Viskleken

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här artikeln handlar om leken. För kriminalromanen av Arne Dahl, se Jan Arnald.
Viskleken.
Föräldralösa barn i Malawi som leker viskleken.

Viskleken är en lek, där deltagarna använder mun-till-öra-principen för att viskandes förmedla en mening deltagarna runt. När meningen nått den sista personen i kedjan är den sannolikt förvanskad, eftersom förmedling av texter eller uppgifter sällan uppfattas ordagrant.

I delar av Norden används viskleken i viss undervisning, dels vid inlärning av grannspråk[1] och dels vid undervisning i källkritik[2]. En variant används som övning inom scouterna. Syftet kan vara att efteråt diskutera kring meddelanden i vardagen, från vänner, skolböcker eller teve. Hur informationen kan ha spridits och vad man egentligen kan lita på.[3]

Bland andra krönikörer använder ibland "viskleken" som ett uttryck för att beskriva förvanskning av information i flera led inom till exempel sociala medier[4] och arbetslivet[5].[6]

En studie vid Northwestern University Feinberg School of Medicine 2012 har visat att det finns likheter mellan viskleken och hur det mänskliga minnet fungerar. Studien publicerades i forskningstidskriften Journal of Neuroscience.[7]

På engelska är leken känd som Chinese whispers, på tyska kallas den Stille Post (tysta posten)[8] och på många språk heter den något med "telefon" som anspelar på en dålig telefonlinje där det är lätt att missuppfatta vad den andra säger.

Regler[redigera | redigera wikitext]

Leken går ut på att flera personer, vanligen minst fem, står eller sitter i en ring. Personen som utses att börja hittar på en skapligt lång mening som den sedan viskar till personen bredvid (till exempel den som sitter till höger[9]). Sedan viskar de andra deltagarna i tur och ordning den mening de uppfattar tills det har gått cirkeln runt. Meningen ska inte upprepas mer än en gång av varje person. När meningen når den sista personen i cirkeln, säger denna person meningen högt. Dessutom säger den första personen också sin ursprungsmening högt. Poängen ligger i att meningen med stor sannolikhet förvanskats rejält när den har nått den sista personen i kedjan, vilket kan ge både en humoristisk och tänkvärd poäng.[9] En mening som "Jag har en hamster som heter Bella" skulle exempelvis kunna förvanskas till "Jag har en svans och getter snälla".

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”https://nordeniskolen.org/sv/aktivitetsforslag/viskleken/”. nordeniskolen.org. https://nordeniskolen.org/sv/aktivitetsforslag/viskleken/. Läst 14 januari 2020. 
  2. ^ ”Tror du på det? Grundläggande källkritik”. MIKportalen.se. 20 mars 2019. https://mikportalen.se/kallkritik/. Läst 14 januari 2020. 
  3. ^ ”Inte som man tror”. aktivitetsbanken.scouterna.se. Arkiverad från originalet den 14 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200114135850/https://aktivitetsbanken.scouterna.se/aktivitet/329. Läst 14 januari 2020. 
  4. ^ ”Modern visklek inte lika rolig”. www.sn.se. 29 december 2017. https://www.sn.se/opinion/insandare/modern-visklek-inte-lika-rolig-sm4554413.aspx. Läst 14 januari 2020. 
  5. ^ ”Viskleken på Gävle sjukhus får allvarliga konsekvenser”. arbetarbladet.se. 15 september 2014. https://www.arbetarbladet.se/artikel/viskleken-pa-gavle-sjukhus-far-allvarliga-konsekvenser. Läst 14 januari 2020. 
  6. ^ ”Viskleken skapar bilden av Malmö”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/G16r4J. Läst 14 januari 2020. 
  7. ^ Nord, Anders (21 september 2012). ”Vårt minne är som viskleken”. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/vart-minne-ar-som-viskleken. Läst 14 januari 2020. 
  8. ^ Carlsson, Jörg (4 april 2018). ”Carlsson: ”Svårt att skratta när de styrande leker viskleken””. Barometern. http://www.barometern.se/kalmar/nar-andra-gick-kursen-dar-man-larde-sig-att-saga-utmaning-och-vi-ser-allvarligt-pa-det-maste-ja/. Läst 14 januari 2020.  [inloggning krävs]
  9. ^ [a b] Althoff., Mia (2010-01-04): "Viskleken". kalasdags.se. Läst 21 juni 2015.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]