Vårdnadstvist

Vårdnadstvist är en rättslig process som oftast leder till att ett barn förlorar vårdnaden från minst en förälder. Den uppkommer när två föräldrar inte kan enas om vem som ska ha vårdnaden för deras gemensamma barn. Beslut i vårdnadstvister fattas i domstol. Dock utreds tvisterna först hos i socialnämnden av socialsekreterare. I de flesta fall följer domstolen rekommendationen från socialnämnden.

Bakgrund. Separationer och vårdnadstvister mellan föräldrar är förhållandevis vanligt i Sverige. Ca en fjärdedel av barn under 18 år har föräldrar som inte bor tillsammans. I Sverige berörs ca 60 000 barn av separationer mellan föräldrar årligen. Av dessa separation, leder ca 7000 fall årligen till avgjorda mål i vårdnadstvister. Vårdnadstvister leder i de flesta fall till att barnet förlorar vårdnad från en av sina föräldrar. Modern vinner ofta vårdnadsutredningar och får ensam vårdnad i 46% av fallen, medan andel fader som får vårdnad är signifikant lägre: 21%. I 33% av fallen döms till gemensam vårdnad (2014 års vårdnadsutredning). Många fall avgörs dock inte i domstol och där dominerar andel mödrar med ensam vårdnad (77%) över antalet papper med ensam vårdnad (8%) och i övriga fall (15%) ligger vårdnaden hos någon annan person än föräldrarna (2014 års vårdnadsutredning).

Juridik. Huvudregeln i vårdnadstvister (6 kap. 2 och 3 §§ föräldrabalken) är att föräldrarna ska ha gemensam vårdnad. I praktiken leder dock vårdnadstvister i de flesta fall till ensam vårdnad, och ibland till båda föräldrarna förlorar vårdnaden. Står barnet under vårdnad av en eller båda föräldrarna, och vill någon av dem få ändring i vårdnaden, skall rätten besluta att vårdnaden skall vara gemensam eller anförtro vårdnaden åt en av föräldrarna. Vid bedömningen av om vårdnaden skall vara gemensam eller anförtros åt en av föräldrarna skall rätten fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Rätten får inte besluta om gemensam vårdnad, om båda föräldrarna motsätter sig det enligt 6 kap. 5 § FB. Vid valet av vårdnadshavare för ett 13-årigt barn har hänsyn tagits till barnets bestämda vilja i NJA s. 398. Trots upprepat umgängessabotage från moderns sida har hon fått behålla vårdnaden "av hänsyn till barnets bästa" enligt 6 kap. 2 § a i NJA 1998:675. Anmälan enligt 4 § andra st om gemensam vårdnad för föräldrar som inte är gifta med varandra prövas av Skatteverket. Anmälan skall göras skriftligen av båda föräldrarna. Anmälan enligt 4 § andra stycket 2 görs hos Skatteverket eller Försäkringskassan. Beslut av Skatteverket får överklagas hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets barnet är folkbokfört vid tidpunkten för beslutet. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.