Vesuvianit

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vesuvianit
Vesuvianit i asbest
Vesuvianit i asbest
KategoriMineral
Strunz klassificering08.BN.05
Kemisk formelCa10(Mg, Fe)2Al4(SiO4)5(Si2O7)2(OH,F)4
FärgGul, grön, brun, färglös till vit,blå, violett, rosa, röd, svart
FörekomstsättKorta pyramidala till långa prismatiska kristaller vanliga, massiv massiv till pelarformig
KristallsystemTetragonalt
TvillingbildningFina tvillingområden observerade
SpaltningSvag på {110} och {100}, mycket svag på {001}
BrottSubconchoidalt till oregelbundet
Hårdhet (Mohs)6 - 7
GlansHarts- till glasartad
Refraktionnω=1,703 – 1,752, nε=1,700 – 1,746
LjusbrytningEnaxlig (-)
Dubbelbrytningδ=0,004 – 0,006
PleokroismLätt i färgade varianter
TransparensHalvtransparent till genomskinlig
FluorescensIngen
StreckfärgVit
Specifik vikt3,32 –3,43
LöslighetTill synes olöslig i syror

Vesuvianit, eller idokras, är en halvädelsten med varierande färg. Den består av ett silikat av lerjord och kalk. De gröna varianterna är något lättare än de bruna.

Mineralet kristalliserar i talrika former, mest dock som fyra- till åttasidiga kristaller.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Vesuvianit förekommer på många platser såsom vid vulkanen Vesuvius, i Piemonte, Tyrolen, Ural, Sibirien och vid Eger i Böhmen. Vid Alathal i Piemonte förekommer en vacker gräsgrön och på Vesuvius en brun variant vilka slipas till prydnadsstenar.

I Sverige har den påträffats i Lindbo i Västmanland, vid Falun samt vid i Gökum i Uppland. Vidare finns förekomster vid Frugård i Finland och i Norge finns en blågrå variant i Telemarken, vid Eker och vid Egg utanför Kristiansand.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Vesuvianit i slipat tillstånd förekommer ibland som prydnadssten under benämningen krysiolit och grön granat.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Meyers varulexikon, Forum, 1952


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia