Vårmusseron

Från Wikipedia
Vårmusseron
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningAgaricales
FamiljTricholomataceae
SläkteCalocybe
ArtVårmusseron
C. gambosa
Vetenskapligt namn
§ Calocybe gambosa
Auktor(Fr.) Donk, 1962
Synonymer
Calocybe georgii var. gambosa (Fr.) Kalamees 1994[1]
Calocybe georgii var. aromatica (Roques) Pilát 1965[2]
Lyophyllum gambosum (Fr.) Singer 1943[3]
Gyrophila georgii (L.) Quél. 1886[4]
Tricholoma georgii (L.) Quél. 1872[5]
Tricholoma gambosum (Fr.) P. Kummer 1871[6]
Agaricus aromaticus Roques 1832[4]
Agaricus gambosus Fr. 1821[7]
Agaricus albellus DC. 1815[8]
Agaricus georgii L. 1753[9]

Den mykologiska karaktären hos vårmusseron:


hymenium:
skivor


hatt:
välvd


skivtyp:
fria


ätlighet:
delikat




fot:
bar


sporavtryck:
vit


ekologi:
mykorrhiza

Vårmusseron, (Calocybe gambosa) är en skivling som plockas som matsvamp.[10] Den är vanlig på kalkrika ängs- och betesmarker i maj till juni där den bildar häxringar. Den är allmän på kalköarna Öland och Gotland, samt i Syd- och Mellansverige och upp till Jämtland, ovanligare norrut upp till Ångermanland.

Vårmusseron har en vit till gräddvit hatt, ofta med en lätt skiftning i rosa eller grågult. Hatten blir 5–12 centimeter bred och är först kullrig för att sedan få en mer välvd form. Kanten på hatten är länge inrullad och mjukt vågig. Svampens skivor är urnupna, tunna och tätt sittande. Foten är förhållandevis kort och kraftig och vit till färgen. Dess mått är omkring 3–7 centimeter i höjd och 1–3 centimeter i diameter. Kännetecknande för svampen är också att dess doft och smak är mjölliknande.

Vårmusseronen är Ölands landskapssvamp.

Källor

  • Nylén, Bo. Svampar i Norden och Europa, 2000.

Noter

  1. ^ Kalamees, K. (1994) Verbreitungskonspekt der osteurpäischen und asiatischen Tricholomatales-arten II., In: Z. Mykol. 60(2):359–363
  2. ^ Pilát (1965) , In: Ceská Mykol. 19:215
  3. ^ Singer (1943) , In: Annls mycol. 41(1/3):96
  4. ^ [a b] ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  5. ^ Quél. (1872) , In: Mém. Soc. Émul. Montbéliard, Sér. 2 5:44
  6. ^ P. Kummer (1871) , In: Führ. Pilzk. (Zwickau):131
  7. ^ E.M. Fries (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:50
  8. ^ DC. (1815) , www.speciesfungorum.org
  9. ^ L. (1753) , In: Sp. pl. 2:1173
  10. ^ Naturhistoriska riksmuseets svampbok Arkiverad 29 september 2007 hämtat från the Wayback Machine. (sidan besökt 19 november 2007)

Externa länkar