Vasil Bykov
Vasil Vladimirovitj Bykov (ryska: Васи́ль Влади́мирович Бы́ков; vitryska: Васі́ль Уладзі́міравіч Бы́каў, Vasil Uladzimiravitj Bykaŭ, eller Vasil Uładzimiravič Bykaŭ), född 19 juni 1924 i Bytjki i Vitebsk oblast i dåvarande Sovjetunionen, död 22 juni 2003 i Minsk i Vitryssland, var en vitrysk författare. Han sågs av många som kandidat till Nobelpriset i litteratur. Idag räknas Bykov som den störste vitryske författaren under 1900-talet.
Vasil Bykov var militär och frilansjournalist fram till 1952. Flertalet av hans romaner handlar om andra världskriget. Hans skildringar av kriget är mer realistiska än vad som var vanligt under Sovjet-epoken.
Bibliografi
- Журавлиный крик (Tranropen, 1959) — kortroman
- Здрада (Förräderiet, 1961) — kortroman
- Третья ракета (Den tredje signalraketen, 1962) — kortroman
- Эстафета (Stafetten, 1959)
- Альпийская баллада (Alpballaden, 1963) — kortroman
- Западня (Fällan, 1962) — kortroman
- Мёртвым не больно (De döda lider inte, 1965) — kortroman
- Праклятая вышыня (Förbannade höjden, 1968) — kortroman
- Круглянский мост (Bron vid Krugljany, 1968) — kortroman
- Сотников (Sotnikov, 1970) — kortroman
- Обелиск (Obelisken, 1971) — kortroman
- Дожить до рассвета (Överleva till gryningen, 1972) — kortroman
- Волчья стая (Vargflocken, 1974) — kortroman
- Его батальон (Hans bataljon, 1975) — kortroman
- Пойти и не вернуться (Gå och inte komma tillbaka, 1978) — kortroman
- Знак беды (Olyckstecknet, 1982) — kortroman
- Grustaget (Карьер, 1986) — roman, (översättning: Staffan Skott (1990))
- Облава (Drevjakten, 1986) — kortroman
- В тумане (I dimman, 1987) — kortroman
- Крутой берег реки (Brantstranden) — kortroman
- Блиндаж (Skyddsrummet, 1987/2007) — kortroman
- Стужа (Kylan, 1991) — kortroman
- Полюби меня, солдатик (Bli kär i mig, soldat; 1996) — kortroman
- Veteranen (Афганец, 1998) — kortroman (översättning: Nils Håkanson (2008))
- Волчья яма (Varggropen, 1999) — kortroman
- Пасхальное яичко (Påskägget, 2000) — kortroman
- Болото (Träsken, 2001) — kortroman
- Долгая дорога домой (En lång väg hem, 2002) — memoarer
Filmer baserade på Bykovs verk
- Третья ракета (Den tredje signalraketen, 1963)
- Альпийская баллада (Alpballaden, 1966)
- Западня (Fällan, 1966)
- Долгие вёрсты войны (Långa krigsvägar, 1975)
- Дожить до рассвета (Överleva till gryningen, 1975)
- Волчья стая (Vargflocken, 1975)
- Обелиск (Obelisken, 1976)
- Фруза (Fruza, 1981)
- Знак беды (Olyckstecknet, 1985)
- Круглянский мост (Bron vid Krugljany, 1989)
- Одна ночь (En natt, 1989)
- Его батальон (Hans bataljon, 1989)
- Пойти и не вернуться (Gå och inte komma tillbaka, 1992)
- Обречённые на войну (Dömda till kriget, 2008)