Vera Zasulitj
| Vera Zasulitj | |
 | |
| Född | 8 augusti 1849[1][2] eller 27 juli 1849 (g.s.)[2] Michajlovka |
|---|---|
| Död | 8 maj 1919[3][4][5] Sankt Petersburg[6] |
| Begravd | Literatorskije mostki |
| Andra namn | А. Булыгина[2] |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland och Ryska SFSR |
| Sysselsättning | Författare, publicist, litteraturkritiker, redaktör[1], journalist, politiker, revolutionär[7] |
| Politiskt parti | |
| Rysslands socialdemokratiska arbetareparti | |
| Redigera Wikidata | |
Vera Ivanovna Zasulitj (ryska: Вера Ивановна Засулич), född 8 oktober (gamla stilen: 27 september) 1849 i byn Michajlovka i Gzjatskij ujezd i guvernementet Smolensk, död 8 maj 1919 i Petrograd, var en rysk revolutionär.
Zasulitj anslöt sig redan som ung flicka till den ryska revolutionära rörelsen och häktades första gången 1869 i samband med processen mot revolutionären Sergej Netjajev. Stort uppseende väckte hon genom sitt revolverattentat den 5 februari 1878 mot stadsprefekten i Sankt Petersburg general Fjodor Trepov, vilken väckt hennes indignation genom att han låtit piska en fången revolutionär student, Aleksej Boguljubov, som ej tagit av mössan vid polisgeneralens besök i fängelset. Hon frikändes av juryn den 11 april, lyckades därefter undkomma polisens efterspaningar samt emigrerade omkring 1880 till Schweiz. Där deltog hon på 1880-talet tillsammans med Georgij Plechanov i grundläggandet av den första ryska socialdemokratiska organisationen "Arbetets frigörelse" (Osvodozjdenije truda).
Tillsammans med Plechanov och Vladimir Lenin tillhörde Zasulitj i början av 1900-talet redaktionen för den i Rysslands revolutionära rörelse inflytelserika tidningen Iskra och för tidskriften Zorja. Efter det ryska socialdemokratiska partiets klyvning i London 1903 anslöt hon sig till mensjevikerna. Hon återvände till Ryssland efter revolutionen 1917, men spelade där ej någon framträdande roll. På grund av hennes insats i den ryska revolutionsrörelsen hedrade sovjetregeringen henne med högtidlig begravning på statens bekostnad.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Zasulitj, Vjera i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 WeChangEd, läs online.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 Olga Bogdanova (red.), Литераторы Санкт-Петербурга. XX век, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ ”Засулич Вера Ивановна”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
- ↑ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Vera-Ivanovna-Zasulichtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ FemBios databas, FemBio-ID: 24181, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ ”Засулич Вера Ивановна”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: js2015869611, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Vera Zasulitj.
|