Varfågel

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Varfågel
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Lanius excubitor 1 (Marek Szczepanek).jpg
Varfågel med spetsad sork
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTörnskator
Laniidae
SläkteTörnskatsläktet
Lanius
ArtVarfågel
L. excubitor
Vetenskapligt namn
§ Lanius excubitor
AuktorLinné, 1758
Synonymer
Lanius borealis
Hitta fler artiklar om fåglar med

Varfågel (Lanius excubitor) är en fågel i familjen törnskator med mycket omstridd taxonomi.

Systematik och utbredning[redigera | redigera wikitext]

Varfågeln beskrevs vetenskapligt 1758 av Carl von Linné i tionden upplagan av hans Systema Naturae, under artens nuvarande vetenskapliga namn Lanius excubitor. På latin betyder lanius "slaktare" och excubitor "vakt", vilket refererar till två av artens mest typiska beteenden, att lagra byten genom att spetsa dem på taggar, och att sittande spana från en väl exponerad gren eller stolpe för att upptäcka eventuella byten.

Varfågelns systematik är mycket komplicerad och dess taxonomi omstridd. Tidigare behandlades varfågeln som en vida spridd art i både Europa, Asien, Nordafrika och Nordamerika. Efter studier som visade att populationerna i norr och syd inte hybridiserar där de möts samt att de även föredrar olika typer av habitat[2] delades varfågeln in i två arter: den nordliga varfågeln (L. excubitor) med utbredning i norra Europa, norra Asien och norra Nordamerika, samt ökenvarfågel (L. meridionalis) (även kallad sydlig varfågel, på Iberiska halvön, i Nordafrika och i sydligare delar av Asien.

Senare DNA-studier visade dock att både varfågelns och ökenvarfågelns olika populationer inte är varandras närmaste släktingar. Östasiatiska och nordamerikanska varfåglar, liksom den på Iberiska halvön förekommande nominatformen av ökenvarfågel, meridionalis, står istället nära amerikansk törnskata (L. ludovicianus). Birdlife Sveriges taxonomikommitté tolkar dessa studier så att komplexet varfågel-ökenvarfågel delas upp i följande arter:

  • Iberisk varfågel (L. meridionalis) på Iberiska halvön
  • Beringvarfågel (L. sibiricus) i östra Asien och norra Nordamerika
  • Varfågel (L. excubitor) i begränsad mening med utbredning i Europa och norra västra Asien
  • Ökenvarfågel (L. elegans) i Nordafrika och delar av Asien

De flesta internationella auktoriteter inkluderar dock ökenvarfågeln i begränsad mening i varfågeln i väntan på fler studier.

Utbredning och underarter[redigera | redigera wikitext]

Varfågeln delas idag vanligen in i följande två till tre underarter efter Birdlife Sveriges taxonomi (för ökenvarfågelns ytterligare nio underarter, se denna):

  • Lanius excubitor excubitor – nominatformen häckar i centrala och norra Europa österut till floden Ob i västra Sibirien.
  • Lanius excubitor homeyeri (inklusive leucopterus) – häckar från Svarta havet österut till södra Uralbergen, Altaj, norrut till 58°N, och återfinns på stäpperna i västra Sibirien och i norra Kazakstan.

Vissa auktoriteter delar även upp populationen som häckar i västra Sibirien till floden Jenisej i underarten L. e. leucopterus.[3]

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Varfågeln påträffas på sommaren i skogstrakter i norra Sverige. I de sydligare landskapen häckar endast ett eller annat par. När vintern närmar sig drar större delen av populationen söderut i landet. Många övervintrar i södra Sverige, medan några flyttar ned på kontinenten.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Varfågeln mäter 22–26 centimeter. Ovansidan av dess fjäderdräkt är ljust askgrå, med en svart ögonmask som går från näbben till örontäckarna. Ovanför och under denna mask är den vitaktig. Skulderfjädrarna är vita, och vingarna är svartvita med en eller två vita handbasfläckar. Den långa stjärten är svartvit. Undersidan är mestadels vit men skiftar svagt i grått. Näbben är i det närmaste svart men undre näbbasen är ljusare. Benen är svartgrå. Honans underdelar är gråare och svagt vattrade i gråbrunt. Juveniler är gråbruna med otydlig vattring på ovansidan och tydlig vattring på undersidan.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Ägg av varfågel.

Varfågeln är känd för sin uppmärksamhet för annalkande faror. När den varseblir någon rovfågel varnar den med ett skarpt skrik. Den kan också jaga bort och förfölja rovfåglar, korpar och kråkor. Honan lägger 5–7 ägg som är vitaktiga med brunaktiga fläckar. Den lever mest av insekter och smågnagare och lägger ofta upp förråd genom att spetsa sina byten på törnetaggar eller kvistar. Under jakt ryttlar den ofta.

Varfågel och människan[redigera | redigera wikitext]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Varfågeln har ett mycket stort globalt utbredningsområde och den globala populationen är mycket stor. I Europa häckar uppskattningsvis 69 000–176 000 par.[1] Den bedöms minska i antal, men inte i en omfattning och hastighet som gör den hotad. Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

I kulturen[redigera | redigera wikitext]

Förr ansågs det i Sverige vara otursbringande att se en varfågel. På grund av sin vaksamhet mot rovfåglar användes den förr av falkenerare.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] BirdLife International 2016 Lanius excubitor . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.2. Läst 7 januari 2018.
  2. ^ Sangster, George; Knox, Alan G.; Helbig, Andreas J. & Parkin, David T. (2002): Taxonomic recommendations for European birds. Ibis 144(1): 153–159. doi:10.1046/j.0019-1019.2001.00026.x PDF fulltext
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]