Vardzia
.jpg)
.jpg)
.jpg)
Vardzia (georgiska: ვარძია) är en klippstad i Samtsche-Dzjavachetien i södra Georgien. Staden byggdes som försvarsanläggning i slutet av 1100-talet under kung Giorgi III och instiftades som kloster år 1185 av drottning Tamar. Vardzia förstördes till stora delar under en jordbävning i slutet av 1200-talet. Idag är området ett byggnadsminne och är uppsatt som kandidat på Unescos världsarvslista.
Geografi[redigera | redigera wikitext]
Vardzia ligger cirka 300 km väster om huvudstaden Tbilisi i den södra delen av regionen Samtsche-Dzjavacheti.[1][2] Staden ligger i bergskedjan Lilla Kaukasus i provinsen Aspindza cirka 16 km väster om orten Achalkalaki och nära gränsen mot Turkiet.
Staden[redigera | redigera wikitext]
Vardzia sträcker sig cirka 900 meter längs Erusjetibergets sluttning längs den norra sidan av floden Mtkvari (Kurafloden).[1][2] Staden är, likt Petra i Jordanien och Lalibela i Etiopien, uthuggen direkt ur klipporna.
Staden består av mellan 5 och 7 våningar och upp till 13 våningar [3] med en sammanlagd höjd på cirka 50 meter [2] och är uppdelad i 2 sektioner en bostadsdel och en klosterdel.[3]
Vardzia består idag av cirka 600 rum [4][5][6] fördelade på enskilda bostadsrum och allmänna utrymmen [7][4] som kyrkorum, samlingsrum, skattkammare, bibliotek, förråd och bad. Rummen är förbundna av vertikala trappsektioner. Det finns även akvedukter och tunnlar mellan våningarna där vissa tunnlar leder ned till floden och utgör stadens ingångar. [8][3] Vidare fanns även försvarsanläggningar och ett stort klocktorn.
"Stora kyrkan" är tillägnad Theotokos ("Guds moder") död och är rikligt utsmyckad med fresker bland andra föreställande drottning Tamar. Kyrkan är cirka 9 meter hög [4] och inuti finns en mängd välbevarade konstverk, däribland en hodegetria (ikon av Gudsmodern) i absiden och en mandylion över ingången. [2]
Historia[redigera | redigera wikitext]
Staden byggdes som försvarsanläggning i slutet av 1100-talet kring 1156 under kung Giorgi III och färdigställdes under dennes dotter drottning Tamar. [1][2][4][3]
- Den 15 augusti 1185 instiftades staden som kloster av drottning Tamar. [3]
- Drottning Tamar bodde i staden åren 1193 till 1195 under en väpnad konflikt med Seldjukerna.
- 1283 förstördes stora delar av staden under en jordbävning som orsakade ett jordskred. [2][8][4]
- 1551 angreps och plundrades staden av Persien under Tamasp I. [2][4]
- 1578 angreps staden av Osmanska riket under Murad III. [2]
- 1938 utsågs Vardzia till Byggnadsminne och området började restaureras. [4][3]
- Den 24 oktober 2007 satte Unesco upp staden som kandidat på Unescos världsarvslista. [7]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] [1], Lokala turistbyrån Meskheti sights.ge, läst 7 september 2009
- ^ [a b c d e f g h] [2], Konsthistoriska Institutet Florens, läst 7 september 2009
- ^ [a b c d e f] [3], Georgiens Turistbyrå, läst 7 september 2009
- ^ [a b c d e f g] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 juli 2004. https://web.archive.org/web/20040706104911/http://www.opentext.org.ge/art/archit/VARDZIA.HTM. Läst 7 september 2009., Vardziaartikel, open text.org, läst 7 september 2009
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 mars 2003. https://web.archive.org/web/20030322053954/http://www.geocities.com/CapitolHill/Embassy/2685/vardzia.html. Läst 22 mars 2003., Vardziaartikel, Geocities.com, läst 7 september 2009
- ^ [4] Arkiverad 13 juli 2009 hämtat från the Wayback Machine., Vardziaartikel, World66.com, läst 7 september 2009
- ^ [a b] [5], UNESCO, Tentative list, läst 7 september 2009
- ^ [a b] [6], Vardziaartikel, Go to Caucasus.com, läst 7 september 2009
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Vardzia.- Bilder från Vardzia på Meskheti-sights.ge
- Bilder från Vardzia på Orthodoxy.ge
- Bilder från Vardzia på Virtual tourist.com
