Minsk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Minsk (olika betydelser).
Minsk
vitryska: Мінск, Менск
ryska: Минск
polska: Mińsk
jiddisch: מינסק[1]
litauiska: Minskas
Huvudstad
Miensk - Plac Niezaležnaści.jpg
Flag of Minsk, Belarus.svg
Flagga
Coat of arms of Minsk.svg
Stadsvapen
Land  Vitryssland
Voblasts Minsk
Höjdläge 280 m ö.h.
Koordinater 53°54′N 27°34′Ö / 53.900°N 27.567°Ö / 53.900; 27.567
Area 348,846223 km² (2012)
Folkmängd 1 836 808 (2009)
Befolkningstäthet 5 265 invånare/km²
Grundad 1067
Tidszon EET (UTC+3)
GeoNames 625143
Minsk på kartan över Vitryssland
Red pog.svg
Minsk på kartan över Vitryssland
Webbplats: http://www.minsk.gov.by

Minsk (vitryska: /mʲinsk/; ryska: /mʲinsk/) är huvudstaden i Vitryssland, belägen vid floden Svislatj, med cirka 1,922[2] miljoner invånare (2014). Minsk är huvudort i voblasten (länet) Minsk. I Minsk finns också Oberoende staters samväldes högkvarter.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Staden Minsk omnämns för första gången i Nestorskrönikan efter att staden 1067 blivit nedbränd av Kievrikets invasionstrupper. På den tiden var Minsk sydlig gränsstad i furstendömet Polotsk, den första historiska stadsbildningen inom dagens vitryska territorium. Staden återuppbyggdes sedermera. År 1326 blev Minsk en del av Storfurstendömet Litauen. Orten fick stadspriviligier 1499. År 1569 gick Litauen och Polen ihop i en union och Minsk blev en del av Polen-Litauen.

År 1655 erövrades staden av Aleksej I av Ryssland men den återtogs snart av Johan II Kasimir av Polen. År 1793 annekterades staden av Ryssland och blev huvudstad i guvernementet Minsk. Från 1919 fram till att Vitryssland blev självständigt 1991 var Minsk huvudstad i den sovjetiska delrepubliken Vitryska SSR.

Barn tar skydd under bombningarna av Minsk.

Under 1920- och 1930-talet utvecklades Minsk raskt med en rad nya fabriker, nya skolor och högskolor, sjukhus, teatrar och biografer öppnades. Före andra världskriget hade Minsk 300 000 invånare. När Tyskland invaderade Sovjetunionen 1941 attackerades Minsk direkt med bombingar under invasionens första dag och Minsk ockuperades några dagar senare. Minsk blev administrative centrum för det rikskommissariat som Nazityskland upprättade. Kommunister och sympatisörer mördades eller fängslades. Minsk återtogs av sovjetiska trupper 3 juli 1944. Under kriget förstördes stora delar av Minsk, efter kriget återuppbyggdes Minsk. Stadens historiska centrum ersattes av byggnader i stalinistisk arkitektur med stora byggnader, breda avenyer och stora torg. Staden växte snabbt genom en massiv industrialisering, bland annat genom den stora lastbilstillverkaren MAZ. Minsk hade en miljon invånare 1972 och 1,5 miljoner 1986.

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Minsks tunnelbana består av 2 linjer och 29 stationer.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Den har en stor industriell produktion av bland annat maskiner, bilar, radioapparater och arbetsredskap. Minsk har dock förlorat sin betydelse som en av det forna östblockets allra viktigaste industristäder i samband med Sovjetunionens fall 1991.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Staden har 12 universitet och är Vitrysslands läro- och kulturcentrum.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Minsk har följande vänorter:[3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ YIVO, Yiddishland, Belarus
  2. ^ Численность населения на 1 января 2014 г. Социально-экономическое положение города Минска в январе 2014 г.
  3. ^ Vänorter på Minsks nätsidor, läst 12 december 2015

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Mariinskijkatedralen i Minsk
Hotell Belarus