Varböld
| Varböld | |
| Latin: abscessus | |
 Fem dagar gammal abscess. Den svarta punkten i mitten är en igentäppt hårfollikel. | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | L02 |
| ICD-9 | 682.9, 324.1 |
| Medlineplus | 001353 |
| MeSH | svensk engelsk |
En böld, varböld eller abscess är en lokal ansamling av var (också kallat pus) som byggts upp inuti en vävnad i kroppen.[1] Symtom och kännetecken för abscesser på hudytan är bland annat rodnad, smärta, värme, och svullnad som vid tryck kan kännas vätskefylld.[1] Det rodnade området sträcker sig ofta förbi det område som är svullet.[2] Karbunklar och furunklar är olika typer av abscesser som ofta involverar hårfolliklar, men karbunklar mycket större än furunklar.[3]
Orsak
[redigera | redigera wikitext]Abscesser förekommer när en kroppsvävnad är infekterad och kroppen inte klarar av att eliminera infektionen. Vita blodkroppar dras till området och ansamlas i det infekterade området. Under denna process formas var, som består av vätska, döda och levande vita blodceller, död vävnad, samt bakterier eller andra kroppsfrämmande ämnen. Abscesser orsakas vanligen av en bakterieinfektion.[4] Ofta är många olika bakterietyper inblandade i en och samma infektion.[2] I USA och många andra delar av världen är den vanligaste inblandade bakterien MRSA.[1] Det är ovanligt att parasiter orsakar abscesser, och det är vanligare i utvecklingsländer.[5]
Diagnostik
[redigera | redigera wikitext]Diagnos ställs vanligen baserat på utseendet och bekräftas genom kirurgisk öppning.[1] Ultraljudsbilder kan användas för att bekräfta i fall då diagnosen är oklar.[1] I abscesser kring anus kan datortomografi vara viktigt för att hitta djupare infektioner.[5]
Behandling
[redigera | redigera wikitext]Standardbehandlingen för de flesta hud- eller mjukdelsabscesser är kirurgisk öppning och dränage av abscessen.[6] Det verkar inte finnas någon fördel i att samtidigt använda antibiotika i de flesta fall med övrigt friska individer.[1] Visst stöd finns för att det är fördelaktigt att inte packa kaviteten med gasbinda.[1] Att stänga kaviteten direkt efter dränage istället för att lämna det öppet kan snabba på läkningen utan risk att abscessen återkommer.[7] Att suga ut varinnehållet med nål är sällan tillräckligt.[1]
Epidemiologi
[redigera | redigera wikitext]Hudabscesser är vanligt och har blivit vanligare under 2000-talet.[1] Riskfaktorer är bland annat bruk av intravenösa droger, och det har rapporterats siffror på upp till 65 % inom dessa populationer med abscesser.[8]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Abscess i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i] Singer, AJ; Talan, DA (Mar 13, 2014). ”Management of skin abscesses in the era of methicillin-resistant Staphylococcus aureus.”. The New England journal of medicine 370 (11): sid. 1039–47. PMID 24620867. Arkiverad från originalet den oktober 30, 2014. https://web.archive.org/web/20141030065311/http://enotes.us/SkinAbscess2014.pdf. Läst maj 25, 2025.
- ^ [a b] Elston, Dirk M. (2009). Infectious Diseases of the Skin.. London: Manson Pub. sid. 12. ISBN 9781840765144. http://books.google.ca/books?id=esPkuOxZajYC&pg=PA12
- ^ Marx, John A. Marx (2014). ”Dermatologic Presentations”. Rosen's emergency medicine : concepts and clinical practice (8th ed.). Philadelphia, PA: Elsevier/Saunders. sid. Chapter 120. ISBN 1455706051
- ^ Cox, Carol Turkington, Jeffrey S. Dover ; medical illustrations, Birck (2007). The encyclopedia of skin and skin disorders (3rd ed.). New York, NY: Facts on File. sid. 1. ISBN 9780816075096. http://books.google.ca/books?id=GKVPHoIs8uIC&pg=PA1
- ^ [a b] Marx, John A. Marx (2014). ”Skin and Soft Tissue Infections”. Rosen's emergency medicine : concepts and clinical practice (8th ed.). Philadelphia, PA: Elsevier/Saunders. sid. Chapter 137. ISBN 1455706051
- ^ American College of Emergency Physicians, ”Five Things Physicians and Patients Should Question”, Choosing Wisely: an initiative of the ABIM Foundation (American College of Emergency Physicians), http://www.choosingwisely.org/doctor-patient-lists/american-college-of-emergency-physicians/, läst 24 januari 2014 ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140307012443/http://www.choosingwisely.org/doctor-patient-lists/american-college-of-emergency-physicians/. Läst 19 december 2014.
- ^ Singer, AJ; Thode HC, Jr; Chale, S; Taira, BR; Lee, C (May 2011). ”Primary closure of cutaneous abscesses: a systematic review.”. The American journal of emergency medicine 29 (4): sid. 361-6. PMID 20825801.
- ^ Langrod, Pedro Ruiz, Eric C. Strain, John G. (2007). The substance abuse handbook. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. sid. 373. ISBN 9780781760454. http://books.google.ca/books?id=6LkNShsAw78C&pg=PA373