Vinbärssläktet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vinbärssläktet
Ribes sanguineum 03762.JPG
Rosenrips (R. sanguineum)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Stenbräckeordningen
Saxifragales
Familj Ripsväxter
Grossulariaceae
Släkte Vinbärssläktet
Ribes
Vetenskapligt namn
§ Ribes
Auktor Linné, 1753
Arter
Hitta fler artiklar om växter med

Vinbärssläktet eller ripsar (Ribes) Ripsar (Ribes)[1][2] är det enda släktet i familjen ripsväxter.[1] Det finns cirka 160 arter i den monotypiska familjen. De flesta arterna förekommer i kalla och tempererade områden på norra halvklotet. Några få arter är epifytiska, men de flesta är markväxande. Släktet innehåller kända arter som krusbär (R. uva-crispa), måbär (R. alpinum) och svarta vinbär (R. nigrum). Röda vinbär är ett samlingsnamn för flera olika arter och hybrider.

Arterna i släktet är buskar, eller sällan små träd, som kan vara lövfällande eller städsegröna. Grenarna har ibland taggar och borst. Bladen är strödda, skaftade hela, eller mer vanligt, handflikiga. Blomställningen är en klase, mer sällan en kvast eller flock, och bär få till många blommor. Blommorna är tvåkönade, eller enkönade tvåbyggare. Fodret har fyra till fem, relativt stora kronbladlika flikar. Kronbladen är (0-) 4-5 ofta mindre än foderflikarna och sitter mellan dem. Ståndarna är 4-5. Fruktämnet är undersittande. Pistillen är till hälften tvådelad, sällan hel. Frukten är ett köttigt bär med kvarsittande foder i toppen. Fröna är många.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Flera arter odlas, i trädgårdar och även i större skala ända upp i norra Norrland, för sina ätliga bär, bland andra, krusbär (R. uva-crispa), röda vinbär (R. rubrum) och svarta vinbär (R. nigrum). Bären som innehåller A- och C-vitamin, särskilt rikligt hos svarta vinbär, används till saft och gelé. Bladen av svarta vinbär har en karakteristisk lukt från små gula körtlar på undersidan och används ofta vid inläggning av gurkor.[3]

Dottertaxa till Vinbärssläktet, i alfabetisk ordning[1][redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (15 november 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17267466. Läst 26 maj 2014. 
  2. ^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012-. Ribes L. - Vinbärssläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 3 juni 2015
  3. ^ Bra Böckers lexikon, 1980.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]