Vitvingad lärka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vitvingad lärka
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Melanocorypha leucoptera2.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Lärkor
Alaudidae
Släkte Alauda
Art Vitvingad lärka
A. leucoptera
Vetenskapligt namn
§ Alauda leucoptera
Auktor (Pallas, 1789)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Vitvingad lärka[2] (Alauda leucoptera) är en lärka som förekommer i Centralasien.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Arten är robust och mäter i genomsnitt 17-19 cm och har ett vingspann på cirka 35 cm. Båda könen väger som adulta ungefär 44 gram. I flykten är den omisskännlig på grund av dess slående mönster på vingarna med svarta handpennor, vita armpennor och rostbruna fjädertäckare. På undersidan är fjädertäckarna istället gråa. Den vita bakkanten på vingen gör att vingen ser smalvingad ut mot en ljus himmel. Kroppen är streckad i mörky och gråaktig på ovansidan. Könen är lika men den adulta hanen har en ostreckad rostbrun hjässa och rostbruna örontäckare. Dess sång påminner om en mer melodisk sånglärka.

Vitvingad lärka i Kazakstan.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Vitvingad lärka häckar från Kaukasus och österut över de tempererade områdena av södra Asien och Kazakhstan. Delar av populationen är flyttfåglar och flyttar sydväst om vintern. Den övervintrar över ett stort område med stäpp norr och väster om Svarta havet, och mer än 50% av dess globala vinterområden ligger i Europa.[1] De sydvästligaste häckande populationerna, norr om Svarta havet är stannfåglar.

Den är en mycket sällsynt gäst i Västeuropa. I Sverige har den påträffats endast två gånger, 2002 på Gotland och 2010 i Västerbotten.[4]

Släktskap[redigera | redigera wikitext]

Pallas beskrev arten som Alauda leucoptera 1811 vilket gett arten dess vetenskapliga artepitet.[5] Gmelin beskrev en fågel redan 1789 under namnet Alauda sibirica vilket förmodligen kan ha varit vitvingad lärka, men detta är oklart och därför används inte detta vetenskapliga namn.[6] Länge placerades den i Melanocorypha tillsammans med den ytligt sett mycket lika och förmodade närmaste släktingen mongollärka. Nyligen utförda genetiska studier visar dock att de förvånande nog inte är nära släkt och att vitvingad lärka snarare står nära sånglärkan i just Alauda. Följaktligen placeras därför arten återigen i detta släkte.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Vitvingad lärka lever på torr, öppen naturstäpp, hedar och slättmark. Den placerar sitt bo på marken och lägger i genomsnitt 5-6 ägg per kull, men kullar på 4-7 ägg förekommer. Honan ruvar äggen i cirka 12 dagar.[5] Dess föda består av insekter och frön. Under vintern uppträder den i flockar.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Habitatförstöring genom uppodling är en av de främsta hoten mot vitvingad lärka. Trots att populationen har minskat signifikant så är arten fortfarande relativt vanlig och IUCN bedömer den därför inte som hotad utan kategoriserar den som livskraftig (LC).[1] I Europa tros 10.000 till 50.000 par häcka, vilket motsvarar 20.000 till 100.000 vuxna individer. [1] Eftersom Europa utgör cirka 20% av artens utbredningsområde uppskattas världspopulationen mycket preliminärt till 100.000 till 500.000 vuxna individer.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] BirdLife International 2016 Alauda leucoptera Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2017.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi :  10.14344/IOC.ML.6.4.
  4. ^ vitvingad lärka, Sveriges ornitologiska förenings raritetskatalog.
  5. ^ [a b] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  6. ^ Dickinson, E.C., R.W.R.J. Dekker, S. Eck & S. Somadikarta. Systematic notes on Asian birds. 12. Types of the Alaudidae. (pdf) Zool. Verh. Leiden 335, 10.xii.2001: 85-126.— ISSN 0024-1652