Veterinärmedicin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Allergitest på hund

Veterinärmedicin är läran om medicinsk profylax, diagnostik och terapi på djur, både avseende tamdjur och vilda djur i frihet och i djurparker.

Veterinärmedicinen har under de senaste årtiondena utvecklats snabbt tack vare avancerade metoder för diagnostik och terapi. Veterinärmedicinen garanterar också kvaliteten, kvantiteten och säkerheten på livsmedlen genom kontroll av djurbesättningar, enskilda djur och produkter avsedda som livsmedel.

Djurens ekonomiska värde spelar stor roll i sammanhanget. Sporthästar som kan vara värda hundratusentals kronor och mer är värda att kosta på mer än en vanlig ko. I flera länder är veterinärmedicinen avseende hästar mycket specialiserad. Det kliniska arbetet med hästar omfattar ofta problem av lokomotorisk och orthopedisk art men även lidanden i digestionskanalen såsom kolik samt infektioner och andra lidanden i respirationsvägarna kräver ofta åtgärder.

Veterinärmedicinska forskare bidrar i stor omfattning med framsteg inom till exempel kemi, virologi, immunologi och farmakologi.

I Kahun-papyrusen, egyptiska papyrusrullar från 2000-talet f.Kr. finns de äldsta bevarade skrifterna om veterinärmedicin.

Utbildning i veterinärmedicin[redigera | redigera wikitext]

Många universitet och högskolor utbildar veterinärer och som regel kan även doktorsexamen uppnås. I de flesta länder är veterinäryrket reglerat och övervakat av statliga myndigheter. Utbildningen varar i regel mellan 4 och 7 år och omfattar ett stort antal ämnen såsom anatomi, fysiologi, farmakologi, kemi och biokemi, patologi, parasitologi, mikrobiologi etc. Även praktiskt kliniskt arbete ingår, särskilt mot slutet av utbildningen.

Utbildningen av veterinärer i Sverige bedrivs av Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala och är 5,5 år.

Veterinärmedicine doktor är en doktorstitel i veterinärmedicinen.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]