Användardiskussion:RPSM

Den här användaren är blockerad från redigering på Wikipedia. Redigeringar från detta användarkonto • Blockeringslogg • Aktuell blockeringsstatus

Arkiv, 2007, 2008, 2009, 2010

Angående ordet "Skäktning" II

Är ett uttryck omstritt, är det lämpligt att utgå från etablerade svenskspråkiga verk, som t.ex. Svenska akademiens ordlista (SAOL). SAOL anger inte att ordet skulle vara talspråk på svenska, inte heller finns det någon konsensus i den diskussion som förts på Wvs diskussionssida, med bl.a. dig som deltagare, om att lägga in att det skulle vara talspråk. Då är det inte lämpligt att ändå ändra definitionen i artikeln till detta. Lägg dessutom märke till att det är den svenska användningen som bör gälla, eftersom det här är svenmkspråkiga Wikipedia.

Vänligen / Law_D 28 december 2010 kl. 15.52 (CET)

Pia Karlsson, etnolog vid Institutet för folklivsforskning, Stockholms universitet coh Svenska Institutet för Nordamerkastudier, Uppsala, och '''Ingvar Svanberg''', etnolog vid Institutionern för östeuropastudier och Religionshistoriska avdelning, Uppsala universtiet skrev en artikel Religiös slakt som börjar:

'Religiös slakt'

Åsa Nilsson och Ingvar Svanberg

Sedan slutet av 1970-talet pågår en debatt om huruvida religiös slakt, vanligen kallad skäktning, åter bör tillåtas i Sverige.

slutcitat.

Frågan är: varför använder författarna termen "Religiös slakt"? och vad borde termen finnas i wikipedia.

I DIALRELs ordlista finns tyska schächten, och andra termerna och även en not att termerna är ifrågasatta, kontroversiella mm.”.

nämns det att den tyska termen schächten är talspråk (colloquial)

Schächten (German term): This colloquial German term covers both the religious slaughter according to Islamic as well as to Jewish rules. The term “Schächten” has to be understood to mean both a “religious slaughter without stunning” as well as a “religious slaughter with stunning”.

och det verkar som svenska språkbruk följer den tyska, eftersom ordet vandrade in genom tyskan. Svensk Illustrerad Ordbok (red Molde) har:

"skäkt -en judisk rituell slaktmetod

skäkta -ade: -ning (-en -ar)

slakta (kreatur) genom öppnande av de stora blodkärlen på halsen."

Karlsson och Svanberg igen:

I diskussionen dyker ofta termen "ritualslakt" upp, bland annat i svensk lagtext. Detta är enligt vår mening ett olyckligt ordval, då det för tanken till gudstjänster och riter, vilket skäktning inte på något sätt är. Sammansättnign med bestämningsledet ritual- har tidigare bara använts i begreppet "ritualmord" som i Bonnniers svenska ordbok förklaras som "mord som ingår i en religiös ritual (grundlösa beskyllningar för ritualmord har ofta riktats mot judarna)". Ordsammansättningar med ritual- är alltså sedan länge kopplrde till antisemitism och fördomar, vilket klätt kan bli fallet även med ordet ritualslakt. Invändningar omt deta ordval har också framförts från de religiösa samfunden. Med hänsyn t ill detta använder vi ordet skäktning när vi talar allmänt om såväl judisk som muslimsk slakt."

Alltså - att tala almänt om judisk och muslimsk slakt kan man använda ordet skäktning när det passar in. Benämningen muslimsk slakt och judisk slakt anser författarna är bra termer (jag gillar inte kosher slakt och halal slakt pga att kosher och halal betyder något positiv och bra, emedan att endast använda orden för att tala om en slaktmetod som djurskyddsförenignarna anser är "förkastligt" vänder språkbruk på huvudet.

Varifrån kommer termen Religiös slakt och när borde man använder det? Termen är rak på sak och inte tvetydig.

Det är klart att vissa akademiker och parlementariker får använder vilka termer de vill, och ibland definerar dessa vid behov. Det förekommer också vid domstol att i tvister att de två sidor använder olika termer för en och samma sak.

Gör det något att DIALREL säger att den tyska termen schächten är colloquial (talspråk)?

Jag föredrar termerna judisk slakt, muslimsk slakt och religiös slakt. Termen skäktning är nyttig, pga att man kan bygga ord som skäktningsförbud, skäktningsfrågan mm. Däremot kan man inte gå djupare i ordet skäktning pga att alla kreatur slaktas genom att skära igenom de stora blodkärl vid halsen (även de som bedövas) detta kallas blodtappning eller stickning och sker med alla kreatur som inte stryps eller hängs (som sker nuförtiden i norra Indien).

I slakthus är det viktigt att alla djur stickas så fort som möjligt efter bedövning pga att ett antal djur inte dödas genom bedövning med el, bultpistol eller gas och dödas precis som judar eller muslimer gör (fast efter en smärtsam misslyckad bedövning).

The aim of rendering slaughter animals unconscious prior to bleeding is in good slaughterhouse practice achieved by using captive bolt pistols, electrical tongs or CO2-gas. For the immobilization of bovines and pigs a blow to the skull with a large-sized hammer used to be a wide-spread method and is still being practised, in particular in developing countries. The method requires only manual force, no maintenance of equipment or spares as cartridges, and is therefore cheap (Fig. 66).

A blow with the hammer is certainly preferable to no pre-stunning, but it requires a skilled operator. Very often additional blows are needed, if the animal was not hit properly. The hammer method is prone to a high failure rate and should be replaced wherever possible by one of the above-mentioned stunning methods. Particular malpractice can be observed in pig slaughter, when a number of pigs are driven into a stunning pen and indiscriminately treated with hammer blows. Because they move around, many animals are not hit efficiently; they need additional blows or arrive fully conscious at bleeding (Fig. 66, [1]

Dur som slaktas av vissa muslimer bedövas med en elektrisk hammare. Detta innebär att även skäktade djur bedövas. För min egen del kan jag inte ser varför man använder ett ord som inte har någon egentligen betydelse och exakt innebörd. Det är ungefär samma som att använda ordet tryck (en. pressure) istället för kraft (en. force) eller att blanda ihop temperatur och värme (en. temperature/heat) den enda mätas i grader, den andra i kalorier.

Ord som saknar en exakt vetenskaplig innebörd är colloquial (talspråk).

Ämnet är mat teknologi.

Om man använder en lång kniv för att skära igenom de stora blodkärl vid halsen efter bedövning med bultpistol, är detta skäktning? Så var en rekommendation vid SAMIC innan de införde inloggning för arbetsledare (Supervisors) Men de sade inte skäktning.

Ordet skäktning finns och används, men saknar en exakt teknologiskt innebörd. Däremot, orden inom judendomen: kosher nebelah terefah och inom Islam: halal haram är enligt judisk, respektiv muslimsk lag.

Jag lämnar frågan öppen. RPSM 28 december 2010 kl. 17.13 (CET)

Alla språk har synonymer. Att det finns en synonym till ordet "skäktning" innebär inte att man måste använda synonymen och att "skäktning" skulle vara talspråk. Inte heller är det faktum att "skäktning" är inlånat från tyskan och att det är talspråk på det språket en motivering till att ordet skulle vara talspråk även på svenska. Men den springande punkten är inte vilket ord som är det lämpliga, det är att du trots att du inte hade något egentligt belägg för påståendet och trots att det inte fanns konsensus om ändringen la in i artikeln att det skulle vara talspråk. / Law_D 28 december 2010 kl. 17.26 (CET)

Ok, men diskussionen om terminologin är inte avslutad. Om man accepterar att ordet skäktning betyder både judisk och muslimsk slakt, kan man använda ordet för att syfta till de två slaktmetoden tillsammans. Däremot är skäktning inte en "metod". Den mulsimska och den judiska är två varianter. Men vanligen fabriksslakt använder också samma metod. Utan att de vill att djuret bedövas. Antigen en spetsig kniv används på först en sida, och sedan andra sidan halsen, eller en lång kniv på precis samma sätt som judar och muslimer gör. Fast man skäktningsmotståndarna gärna vill att man har klara skilda metoder - en snäll (våra) och en grym (deras) så är verkligheten mer invecklad än så. Därför har ordet skäktning ett begrämsat användningsområdet. Mest för att tillåta eller förbjuda judisk och muslimsk slakt.

Ordet skäktning undviker experterna annars pga den väcker en massa oklara antydningar som härstämmer från antisemitiska kampanjer som fördes 1840 och togs upp av Nationalsocialisterna i Tyskland, Schweiz, Norge och Sverige och även i andra länder. RPSM 1 januari 2011 kl. 17.22 (CET)

Att frågan om skäktning är djurplågeri är mycket mer komplicerad än vad som vanligtvis framgår av debatten tror jag vi båda är eniga om. (Sedan är det en annan sak att jag som vegetarian har svårt att stödja just skäktning eftersom jag tycker all slakt är motbjudande.) Men har du verkligen något belägg för att experter undviker ordet "skäktning" pga att det "väcker en massa oklara antydningar som härstämmer från antisemitiska kampanjer"? Nationalencyklopedin använder ordet, i riksdagsmannen Fredrik Malms motion om tillåtande av religiös slakt används det också. Jag skulle gärna se källor på att experter verkligen anser att det svenska ordet skäktning skulle vara antisemitiskt laddat. / Law_D 4 januari 2011 kl. 12.36 (CET)

Jag lyssnade till Dalai Lama i Globen när han kom till Stockholm. Han sade att han försökte bli vegetarian, men hans hälsa led utav det. Buddhismen uppmuntrar en att vara vegetarian, men det viktiga är att man inte slakta själv. Det är ok om en annan slaktar, men inte specifikt för dig, utan man kan äta kött om djuret slaktas i alla fall för andra. Vissa kinesiska Bhuddister håller den 15:e och den 1:a i varje månad som vegetariska dagar. Även köttätare vill inte ha slakt i åtanke pga att alla livsprocesser santiteras ut från vardagslivet. RPSM 4 januari 2011 kl. 13.21 (CET)

In our society, and especially in modern cities, direct contact with the animal world has been lost. People buy meat from a butcher’s shop and do not worry about its origin or about the life of the animal before it was slaughtered or about slaughtering itself. However, a visit to a slaughter house would be important to realize the existence of several problems that the present organization of society leads to totally outlook [overlook] or ignore. Comitato Nazionale per la Bioetica Macellazioni Rituali e Sofferenza Animale. Documento approvatto nella Sedula Plenaria della 19 settembre 2003. Nationalrådet för bioetik. Arbetsgrupp angående Rituell Slakt och Djurens Lidande, 2003. Slut på dokument finns lite etiska diskussioner.

Jag ska bara säga att när ordet skäktning var på gång i Sverige fick man inte säga jude utan den mosaitiska tron. Då var en fras som judisk slakt omöjligt. Jag återkommer senare angående etymologin.

Judendom förbjuder i första hand att ata en lem av ett levande djur. Och sedan strypning förbjuds som slaktmetod. Att skära blodkärlen i halsen är en gemensam metod för all slakt idag, religiös slakt som sekulär/kristen slakt. Det är bedövningsivrarna som har krånglat till det eftersom bedövning dödar, men inte alltid, och då återstår blodtappning (att halsen skärs) i alla fall som en metod för att döda de djur som skadats i skallen och hjärnan och lidit fram till de dödats med samma meetod som judar och muslimer använder sig av, nämligen att skära blodkärl i nacken. Detta görs antigen genom att en, två, tre eller alla fyra av jugular vener och karotida artärer skärs. Och man använder antigen en dubbeleggad spetsig kniv för att göra detta. Om en lång kniv används (som introducerades i väst och judar) kan alla fyra blodkärl kapas samtidigt. Eftersom avblidningen är rikligare då, dör djuret snabbare. Denna information fick jag från en köttbolag i Sydafrika (SAMIC) i deras handledning för arbetsledare (Supervisors) innan man fick logga in som nu är fallet. Man visade forskning där antal sekunder till döden angavs för att kapa en blodkärl, två (som var fortare) tre och alla fyra, och de rekommenderade att man använder det långa kniven just för att metoden (den judiska metoden) var bättre [efter bedövning]. För de djur som inte blev bedövade pga att man inte hade hittat rätta punkten med bultpistolen, kunder djurens lidande förkortas genom att använda den judiska metoden (en lång kniv som kapar alla fyra blodkärl samtidigt) hellre än bara kara en blodkärl (det är fortare och mer arbetseffektiv) med en kort kniv (stickningskniv).

Frågan då är: hur defineras "den judiska metoden" när den används med sekulär, icke religiös slakt? Att bedöva en kreatur med bultpistol och sedan använda den långa judiska kniv - är det skäktning? Flera skulle kunna säga: "Djuret bedövas med bultpistol och sesdan skäktas."

Chanoch Kesselman vid Shechita UK säger att icke-judar använder stickning, och då menar han en spetsig, dubbeleggad stickningskniv, som är förbjudet av judisk och islamisk lag (halakha och shari'a). Judisk slakt är definerad i judisk lag sedan tre och halv tusen år: muslimsk slakt defineras i shari'an, men svenska akademien och svenska uppslagsböcker kan inte utforma en gemensam definition av vad skäktning är och inte är dvs vad som är gemensam för judisk och muslimsk slakt för att skapa en definition som alla (judar, muslimer, skäktningsförbudsaktivister coh de som vill tillåta judisk och muslimsk slakt. Därför är definitioner omstridd.

Enligt Wittgenstein kan man inte ha ett privat språk. Om olika männsikor menar olika saker med samma ord, kan inte någon kommunikation uppstå. För teknisk bruk och inom vetenskapliga sammanhang, måste någon myndighet definera tekniska ord så att alla menar samma sak när termerna används.

RPSM 5 januari 2011 kl. 11.15 (CET)

RPSM 4 januari 2011 kl. 13.51 (CET) förlåt den blodiga miljön som beskrivs.

God fortsättning på det nya året. Wvs 4 januari 2011 kl. 09.36 (CET)

Blodsförtal

Hej. Jag rullade tillbaka de ändringar som du gjort i Blodsförtal. Du har lagt till massvis med externa länkar, läs det här. Sen har du tagit bort en bbc-källa (neutral) och ändrat det till "Ourjerusalem" och liknande källor, dvs, förmodligen inte WP:NPOV. Diskutera gärna på diskussionssidan först. Tanzania 31 januari 2011 kl. 20.50 (CET)

Det är lungt. Jag tror BBC-källan sade att i William av Norwichfall förekom det anklagesler att man bakade blod i matza-bröd, men det var inte fallet. Källorna finns kvar för vidare referens. Hälsning. RPSM 31 januari 2011 kl. 20.59 (CET)

Bra! Trevlig måndagskväll. Tanzania 31 januari 2011 kl. 21.14 (CET)

Den här redigeringen är ett typexempel på att angripa personen i stället för att diskutera sakfrågan. Jag anser att den är högst olämplig, och du har redigerat så länge på Wikipedia att du måste känna till etikettreglerna. Jag hoppas på ett sansat debattklimat i fortsättningen.Sjö 1 februari 2011 kl. 18.57 (CET)

Det är korrekt av dig att påpeka det. RPSM 2 februari 2011 kl. 09.54 (CET)

Förhandsgranskning

Du vet väl att du kan använda knappen Visa förhandsgranskning för att se dina ändringar innan du sparar? 178.30.119.167 6 februari 2011 kl. 11.57 (CET)

Jag förstår inte riktigt hur jag talar med en IP adress. RPSM 9 mars 2011 kl. 18.44 (CET)

Diskussion om blodsförtal

Hej. Om du fortsätter dubblera samma diskussion på diskussionssidan till Blodsförtal måste jag tyvärr blockera dig. Jag tycker det vore tråkigt, men nödvändigt om du fortsätter. Se det här som en varning. Tanzania 7 februari 2011 kl. 17.22 (CET)

Som jag förklarat på din talkpage, jag såg att den försvann, och fick panik. Jag försökted lägga till en länk. Riggwelter sade att kolla igen googling som gav nott (blodsanklagelse), Men nu får det va.RPSM 7 februari 2011 kl. 17.28 (CET)

Jag såg inte att mina förändringar visades på förhandsgranskning, och försökte att ändra. Varje gång jag gjorde en förändring, den togs bort. 178.30.119.167 var aktiv då. Jag har ingen slutgiltig förklaring RPSM 9 mars 2011 kl. 18.32 (CET)

link

Catalysts RPSM 23 februari 2011 kl. 17.34 (CET)

Cake Prophet

Freenode RPSM 9 mars 2011 kl. 18.48 (CET)

Hjälp

{{hjälp}} RPSM 24 februari 2011 kl. 11.26 (CET)

Vad är det du behöver hjälp med? GameOn 24 februari 2011 kl. 11.27 (CET)

Jag har en allvarligt långtgående dålig relation med vissa administratörer angående mitt sätt att redigera artiklar, och behöver arbitration, vad det nu kan heta på svenska. RPSM 24 februari 2011 kl. 11.31 (CET)

Jag kan prova att medla, men har inte så mycket erfarenhet av det och den organiserade delen av det här på svwp las ner 2008. Du har på slutet ägnat en hel del tid åt att diskutera med Riggwelter, Tanzania och Dcastor. Alla tre är administratörer så jag vet inte med vilka det är du anser dig ha dålig relation.

Jag ska börja med en del tips som troligen gör din tillvaro här enklare. Du lägger ofta in stora textstycken i dina inlägg, ibland med kopior på vad andra skrivit. Wikipedia:Diffar försöker förklara hur man gör en länk till det inlägg som man vill referera till, ta gärna en titt och blir du osäker så fråga gärna om hjälp. På så vis blir det lättare att läsa texten, och en annan viktig sak också - det syns vem som skrivit vad utan att andra behöver leta i historiken själva. Lägg inte heller in stora textstycken från externa platser, eller andra språkversioner, det kan tom vara ett brott mot upphovsrätten att göra så förutom att det gör det svårare att sätta sig in i det du vill ha sagt. Att du använder din egen diskussionssida för att spara innehåll på för senare arbete, blandat med diskussioner om de ämnen du är intresserad av gör det också svårt att följa med. Jag har därför ändrat på din användarsida så att du lätt kan hitta dina undersidor i framtiden. Tycker du inte att det var ok ber jag om ursäkt och det är självklart ok att ta bort det jag la till. Håll gärna diskussioner om artiklarna på artiklarnas diskussionssidor i framtiden så kan fler lätt ta del av det du vill ha sagt.

Är nu själva problemet att du anser dig orättvist anklagad för att inte skriva neutralt i artiklarna? Ett problem i sammanhanget är att du till större delen av din "wikipediakarriär" varit intresserad av ett litet antal artiklar. Genom att redigera om olika ämnen får man upp ögonen för vad som bör (och inte bör) vara med i artiklarna. Jag har dock inte tittat på dina redigeringar i artiklarna ännu eftersom jag är lite osäker på om det är de sakerna du vill ha hjälp med. GameOn 24 februari 2011 kl. 12.16 (CET)

Kan man fixa en font på Punjabi för nypåbörjad artikeln "Langar"?

{{hjälp}} Kan man fixa en font på Punjabi för nypåbörjad artikeln "Langar"? RPSM 27 mars 2011 kl. 16.13 (CEST)

Hej! Jag har inte en aning om svaret men ett tips är att fråga på WP:Wikifrågor istället för på din diskussion! Tanzania 27 mars 2011 kl. 17.51 (CEST)

Skärpning!

Hej RPSM! Nu tycker jag att du får ta och skärpa dig ordentligt. I helvete heller att jag är antisemit. Vad är det för dumheter du håller på med egentligen?! dnm ^{(d | b)} 1 april 2011 kl. 15.36 (CEST)

Hejsan! Jag håller mig så gått jag kan till ämnet så som jag har läst om den. Du är nu den tredje (3) person som har sagt att jar riktar personliga anklagesler om att den och den är antisemit, när dessa person är för mig endast virtuell avatarer. Jag säger att den bild du målar upp (och den kommer ur den offentlig diskussion - den är inte unik) innehåller klassiska antisemitiska motiv. Detta sett ur en analys som spårar deras ursprung (blodsförtal, rituellmordsanklagelser, hostiaskändning, mm.) Att dessa motiv och deras ursprung är välkända står t ex här [2]. Det finns ingen anledning varför du skulle veta om detta utan att ha läst i litteraturen. Vilken svensk som helst har dessa bilder i huvudet pga av vad som finns i den offentliga masskulturen. Jag bryr mig inte ens att definerar vad en antisemit är eller hur man skiljer mellan en antisemit och en vanlig människa. Jag vet inte vad skillnaden är. RPSM 1 april 2011 kl. 16.33 (CEST)

Det är helt uppenbart att du inte kan hålla isär saker och jag tror detta beror på att du har svårt att hålla dig neutral till ämnet du faktiskt behandlar här. Oavsett avatar eller ej: Det är inte OK att säga att användare är antisemiter på så vaga grunder du anför! Ifall du inte ens vet vad en antisemit är bör du inte yppa de orden om en annan medmänniska! Kritiskt tänkande och ifrågasättanden är i grunden bra och diskussion skall inte kväsas genom att du tycker det är bekvämt att anklaga de med motsatt uppfattning din egen för antisemiter. Det är inte konstruktivt. Det är lågt. Det är fult. Återigen, skärpning! dnm ^{(d | b)} 1 april 2011 kl. 16.41 (CEST)

Jag har inte sagt att du är en antisemit. Jag säger att du använder allmänförekommande bilder som innehåller klassiska antisemitiska element som förekommer jämt i dagspressen, radio och speciellt i skäktningsdebatter. RPSM 1 april 2011 kl. 17.01 (CEST)

Kan du börja identa (sätt ut kolon i början) dina svar? Det är fruktansvärt svårt att följa diskussioner som inte är indentade.

Dina liknelser du drar är extremt långtgående och något du bör vara försiktig att göra. Du förtar allvaret i antisemitism genom att slentrianmässigt dra obskyra paralleller som dessutom är helt ovidkommande för diskussionen. Bilden jag "målade" upp är en faktisk bild av verkligheten, och jag ogillar din Guilt-by-association-stämpel. Undvik sådant framöver och det kan uppstå en konstruktiv diskussion. dnm ^{(d | b)} 1 april 2011 kl. 17.08 (CEST)

Alla det som jag citerat står i litteraturen. Tidigare länk till Modiya (en typ av studiecirkel om sådana ämnen) [3] bekräftar ju samband melllan skäktningskampanjen, hostiaskändning och rituellmordanklagelser. Saken var att blodsförtal/rituellmordanklagelserna sammanflätades med antiskäktningskampanjen när tre av mer än hundra (100) anklagelserna mellan 1880 och första världskriget handlade om judiska slaktare anklagade för mord. Alla hundra anklagelserna var falska.

Att förknippa judar med äckelkänslan var vanligt i medeltidskristendom. Det heter latrin blasphemy. Kiss och bajs helgerån. se artikeln om judesuggan eller här: [4] Martin Luther skrev två antisemitiska skrifter: Judarna och deras lögner och Vom Schem hamephoras. Detta tog antisemitismen till en råare och mer aggressiv nivå bland lutheraner. Förintelsen av sex millioner judar har förbindelserna tillbaka i tiden varvid skaktning fr o m 1840 blev en viktig länk. Ett verktyg för moderna civiliserade kristna att ser ner på judar. Hitlers lag som har samma ordalydelse som den i Schweiz, Norge och Sverige fungerar som ett instrument för att smutsa ner judarnas rykte, säger Bergman (The Right to Practise Shehitah) Jag bara upprepar det som står i litteraturen. Kristna kyrkar har skulpturer av vad ska föreställa judar som begår tidelag. Det är en del av den tradition bland kristna att dra skam över kristendoms moderreligion. Tills man har rensat ut det som kvarstår från dagens debatt, har judar en rätt att påpekar varifrån dessa bilder härstämmer. RPSM 1 april 2011 kl. 17.25 (CEST)

Missförstå mig rätt, men jag är totalt ointresserad av att diskutera judeförföljelsen och förintelsen. I diskussionen om huruvida djur lider eller ej vid skäktning är den debatten totalt irrelevant. Du kanske kan anstränga dig att försöka hålla dig till ämnet, inte sväva ut så mycket och skapa otrevliga stämningar genom obskyra paralleller. dnm ^{(d | b)} 1 april 2011 kl. 17.49 (CEST)

En kopia av The Right to Practise Shehitah till salu har följande puff:

1946, First edition, 278 pages, illustrations, facsims, 26 cm. "Concerns the most flagrant anti-Jewish laws found on the statute books of enlightened countries--a remnant of a decade of Nazi propaganda." Looks at the restricting of kosher butchering as a form of religious oppression; while examining the Nazi period, the book also looks at the post-war period ahead, and calls for guarantees that Jews everywhere be able to practice shehitah.

"Berör de mest flagranta anti-judiska lagar som finns i upplysta ländernas lagböcker - en rest av ett decennium av Nazi propaganda..."

Denna verk nämns i nästan alla källor i ämnet. Förresten, har du läst något överhuvudtaget om ämnet? I böcker, alltså. Jag anser att det är ett central tema i ämnet Antisemitism, som undervisas på flera universitet. RPSM 1 april 2011 kl. 18.02 (CEST)

Regulating slaughter: Animal protection and antisemitism in Scandinavia, 1880-1941 Patterns of Prejudice Volume 23, Issue 3, 1989, Pages 32 - 48 Michael F. Metcalf

Abstract

It was in German-speaking areas that shechita tended to be outlawed in the nineteenth century. In this article the arguments around shechita and animal protection in Scandinavia, traditionally viewed as liberal states, are explored. Animal protection often disguised antisemitic sentiments, and the debates in Norway and Sweden, which adopted anti-shechita legislation, are compared to those in Denmark, which did not.

Det var i tysktalande områden som skäktning förbjöds under 1800-talet. I denna artikel, debatterna som uppstod kring skäktning och djurskyddet i Norden, som tradtionellt betraktas som liberala stater, undersöks. Djurskyddet var oftast ett täckmantel för antisemitiska teman, och debatterna i Norge och Sverige som stiftade lagar mot skäktning jämförs med de som fördes i Danmark som inte införde anti-skäktnings lagar.

Jag anser att dessa två angivna verk är de mest relevanta, och båda påpekar att det som drev debatterna var antisemitism. Flera andra böcker och artiklar upprepar samma sak. Dina påståenden - att antisemitism och skäktningsförbud är helt skilda ämnen har ingen som helst stöd i de viktigaste källorna. RPSM 1 april 2011 kl. 18.35 (CEST)

Vem har pratat om något förbud? Du läser då in lite vad som helst i det folk skriver. Sedan kan man mycket väl vara för ett förbud av skäktning utan att vara det minsta antisemit. Att påstå sambandet som absolut är ovetenskapligt och ohederligt. Det är häri artikelns problem bottnar. Du kan inte förhålla dig neutral i ämnet. dnm ^{(d | b)} 1 april 2011 kl. 18.40 (CEST)

RPSM, var vänlig och förvräng inte andra användares åsikter. Dnm skriver inte "att antisemitism och skäktningsförbud är helt skilda ämnen", däremot menar han (som jag tolkar det) att i en diskussion om huruvida djur lider eller ej är det inte ett relevant argument att börja tala om antisemitism. Det kan jag hålla med om.Sjö 1 april 2011 kl. 18.45 (CEST)

Jag har samma erfarenhet. Även jag har fått antytt för mig att jag är antisemit (se här) och sedan, när man blir förbannad och reagerar, börjar RPSM pladdra om annat i oändliga, osammanhängande och oindenterade inlägg. RPSM:s problem att förhålla sig neutral till ämnet framgår tydligt på den sidan också. Jag tycker inte att det är särskilt bra för stämningen på Wikipedia och jag tycker det kastar en skugga över RPSM:s bidrag. Kort sagt, det föreligger problem med såväl intressekonflikt som det sätt med vilket RPSM agerar. Riggwelter 1 april 2011 kl. 19.41 (CEST)

In recent years, the Jewish practice of shechita, or ritual animal slaughter to obtain kosher meat, has met fierce opposition and has even been banned in a handful of European countries. These debates often have anti-Semitic undertones. Some attacks come from animal rights activists who accuse Jews of cruelty because animals are not stunned before being slaughtered. Anti-Shechita critiques also tie into older stereotypes of the bloodthirsty Jew (deicide, profanation of the Host, Lex Talionis, blood libel) and to contemporary vilifying of Israeli leaders as butchers.

"Under de sista åren, den judiska utövning av sehchita, eller skäktning för att få fram kosher kött, har bemötts med sträng moststånd och har även förbjudits i ett antal eropeiska länder. Dessa debatter har ofast antisemitiska undertoner. Vissa attacker kommer från djurvänner som anklagar Judar för att tillföra djuren lidande för att djuren inte bedövas innan slakt. Anti-shechita kritik även förknippas med äldre stereotyper av den blodtörstiga juden (deicid, hostieskändning, Lex Talionis (öga för öga), blodsförtal. och även med att förtala nuvarande ledare i Israel som slaktare."RPSM 4 april 2011 kl. 15.13 (CEST)

Det känns som du är helt instängd in din egenkonstruerade offerroll. Kan du försöka se bortom dig själv och din egen bias i sammanhanget? Du söker djävlar där det inte finns några. dnm ^{(d | b)} 4 april 2011 kl. 17.08 (CEST)

Jag vill priotera artikelredigering. Jag har ingen tid för att ens börja förstår vad du är in på. Jag uppfattar att du är upprörd men kan inte definerar varför. RPSM 4 april 2011 kl. 19.04 (CEST)

Indenta!

Jag försöker här bara fokusera på en fråga. Varför "indentar" du inte dina inlägg?! Kolon är lätt att göra och det gör att andra orkar läsa dina inlägg och lättare kan följa dem. Varför indentar du inte? dnm ^{(d | b)} 1 april 2011 kl. 17.54 (CEST)

OK. RPSM 1 april 2011 kl. 17.55 (CEST)

Är det med avsikt att reta upp andra användare som du svarar på inlägget ovan utan att indentera, eller är det ett försök att skämta?Sjö 1 april 2011 kl. 18.40 (CEST)

Blockering

Hej RPSM, du har nu sedan min första kommentar på denna sida i november 2007 ältat samma fråga om och om igen utan att visa något prov på självinsikt eller tillit till andra användare. Istället anklagar du dessa gång på gång för rasism och liknande. Detta är, som du säkert förstår, en helt ohållbar situation. Du är uppenbarligen otroligt envis och har mycket tid att engagera dig i frågor, och det är tråkigt att du inte lagt denna tid på mer konstruktivt arbete än att jaga väderkvarnar i ett fåtal artiklar på Wikipedia, helt utan att vilja lyssna på några andra åsikter. Andra användare kan inte förväntas kontrollera dina redigeringar och läsa dina evighetslånga diskussionsinlägg i evighet. Därför blockerar jag dig nu för vidare redigering på Wikipedia. Detta eftersom du uppenbarligen har en POV-agenda i ditt arbete här, och dessutom inte respekterar andra användare. /Grillo 4 april 2011 kl. 22.30 (CEST)

{{avblockering}} Det var följande inlägg som gjorde att diskussionen spårade ur:

Egentligen, oavsett, jag lutar tillbaka till mig själv som människa, men jag kan även vända mig till alla andra här som redigerar. Vi är biologiska varelser och liksom andra biologiska varelser så kan vi känna stress, oro, smärta osv. Det finns egentligen inget som skiljer oss från övriga djur. Ifall någon skulle få för sig att exempelvis hänga mig upp och ner eller på annat sätt frihetsberöva mig, börja skära av min hals och låta mig förblöda i något fixerat tillstånd så skulle jag uppleva mig oerhört utsatt, försvarslös, känna smärta, bli stressad och så vidare medan livet bokstavligt talat rinner ur mig. Då är i alla händelser en påle i skallen betydligt humanare. Finns det någon oberoende (från i synnerhet religion) forskning som visar att skäktning inte skapar ett onödigt lidande för djuren medan de förblöder till döds? dnm (d | b) 30 mars 2011 kl. 20.54 (CEST)

Efetersom liknande berättelser har skickats genom post till de som offentligt uttalat sig till stöd för judisk slakt i Sverige, formulerade: "Hur skulle du vilja dör genom ... osv." som anonyma brev, och jag har sett en sådan som har polisanmälats. Den jag såg var visserligen grövre och mer brutalt och polisanmälats. Grundfrågan är om man är berättigad att äta djur som mat, i synnerhet däggdjur. Det är inte meningen att man för stora filosofiska frågar på diskussionssidorna. Eftersom dnm frågade efer forskning tog jag fram Professor Sahlstedts utlåtande från 1925. Det hör till basfakta i ämnet.

Som artikeln är nu, är det felaktigt. Ingenting står i judiska källor att man skall kära av halspulsådror, och en annan fel som smygit in sig i veterinärlitteraturen är att med judisk slakt måste djuret förblöder på ett annat sätt än övrig slakt. Det finns missförstånd på basnivå som är gröva och som sprids som är osanna. RPSM 14 april 2011 kl. 15.39 (CEST)

Avmallar begäran. Ser ingen motivering till avblockering i texten ovan. -- Tegel _(disk) 17 april 2011 kl. 10.27 (CEST)

Svar till dnm (d | b)

Användaren dnm (d | b) ställde en seriös fråga (bland all datormobbning från flera admins tillsammans) och är berättigad att få ett svar. (Jag har inte kunnat skriva här ett par månader pga datafel). Frågan var: Finns det någon oberoende (från i synnerhet religion) forskning som visar att skäktning inte skapar ett onödigt lidande för djuren medan de förblöder till döds?.

Svaret är att ingen slaktmetod har forskats mer än just judisk slakt. Riksdagen gav som uppdrag till Professorerna vid Veterinärhögskolan att undersöka hurudan metoden var human eller ej. Svaret finns i Abstract from 3 Nordiske, Veterinaermote, Oslo, 11 Juli, 1928 - Some Attempts to Obtain, by Means of Physiological Experiments, an Objective Basis for an Opinion as to the Cruelty Alleged to be Attendant on the Jewish Ritual Mehod of Slaughtering Cattle. by Professor A. V. Sahlstedt, Principal of the Veterinary Institute, Stocholm. The conclusion is:

"On comparing the results found by the writer's tests and by Lieben's, the writer has arrived at the conclusion that, in normal procedure, the Jewish method of slaughter is probably rapidly followed by loss of consciousness, and that, consequently, the method cannot be said to be attended by "cruelty" to the cattle.

En annan professor vid Veterinärhögskolan var av samma åsikt (att judisk slakt är human) och har ett utlåtande i en samling som gavs ut av Helsingfors Judiska församling. Detta var 1925 och 1936 kom till ett effektiv skäktningsförbud med en Djurskyddslag som krävde bedövning före blodtappning dvs var exakt samma som lagarna i Schweiz, Tyskland och de av Tyskland ockuperade länder.

Professor Sahlstedts arbete blev inte grunden för en Djurskyddslag, och initiativ till nuvarande lag kom från Bondeförbundet 1936. Det var Justitieministern som tillhörde bondeförbundet som föreslog lagen.

När judarna upptäckte att praktiskt taget varj expert man frågade om judisk slakt ansåg att metoden var oöverträffad från en djurskydssynpunkt, började man ge ut samlingarna av dessa utlåtanden som hette "Gutachten" på tyska. Över åren utökades dessa till ca 850 expertutlåtanden. Referenser till dessa kan hittas i, t ex, The Right to Practise Shehitah Berman, Munk and Munk. RPSM 21 juni 2011 kl. 16.24 (CEST)

citat från Temple Grandin

"Evaluation of religious slaughter is an area where many people have lost scientific objectivity. This has resulted in biased and selective reviewing of the literature. Politics have interfered with good science. There are three basic issues. They are stressfulness of restraint methods, pain perception during the incision and latency of onset of complete insensibility." RPSM 21 juni 2011 kl. 16.33 (CEST)

Svenska Wikipedia är inte pålitlig när det gäller vissa artiklar - t ex "Skäktning"

Professor Regensteins kommentarer (Professor of Food Science at Cornell)

Page 7, Recommendation 2

The cut should be inspected carefully for complete sectioning of both carotid arteries and both jugular veins, and for the efficiency of bleeding through the strong flow and seeing the pulsating effect of the heartbeat on this flow.

There seems to be a question of whether the blood flow pulsation can be detected as obviously in the bleed out of poultry. This has been raised by members of the Muslim community because of the importance of being assured that the animal is alive when slaughtered halal. This seems to have been ignored in any discussion. [5]

I relgiös slakt (skäktning = judisk och muslimsk slakt) både karotida artärer (pulsåder) och både jugulära vener skäras igenom - och även andra strukturer.

Professor Jan Hjärpes artikel i National Encyclopedin har missat att i judisk och muslimsk slakt att inte bara karotida artärer (pulsåder i nacken) utan ockå venerna (blodåderna = jugulara venerna) kapas rakt igenom.

Därför är det förvirrande att låna National Encycylpedins felaktig definition hit. Jag har rättat till detta redan en gång. Nu kommer [Stig Daniel] hit och upprepar samma felaktig redigering, och jag är evighetsblockerad. Om artikeln urarartar, är man berättigad att påpekar att Svenska Wikipedia är opålitlig när det gäller vissa artiklar. RPSM 4 juli 2011 kl. 16.50 (CEST)

Ditt konto kommer att byta namn

Hej!

Utvecklargruppen på Wikimedia Foundation förändrar kontosystemet som en del i det pågående arbetet med att skapa nya och bättre verktyg åt användarna, såsom globala meddelanden mellan olika wikiprojekt. Ändringarna innebär att alla användare kommer att ha samma konto överallt. På så vis kan vi bygga nya funktioner som gör det lättare att redigera och diskutera samt dela ut mer flexibla användarrättigheter som verktyg. En av bieffekterna är att användarkonton måste vara unika över alla 900 Wikimedia-wikierna. Se meddelandet för mer information.

Tyvärr har det visat sig att ditt konto kolliderar med ett annat konto som också heter RPSM. För att säkerställa att ni båda kan använda Wikimedia-wikier i framtiden kommer vi att döpa om ditt konto till RPSM~svwiki. Detta kommer att ske i april 2015, tillsammans med en mängd andra konton. Om du anser att du kanske äger samtliga användarkonton med detta namn, och detta meddelande har skickats av misstag, var vänlig besök Special:Slå_ihop_konton för att kontrollera och bifoga samtliga av dina användarkonton för att förhindra att deras namn ändras.

Ditt konto kommer att fungera som förut, och du tillgodoräknas alla redigeringar du hittills gjort, men du kommer att behöva använda det nya kontonamnet när du loggar in. Om du inte gillar ditt nya användarnamn kan du begära att det ändras igen genom detta formulär.

Vi beklagar besväret.

Yours,
Keegan Peterzell
Community Liaison, Wikimedia Foundation

20 mars 2015 kl. 10.37 (CET)