Hoppa till innehållet

Vladimir Sjuchov

Från Wikipedia
Vladimir Sjuchov
Född28 augusti 1853[1]
Grajvoron[2]
Död2 februari 1939[2][3][1] (85 år)
Moskva[2]
BegravdNovodevitjekyrkogården
Medborgare iKejsardömet Ryssland och Sovjetunionen
Utbildad vidMoskvas statliga tekniska universitet
Moskvas kejserliga tekniska skola
SysselsättningUppfinnare, militäringenjör, fysiker, ingenjör[1], arkitekt[1], fotograf, forskare[1]
ArbetsgivareWarszawa-Wien jernbane
Branobel
Noterbara verkSjuchovtornet och Adzjyholskyj fyr
Utmärkelser
Leninpriset (1929)
Arbetets hjälte (1932)
Mottagare av Leninpriset
Webbplatsshukhov.ru
Redigera Wikidata
Sjuchovtornet, Moskva

Vladimir Grigorjevitj Sjuchov (ryska Владимир Григорьевич Шухов), född 16 augusti/28 augusti 1853 i Grajvoron nära Belgorod, Kejsardömet Ryssland, död 2 februari 1939 i Moskva, var en rysk ingenjör.

Sjuchov jämförs ofta med Edison och Eiffel för sitt innovativa arbete på metalliska strukturer för varuhuset GUM i Moskva.

Redan under sitt liv kallades Sjuchov för Rysslands Leonardo da Vinci. Han fick den officiella titeln ”Ryska imperiets första ingenjör”. Totalt ritade Sjuchov över 500 broar, över 100 vattentorn, talrika masugnar och han uppfann världens första anläggning för oljebrytning. Enligt hans projekt har senare Rysslands första gasledning lagts ut. Sjuchov konstruerade även en mekanisk vridscen för Moskvas konstnärliga teater.

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Asteroiden 10266 Vladishukhov är uppkallad efter honom.[4]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 18065, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Шухов Владимир Григорьевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  3. ^ Structurae, Structurae person-ID: 1000034, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”JPL Small-Body Database Browser 10266 Vladishukhov” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=10266. Läst 31 maj 2021.