Bro

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Bro (olika betydelser).
Öresundsbron som förbinder Malmö med Köpenhamn.
Östra bron i Karlstad.
Motorvägsbro över floden Aare i Schweiz.
Järnvägsbro i Lund.
Övergiven järnvägsbro i Laholm.

En bro är ett byggnadsverk som leder en trafikled, till exempel väg, järnväg, kanal ("akvedukt") eller taxibana för flyg ("flygplansviadukt"), över ett hinder, såsom korsande väg, järnväg, vattendrag, dalgång eller ravin. En del broar är också byggda för fler än ett transportmedel som till exempel Öresundsbron som både har en motorväg och en järnväg.

Svenska Trafikverket definierar en bro som en konstruktion där spännvidden i största spannet är 2 meter eller större;[1] är spännvidden mindre kallas konstruktionen för en trumma. Sättningar uppstår när jordlagret pressas ihop och sjunker.

Olika brotyper[redigera | redigera wikitext]

Broar kategoriseras i huvudsak efter vilken typ av konstruktion de har. Men de kan också kategoriseras efter vilken användning de är ämnade för. Båda indelningarna behandlas nedan. Det finns sju huvudtyper av brokonstruktioner: balkbroar, konsolbroar, bågbroar, hängbroar, snedkabelbroar, fackverksbroar och valvbroar. Det finns även ett antal undertyper såsom pontonbro och flottbro.

Balkbroar[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Balkbro

Balkbroar är horisontella balkar som hålls uppe i ändarna av stöd. De första balkbroarna var enkla stockar som låg över bäckar, och liknande konstruktioner. Nuförtiden består balkbroar ofta av stålbalkar. Lasten från en balkbro förs ned i marken vertikalt via stöden[2], och i många fall behövs särskild förstärkning av jorden under stöden, för att undvika sättningar.

Konsolbroar[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Konsolbro
Principskiss över hur en konsolbro kan byggas.
Québec Bridge i Kanada är både världens längsta konsolbro och världens längsta fackverksbro.

Konsolbroar byggs med konsoler; horisontella balkar som bärs upp endast i ena änden. Många konsolbroar använder två konsoler, en från varje stöd, som möts i mitten. Världens längsta konsolbro är Pont de Québec i Québec, Kanada.[3] Lasten från en konsolbro förs ned i stöden både i form av en kraft rakt ned och ett moment kring stödet. Detta ställer högre krav på hållfastheten hos stödet än för till exempel balkbroar.

Bågbroar[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Bågbro
Bågbro av sten, i Shaharah, Jemen
Svinesundsbron mellan Sverige och Norge är en stor bågbro

Bågbroar är bågformade och har landfästen i båda ändarna. Farbanan på äldre bågbroar ligger alltid ovanpå bågen, medan hos nyare (som Svinesundsbron, se bild) kan ha farbanan hängande under bågen. Lasten från en bågbro förs ned i landfästena i en riktning som motsvarar förlängningen av den riktning som bågen möter fästet. Här är det alltså fördelaktigt att kunna bygga bågen mellan två bergväggar.

Hängbroar[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Hängbro

Hängbroar hänger från kontinuerliga kablar. De äldsta hängbroarna konstruerades med rep eller rankor och bambu. I modern tid består kablarna av ett grovt knippe stålvajer som hänger över torn, eller pyloner. Lasten förs alltså vertikalt ned genom pylonerna. Vilket kräver välavvägd grundläggning av dessa. Världens längsta hängbro är Akashi Kaikyo Bridge i Japan.[4] Världens mest kända hängbro är troligen Golden Gate-bron i San Francisco. En av Sveriges mer betydande hängbroar är Älvsborgsbron i Göteborg.


Huvudartikel: Snedkabelbro

Snedkabelbroar hålls likt hängbroar uppe av kablar. Men snedkabelbroar har flera kablar som är förankrade från olika höjder på pylonerna till olika platser på bron. Detta resulterar i att mindre mängd kabel går åt, och att pylonerna kan vara lägre[5] Den första kända snedkabelbron designades år 1784 av C.T. Loescher.[6] Den längsta snedkabelbron i världen är Sutong Bridge över Yangtze i Kina.

Fackverksbro[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Fackverksbro
Kontinuerlig fackverksbro

Fackverksbroar byggs av fackverk av i huvudsak stål. De har en solid brobana som hålls uppe av ledat infästa balkar. Pont de Québec som nämns ovan är även världens längsta fackverksbro.[7]

Valvbro[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Valvbro

En valvbro eller stenvalvsbro som den också ibland kallas är en gammal konstruktion. De nu äldsta bevarade broarna är gjorda på detta sätt.

Kategorisering efter användning[redigera | redigera wikitext]

En bro konstrueras ofta för antingen tåg-, väg- eller gångtrafik, eller en kombination av dessa. En akvedukt är en bro för vatten, eller sjöfart och en viadukt är en bro som förbinder punkter med samma höjd i landskapet.

Vissa broar är belägna så att de både måste vara låga, för att möjliggöra särskilt trafik över dem, och höga, för trafik under. Detta brukar lösas genom att bron byggs öppningsbar (se animationer för olika öppningsmekanismer).

Över vattendrag med livlig båttrafik och där även den trafik som skall gå över bron är intensiv brukar man bygga högbroar med en segelfri höjd anpassad för båttrafiken. Sveriges kanske mest kända högbro är Öresundsbron med en segelfri höjd på 57 meter.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Spång.

De första broarna var trädgrenar eller plank och stenar som enkelt arrangerats för att man skulle kunna ta sig över hinder som vattendrag. Bågen användes första gången av romarna för broar och akvedukter, vilka några än idag finns kvar. Cement användes av romarna som byggmateriel men försvann ur bruk och tegelsten blev vanligt. Repbroar, som är en enkel konstruktion, användes av inkacivilisationen i Anderna. Under den industriella revolutionen1800-talet utvecklades brokonstruktioner av järn. Med utvecklingen av stål och med Gustave Eiffels metoder kunde betydligt längre broar byggas.

Broar i urval[redigera | redigera wikitext]

Europa[redigera | redigera wikitext]

Se även Lista över broar i Sverige

Nordamerika[redigera | redigera wikitext]

Asien[redigera | redigera wikitext]

Oceanien[redigera | redigera wikitext]

Akvedukter och flygplansviadukter[redigera | redigera wikitext]

Planerade broar[redigera | redigera wikitext]

Broar planerade av regeringar och myndigheter.

Föreslagna broar[redigera | redigera wikitext]

Broar föreslagna av fristående organisationer, men inte regeringar.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Broar och tunnlar inför 2000-talet
  2. ^ ”Beam bridges”. Design Technology. http://www.design-technology.org/beambridges.htm. Läst 14 maj 2008. 
  3. ^ ”The Quebec Bridge Disasters”. Arkiverad från originalet den 22 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080622163132/http://filebox.vt.edu/users/aschaeff/quebec/quebec.html. Läst 14 maj 2008. 
  4. ^ Sigmund, Pete (7 februari 2007). ”The Mighty Mac: A Sublime Engineering Feat”. Construction Equipment Guide. http://www.constructionequipmentguide.com/story.asp?story=8153&headline=The%20Mighty%20Mac:%20A%20Sublime%20Engineering%20Feat. Läst 14 maj 2008. 
  5. ^ Johnson, Andy. ”Cable Stay vs Suspension Bridges”. U.S. Department of Energy. http://www.newton.dep.anl.gov/askasci/eng99/eng99373.htm. 
  6. ^ ”Bridges”. NYCDOT. Arkiverad från originalet den 21 april 2008. https://web.archive.org/web/20080421152109/http://www.nyc.gov/html/dot/html/bridges/reconstruction.shtml. Läst 14 maj 2008. 
  7. ^ World's Longest Bridge Spans

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]