Wafdpartiet

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Wafd)
Hoppa till: navigering, sök
Wafdpartiet
حزب الوفد
Wafd PP.gif
Land Kungariket Egypten Egypten
Grundat 1919
Grundare Saad Zaghlul Pascha
Upplöst 23 juli 1952
Huvudkontor Kairo
Politisk ideologi Nationalliberalism
Liberalkonservatism
Nationalism
Antiimperialism
Politisk position Mitten-höger
Egyptisk politik
Politiska partier
Val

Wafdpartiet (arabiska: حزب الوفد) var ett högerliberalt och nationalistiskt politiskt parti i Egypten grundat år 1919. Det var det största politiska partiet i landet under sin existens, ofta regeringsbärande, och arbetade för införandet av ett parlamentariskt statsskick.[1] Wafdpartiet motarbetades ofta av Egyptens kungahus samt den gamla ockupationsmakten Storbritannien och förbjöds slutligen efter 1952 års revolution.[2] År 1978 skapades Nya Wafdpartiet som dock inte är en juridisk efterträdare till det gamla partiet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Wafdpartiet uppstod efter att den egyptiska delegationen till fredskonferensen i Paris 1919 hade avvisats av de europeiska stormakterna och hindrats från att göra sina krav på självständighet hörda. I Egypten rådde en djupt nationalistisk stämning hos folket, landets lydställning till Storbritannien hade resulterat i utbrett missnöje och fick den dåligt orgaiserade självständighetsrörelsen att bilda ett politiskt parti för att bättre driva sin plattform.[3] Namnet kom av arabiskans Wafd ("delegation"), åsyftandes de nationalister som under ledning av Saad Zaghlul Pascha for till Europa år 1919 men i slutändan förbjöds att besöka varken fredskonferensen eller den brittiska regeringen i London. Den egyptiska delegationen, som inkluderade representanter från diverse sociala och politiska grupper, fortsatte att propagera för att britterna skulle lämna landet och Saad Zaghlul med flera skickades därför i exil. Domen mot nationalistledarna ledde till 1919 års egyptiska revolution mot britternas kontroll över landet. De brittiska myndigheterna tillät de nationalister som hade deporterats att återvända hem i hopp om att splittra oppositionen,[4] men effekten blev den motsatta och Wafdpartiet övergick från att vara en löst sammansatt koalition till ett enhetligt politiskt parti.

Väg till regeringsmakten[redigera | redigera wikitext]

Parlamentsvalet i Egypten 1923-1924 var det första valet i landet sedan det blivit formellt självständigt från Storbritannien. Det var även det första valet efter utfärdandet av 1923 års författning som medförde många liberala reformer av det politiska systemet. Fortfarande rådde dock censusrösträtt vilket nationalistledaren Saad Zaghlul opponerade sig mot. Wafdpartiet vann totalt 188 av 215 mandat i Egyptens deputeradekammare och lät både muslimer och kopter kandidera vilket sågs som bevis för partiets strävan efter nationell sammanhållning och sekularism.[5] Efter mordet på Sudans generalguvernör Lee Stack 1924 tvingades Zaghlul att avgå, den brittiske högkommissarien Edmund Allenby ville straffa egyptierna och gav Wafdpartiet ett ultimatum som det inte kunde gå med på. I parlamentsvalen 1925, 1926 och 1929 gick Wafdpartiet från att ha lidit stort nederlag till att i princip fullständigt dominera den lagstiftande församlingen.

Efter att Saad Zaghlul avled 1927 blev hans hustru Safiya Zaghlul, som också ledde partiets kvinnoavdelning, de facto partiledare medan en permanent sådan skulle väljas. Ny partiledare blev slutligen Mustafa an-Nahhas Pascha som också blev regeringschef 1928 och omvaldes efter 1929 års parlamentsval. Det instabila parlamentariska systemet, kungahusets regelbundna inblandning i politiken samt Storbritanniens fortsatta kontroll över landet ledde dock till att Wafdpartiet trots sitt överlägsna folkliga stöd i själva verket sällan fick sitta vid regeringsmakten särskilt länge och fick mycket svårt att driva igenom sin politik.[6] Man försummade också mobiliseringen av unga egyptier vilket ledde till ett försprång för bl a det konservativa Muslimska brödraskapet, som satsade konsekvent på just ungdomar och vann deras förtroende.[7] Även arbetarklassen prioriterades lågt trots de umbäranden som drabbade den efter den stora depressionen och bomullskrisen som slog hårt mot Egyptens export på 1920-talet.[8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Wafd Party
  1. ^ Osman, Tarek, Egypt on the Brink, by Tarek Osman, (Yale University Press, 2010), p. 26
  2. ^ Jeremy M. Sharp (2011). Egypt: Background and U. S. Relations, DIANE Publishing, s.40
  3. ^ Arthur Goldschmidt, Jr. (2008). A Brief History of Egypt, Infobase Publishing, s.131
  4. ^ Schulze, Reinhard (2002). A Modern History of the Islamic World. I.B.Tauris. sid. 54. ISBN 9781860648229. http://books.google.com/books?id=ODfRbCkr9TAC. Läst 7 March 2015 
  5. ^ Hassan, Sana (2003). Christians versus Muslims in Modern Egypt: The Century-Long Struggle for Coptic Equality. New York: Oxford University Press US. sid. 40. ISBN 978-0-19-513868-9. http://books.google.com/books?id=A7eczMo0VIoC&pg=PA40. Läst 2010-07-22 
  6. ^ Abdalla, Ahmed (2008). The Student Movement and National Politics in Egypt, 1923–1973. American University in Cairo Press. sid. 4–5. ISBN 978-977-416-199-5. http://books.google.com/books?id=uFPoWgTLq0EC&pg=PA4. Läst 22 July 2010 
  7. ^ Munson, Ziad. "Islamic Mobilization: Social Movement Theory and the Egyptian Muslim Brotherhood." The Sociological Quarterly, Vol. 42, No. 4 (Autumn 2001), s. 501
  8. ^ Deeb, Marius. "Labour and Politics in Egypt, 1919-1939." International Journal of Middle East Studies, Vol. 10, No. 2 (May 1979), pp. 187–203.