Tzvetan Todorov
.jpg)
Tzvetan Todorov, Cvetan Todorov (bulgariska Цветан Тодоров), född 1 mars 1939 i Sofia, Bulgarien, död 7 februari 2017 i Paris, Frankrike[1], var en bulgarisk filosof. Sedan 1963 var han bosatt i Frankrike, och skrev böcker om idéhistoria, litteraturvetenskap och kulturvetenskap.
Fastän han i grunden var litteraturvetare kom han alltmera att inrikta sig på historiska fenomen, i synnerhet Centralamerika och andra världskriget.
Biografi
Todorov var en av de ledande forskarna i världen om tolkning, narratologi och genrevetenskap, varför han anlitades som föreläsare vid École Normale Supérieure, Harvard, Yale, Columbia och Berkeley, och var verksam vid Centre National de Recherches som föreståndare och professor. Han skrev även om det moraliska tillståndet i koncentrationsläger under Nazityskland och i Sovjet, om dialektik som metod med avseende på Michail Bachtin, och om hur humanismen legitimerats i västvärlden.
Bland hans utmärkelser kan framhållas att han var officer (andra graden av tre) i Ordre des Arts et des Lettres, en för kulturen inrättad del av Ordre national du Mérite, Bronsmedalj från Charles Lévêque Prize of the Académie des Sciences Morales et Politiques och Prince of Asturias Award for Social Sciences.
Verk
Verk som översatts till svenska
- Symbolik och tolkning (1989)
- "Berättelsens grammatik" i Modern litteraturteori
- "Kriminalromanens typologi" i Brott, kärlek, äventyr
- "De litterära genrerna" i Genreteori
Originalverk
- Théorie de la littérature, textes des formalistes russes Seuil 1966
- Littérature et signification Larousse 1967
- Grammaire du 'Décaméron’Mouton 1969
- Introduction à la littérature fantastique, Seuil 1970
- Poétique de la prose, Seuil 1971
- Qu’est-ce que le structuralisme ? Poétique, Seuil 1977
- Théorie du symbole, Seuil 1977
- Symbolisme et interprétation, Seuil 1978
- Les genres du discours, Seuil 1978
- Dictionnaire encyclopédique des sciences du langage, i samarbete med Oswald Ducrot, Seuil 1979
- Mikhaïl Bakhtine, le principe dialogique, Seuil 1981
- Récits aztèques de la conquête, i samarbete med Georges Baudot, Seuil 1983
- Frêle bonheur, essai sur Rousseau, Hachette 1985
- Critique de la critique, Seuil 1984
- La notion de littérature et autres essais, Seuil 1987
- Nous et les autres, Seuil 1989
- Face à l’extrême, Seuil 1991
- Les morales de l’histoire, Grasset 1991
- L’homme dépaysé, Seuil 1996
- Benjamin Constant : la passion démocratique, Hachette littératures, 1997
- Éloge du quotidien, Adam Biro 1998
- Le jardin imparfait : la pensée humaniste en France, Grasset 1998
- La fragilité du bien : le sauvetage des Juifs bulgares, le Grand livre du mois, 1999.
- Éloge de l’individu : essai sur la peinture flamande de la Renaissance, Adam Biro, 2000.
- Les abus de la mémoire, 2004
Källor
|