Viktor Hambartsumjan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Viktor Hambartsumjan
Վիկտոր Համբարձումյան դրոշմանիշ.jpg
FöddՎիկտոր Համազասպի Համբարձումյան
1908[1]
Tbilisi
Död12 augusti 1996[1][2][3] (87 år)
Byurakan[4]Armenien
MedborgarskapKejsardömet Ryssland, Sovjetunionen[5] och Armenien[6][7]
Utbildad vidfakulteten för fysik och matematik vid Sankt Petersburgs universitet och Herzen University Blue pencil.svg
SysselsättningFysiker, politiker
BefattningMedlem av Sovjetunionens högsta sovjet
Ordförande (1947–1993)
ArbetsgivareSankt Petersburgs universitet
Jerevans statliga universitet
Byurakanobservatoriet
Politiskt partiSovjetunionens kommunistiska parti (–)
BarnRaphael Ambartsumyan (f. 1940)
Ruben Ambarzumjan (f. 1941)
FöräldrarHamazasp Hambardzumyan
UtmärkelserStatliga Stalinpriset, 2:a graden (1946)
Jules Janssens pris (1956)
Leninorden (1945)
Socialistiska arbetets hjälte (1968)
Oktoberrevolutionsorden (1983)
Tecknet för ära-orden (1988)
Bruce-medaljen (1960)
Armenisk nationalhjälte (1994)
Hedersmedborgare i Jerevan
Deserved scientist of ArmSSR
Arbetets Röda Fanas orden (1944)
Medal "For Labour Valour" (1960)
Lomonosov-guldmedaljen (1971)[8]
Helmholtz-medaljen (1971)
Royal Astronomical Societys guldmedalj (1960)
Cothenius-medaljen (1974)
Leninorden (1958)
Leninorden (1968)
"Hammare och skära"-guldmedaljen (1968)
Leninorden (1974)
Leninorden (1978)
Socialistiska arbetets hjälte (1978)
"Hammare och skära"-guldmedaljen (1978)
Arbetets Röda Fanas orden (1953)
Statliga Stalinpriset, 1:a graden (1950)
Ryska federationens statspris (1995)
Janssenmedaljen (1956)
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Utländsk ledamot av Royal Society
Webbplatsambartsumian.ru/
Redigera Wikidata

Viktor Amazaspovitj Hambartsumjan, född 18 september 1908, död 12 augusti 1966, var en sovjetisk (armenisk) astrofysiker.

Hambartsumjan blev 1947 professor vid universitetet i Jerevan. Han utförde ett stort antal teoretiska undersökningar, särskilt rörande unga stjärnor och deras uppkomst. Bland annat visade Hambartsumjan att stjärnor ofta bildas som gles, expanderade grupper, så kallade associationer. Han påpekade tidigt att det i många glaxer måste finnas en enorm energiproduktion. Dessa aktiva galaxkärnor blev senare ett mycket aktuellt forskningsområde.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] data.bnf.fr : open data platform, läst: 10 oktober 2015, licens: licence ouverte
  2. ^ läs online,
  3. ^ läs online,
  4. ^ läs online,
  5. ^ läs online,
  6. ^ läs online,
  7. ^ läs online,
  8. ^ läs online,