Ikon (religion)

Denna artikel handlar om den religiösa bilden ikon. Se också ikon för andra betydelser

Ikon som föreställer Treenigheten, gjord av Andrej Rubljov.

Ikon, (av grekiska εἰκών, eikōn: "bild") också benämda som Ortodoxa ikoner, Östortodoxa kristna ikoner, Östkristna ikoner eller Österländska ikoner, är en form av kultbild som används inom de östortodoxa och orientaliskt ortodoxa kyrkorna, men även inom de östkatolska kyrkorna, romersk-katolska kyrkan och lutherdomen. Ofta avbildas Jesus Kristus, Jungfru Maria (Guds moder) med Jesusbarnet och olika helgon och änglar, men även händelser som står nedskrivna i Bibeln (beroende på vilken kyrka).

Användning

Avbildningen betraktas inte bara som en ren illustration utan utgör en del av det religiösa budskapet och uppfattas ofta som en fysisk manifestation av det den representerar.^{[källa behövs]}

I de östortodoxa kyrkorna sitter ikoner uppsatta på ikonostasen och i östortodoxa hem kan man finna familjeikoner samlade i en speciell rumshörna, ett "fönster mot himlen" eller "vackra hörnet", tillsammans med en brinnande oljelampa och där familjemedlemmar kan be dagliga böner och kan tända ljus.^{[källa behövs]}

Ikon föreställande Jesu korsfästelse.

Historia

Den tidigaste formen av kristna bilder kan spåras ända tillbaka mellan åren 150 - 200 e.Kr. De hittades av arkeologer i katakomber i Rom. Enligt kyrkans tradition målades den första ikonen av evangelisten Lukas, som föreställde Jungfru Maria och Jesusbarnet.

Ikonoklasm

Vid två perioder under 700 och 800-talet e.Kr var ikoner förbjudna att använda och förstördes (ikonoklasm).

Den första perioden av ikonoklasm började omkring 730. Men efter det andra konciliet i Nicaea som ägde rum 787 erkändes ikonerna som viktiga för den kristna tron.

Den andra perioden varade mellan 813 och 843 e.Kr.

Term

Termen ikon används särskilt om ikoner som har sitt ursprung i den bysantinska konsten. Ikonen uppvisar en stiliserad konvention vad gäller komposition och hållning. Verk av sådana konstnärer som Andrej Rubljov och hans skola ger prov på det känslomässiga och konstnärliga uttryck som denna konstform uppvisar. I senare ryska ikoner omgavs ofta den målade gestalten av en gloria av värdefulla metaller och ädelstenar.^{[källa behövs]}

Litteratur

Hedvig Brander Jonsson, "Ikonreception i Sverige: Möten med och bruk av heliga bilder under det långa 1900-talet." Konvergenser och divergenser (Svenskt gudstjänstliv 98, 2023). 2023. ISBN 978-91-7777-264-4.

Bilder

• 
  Kristus Pantokrator.
• 
  Två östortodoxa ikoner föreställande Jungfru Maria med Jesusbarnet (vänster) och Jesus (höger).
• 
  Gammaltroende ortodox ikon föreställande Johannes Döparen.
• 
  Östkatolska ikoner.
• 
  Koptisk ikon.
• 
  Kopia av Andrej Rubljovs treenighetsikon inne i Huvudkatedralen för de ryska väpnade styrkorna i Kubinka, Ryssland.

Se även

• Ikonostas
• Ikonmåleri
• Ikonoklasm

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Ikon (religion).
  Bilder & media