Verkställighetshinder

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Verkställighetshinder mot tvångsavvisning, eller avvisningshinder, är skäl till att ett utvisnings- eller avvisningsbeslut inte kan genomföras. En person som har varit asylsökande men fått negativt beslut kan därmed ändå ha rätt att vistas i ett land där personen har sökt uppehållstillstånd. I vissa länder och fall övergår personen då till att bli papperslös, medan myndigheter i andra länder under vissa villkor kan ge personen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.

Exempel på praktiskt hinder mot avvisning är att hemlandet inte är villigt att ta emot personen. Vissa länder vägrar att ta emot återvändande medborgare, exempelvis för att personen har sökt asyl i annat land, för att personen har bott länge i ett tredje land och saknar familjeanknytning till hemlandet eller för att personen saknar pass eller ID-handling och inte har medverkat till att ansöka om sådant.[1] Exempel på en annan typ av hinder är att det efter utvisningsbeslutet har framkommit ny information om att personen riskerar tortyr eller avrättning om han eller hon återvänder, och därför enligt den internationella flyktingkonventionens princip om non-refoulement inte får utvisas. Dessutom har Europadomstolen med hänvisning till Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter visat i en rad vägledande domar att det finns verkställighetshinder mot utvisningar till vissa länder, exempelvis till följd av risk för tortyr.[2]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

År 2013 befann sig omkring 4 000 personer i Sverige, vars utvisningar inte kunde verkställas av polisen.[1]

Enligt svensk lag kan Migrationsverket stoppa en utvisning trots att den är beslutad av domstol och inte längre kan överklagas, om nya händelser inträffar efter utvisningsbeslutet som visar på ändrade omständigheter. Exempel på sådana händelser är:[3]

  • att polisen har påtalat praktiska hinder, såsom att hemlandet inte tar emot personen.
  • att det har uppstått nya politiska hinder, såsom att det politiska läget i hemlandet har förändrats så att alla utvisningar dit stoppas.
  • att det har uppstått nya skyddsskäl, exempelvis att personen riskerar tortyr.
  • att det har framkommit nya humanitära skäl, exempelvis att ett ensamkommande barn saknar familjeanknytning i hemlandet, eller att en läkare har intygat medicinska hinder såsom livshotande sjukdom som inte kan vårdas i hemlandet.
  • att personen har en ny familjeanknytning, exempelvis har gift sig eller fått ett barn i Sverige

Denna bestämmelse kallas ofta 12:18 efter den paragraf i Utlänningslagen där detta främst behandlas.[4]

Migrationsverket kan dessutom utan ny asylprövning besluta att personen får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder, och om hindret är ett skyddsbehov kan det även leda till permanent uppehållstillstånd. Efter fyra år preskriberas utvisningsbeslutet och då kan personen göra en förnyad asylansökan.[1] Det förekommer även att domstolen redan i grundärendet beslutar om tidsbegränsat uppehållstillstånd till följd av verkställighetshinder.[5]

Ensamkommande barn som saknar skyddsskäl, men saknar familj i hemlandet, kan få uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder tills de är myndiga.[6]

Juridiskt vakuum[redigera | redigera wikitext]

Migrationsverkets beviskrav för uppehållstillstånd är låga vid skyddsbehov, men höga vid praktiska verkställighetshinder, exempelvis på dokument som visar att hemlandet verkligen inte är villigt att ta emot personen. Personer vars utvisning har stoppats på grund av praktiska verkställighetshinder men som inte har uppfyllt beviskraven för uppehållstillstånd beskrivs ibland som att de är i ett tillstånd av juridiskt limbo,[7] eller i ett juridiskt vakuum.[8] Ibland inkluderas en sådan person i begreppet papperslös (irreguljär) migrant.[7] Till skillnad från andra papperslösa flyktingar behöver dessa emellertid inte leva gömda i Sverige. Svensk polis har inte rätt att sätta personen i förvar i avvaktan på utvisning om det finns verkställighetshinder, om inte personen bedöms utgöra en säkerhetsrisk.

Utvisningsbeslutet kvarstår, men personen kan ändå inte lämna landet, och kan vara i detta tillstånd i många år. Personens barn får gå i svensk skola men utan uppehållstillstånd kan de få en mycket låg levnadsstandard.[8] När barnen blir vuxna kan de också vara förhindrade att få svenskt uppehållstillstånd.

Levnadsvillkor vid tidsbegränsat uppehållstillstånd[redigera | redigera wikitext]

Personer med verkställighetshinder har inte rätt att arbeta i Sverige, även om de har fått tidsbegränsat uppehållstillstånd och trots att hade rätt att arbeta medan de var asylsökande. De tvingas i många fall att försörja sig genom svartarbete. Personen kan bli fast på flyktingförläggning under lång tid.[8] Liksom asylsökande har personen eller dennes barn inte rätt till svensk universitetsutbildning utan att betala studieavgift. Personen har rätt till akutsjukvård, tandvård och annan vård som inte kan vänta, på samma sätt som asylsökande.

Sedan februari 2017 kan statlig ersättning utbetalas till personer som har fått längre uppehållstillstånd än 1 år till följd av verkställighetshinder.[9][10]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] 4 000 utvisningar kan inte verkställas av polisen, SVT 2013-03-07
  2. ^ "fulltext":["impediment to expulsion","kpthesaurus":["350"]} Sökning i EU-domstolens arkiv på "Impediment to expulsion"
  3. ^ Nya händelser efter avslag, Migrationsverket, 2017-04-06
  4. ^ Utlänningslagen kap 12 $18
  5. ^ Anna Gevert och Sara Andersson (2016): Verkställighetshinder, Broschyr och sommarkurs utvecklad på uppdrag av Flyktinggruppernas riksråd (Farr) och Rosenjuristerna
  6. ^ Ensamkommande barns asylprövning Arkiverad 23 april 2017 hämtat från the Wayback Machine., Migrationsverket 2016-09-28
  7. ^ [a b] Hanna Johansson, Juridiskt limbo - om bedömningen av praktiska verkställighetshinder i utlänningslagens mening, examensarbete i förvaltningsrätt vid Stockholms universitet, 2014
  8. ^ [a b c] Verkställighetshinder, Flyktinggruppernas riksråd (farr)
  9. ^ Rätt till statlig ersättning Arkiverad 23 april 2017 hämtat från the Wayback Machine., Migrationsverket
  10. ^ Ersättning för vissa individer med verkställighetshinder, Sveriges kommuner och landsting, 2017-02-28