få på samma stjälk. Som alla liljeväxter har de sextaliga blommor. Kalkbladen är sex stycken stora (tre yttre och tre inre) och sex ståndare samt en tretalig synkarp pistill.

Växtens namn härstammar från det persiska ordet för turban, dulband, på turkiska tuliband.[3]

Det finns omkring hundra olika vilda arter av tulpaner. Därutöver finns en stor mängd hybrider och sorter. I handeln delas tulpaner in dels efter hur blomman ser ut, dels efter blomningstid och dels finns andra särskilda grupper.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Släktet kommer ursprungligen från södra Europa, norra Afrika och delar av Asien. Den största artrikedomen finns i Pamir och på stäppområdena i Kazakstan.

Trädgårdstulpanen kom till Europa från Osmanska riket på 1500-talet, närmare bestämt introducerades de av Vatikanens sändebud Ogier Ghiselin de Busbecq 1554. Till Holland, tulpanernas land framför alla andra, kom den med Carolus Clusius, en flamländare som kallades till chef för den nygrundade botaniska trädgården i Leiden 1590. Han försökte förgäves hindra att hans exklusiva växter spreds; snart hade så många lökar stulits att det växte upp en stor industri med lökförsäljning. I 1600-talets Holland blev tulpaner otroligt eftertraktade och det utbröt en hänsynslös spekulationsmarknad. En enda tulpanlök kunde i extrema fall inbringa summor på flera tusen gulden, motsvarade en tredjedels normal årslön. Denna spekulativa finansbubbla, som kallades för tulpanmanin, sprack till slut, liksom alla "bubblor". Fortfarande är tulpaner starkt förknippade med Nederländerna där man varje år anordnar tulpanfestivaler.

Exakt när tulpanen kom till Sverige är ovisst, men den första som dokumenterade tulpanodling var Olof Rudbeck d.ä. som tog med sig frön och lökar från en resa till Holland. 1685 hade han 38 olika slags tulpaner i sin botaniska trädgård i Uppsala.

De tulpaner som var mest populära på 1600-talet var polkagrisrandiga och enkelblommande.

Väggmålning av tulpaner i Skellefteå
Tulip

Grupper[redigera | redigera wikitext]

I trädgårdar odlas till största delen hybrider av olika slag. Dessa delas in i 14 grupper. Tidigare kallades grupperna för divisioner.

Andra indelningar är:

Arter[redigera | redigera wikitext]

I Catalogue of Life listas fäljande 112 arter:[4]


Giftighet[redigera | redigera wikitext]

Trots att tulpanlökar har ätits under tider av svält och att tulpaner är så begärliga för rådjur är de lite giftiga. Tulpaner kan ge förgiftningssymptom som liknar de som stormhatt ger, men lindrigare[5].

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Skud, Svensk kulturväxtdatabas. Tulipa L. SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Läst 2014-07-14
  2. ^ Dyntaxa, Svensk taxonomisk databas. Släkte: Tulipa - tulpaner SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Läst: 2014-06-24
  3. ^ Corneliusson, Jens (1997). Växternas namn. Wahlström & Widstrand. Sid. 556-557. ISBN 91-46-17102-9 
  4. ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17085208. Läst 26 May 2014. 
  5. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. ISBN 91-20-04445-3 sid 49
  • Din trädgård, huvudred. Karin Berglund (Sthlm 1996)
  • Tulpan , huvudred. Cecilia Wingård (Simrishamn 1999)
  • Tulpaner. Yvonne Nenander (Prisma 2001)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]