Vinge (släkt)

Från Wikipedia
Version från den 15 maj 2015 kl. 09.26 av Dan Koehl (Diskussion | Bidrag) (Lade till kategorin Artiklar som behöver faktamallar (Adelsätt) med AWB)

Vinge var en värmländsk frälsesläkt, känd från slutet av 1300-talet, utdöd omkring 1585. Släkten själv förde inte namnet Vinge vilket är en konstruktion i senare tid, kopplat till deras vapenmärke.[1]

Släkten innehade lagmansämbetet i Värmland i minst tre generationer. Som släktens stamfar betraktas den Nils Björnsson som 1397 ägde jord i Åmberg, Sunne socken, Fryksdals härad. Hans son Björn Nilsson var lagman i Värmland[2] 1435 och möjligen ännu 1451. Björns son Olof Björnsson och sonson Nils Olofsson omnämns också som värmlandslagmän 1454-1495, respektive 1498-1525. Nils Olofsson dömdes 1529 till döden och avrättades den 5 juli samma år på Stortorget i Stockholm för att han deltagit i Västgötaherrarnas uppror. Med hans dotter Margareta Nilsdotter dog släkten ut.

Björn Nilsson hade även sonen Lindorm Björnsson (död 1498 eller 1499) som var riksråd och lagman i Västergötland. Han blev far till Knut Lindormsson till Sjögerås som under Sten Sture den yngres tid var riksråd och som stupade i slaget på Åsundens is 1520 samt till Anna Lindormsdotter, gift med riksmarsken Lars Siggesson (Sparre), och Märta Lindormsdotter, gift med Mats Larsson Kafle.

Källor

  • Gillingstam, Hans (1957). Wernstedt Folke. red. Vinge. Äldre svenska frälsesläkter: ättartavlor. Bd 1. H. 2. Stockholm: Riddarhusdirektionen. sid. 211-214 
Noter
  1. ^ Vinge i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
  2. ^ Styffe, C. G. Skandinavien under unionstiden, upplaga 3, 1911, sid 154; Björn Niklisson Vinge lagman i Värmland, ägde gården Storeberg i Västergötland.