Ideologi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ett sätt att illustrera ideologier och dess förhållande till varandra.

Ideologier är idéer om hur ett samhälle skall organiseras och styras (eller inte styras), hur dess institutioner skall vara utformade, och hur människor skall samarbeta med varandra i vardagen. Nästan alla ideologier har en människosyn, det vill säga en uppfattning om människans natur och därmed en uppfattning om vilka institutioner människan behöver samt en om hur "det goda samhället" bör se ut, något som ibland kallas "utopi". Ideologi betecknar i allmänna ordalag en åskådning, alltså en samling idéer, ofta om samhället. Termen myntades av den franske filosofen Antoine Louis Claude Destutt de Tracy i dennes bok Eléments d'idéologie (1817-1818) för att beteckna ett medvetandes uppsättning av idéer. Som klassiska ideologier räknas liberalism, socialism och konservatism. Dessa ideologier formades under 1600-talet till och med 1800-talet. Andra framträdande ideologier är kristdemokrati och grön ideologi, även kallad ekologismen. Till ideologier räknas också anarkism, feminism och nationalism. Dessutom finns en rad korsningar mellan dessa och andra ideologier. Dessutom har alla politiska partier också någon form av ideologi, det vill säga politisk kompass för sina ställningstaganden. Denna kompass är ofta en blandning av olika ideologier i en egen mix. Ideologier får dessutom olika prägling utifrån olika grupperingars och individers tolkningar och förgreningar i olika riktningar och blandningar.

Överideologi[redigera | redigera wikitext]

En överideologi är en ideologi som kan anpassas och inkorporeras i andra ideologier, så att de olika ideologierna delar samma överideologi, trots att de i övrigt kan ha motstridiga tankar och idéer. I västvärlden fungerade nationalismen som politisk överideologi under 1800-talet och fram till omkring mitten av 1900-talet. Från tiden efter andra världskriget har demokratin fungerat som den gemensamma politiska överideologin, som praktiskt taget alla politiska rörelser delar. Även feminism har i bland annat Sverige kallats för en överideologi.

Anarkistiska ideologier[redigera | redigera wikitext]

Feministiska ideologier[redigera | redigera wikitext]

Gröna ideologier[redigera | redigera wikitext]

Konservativa ideologier[redigera | redigera wikitext]

Kristdemokratisk ideologi[redigera | redigera wikitext]

Liberala ideologier[redigera | redigera wikitext]

Nationalistiska ideologier[redigera | redigera wikitext]

Nyandliga ideologier[redigera | redigera wikitext]

Socialistiska ideologier[redigera | redigera wikitext]

Andra "ideologier"[redigera | redigera wikitext]

Förutom de ovan nämnda finns ett flertal ideologier eller pseudoideologier. Humanism, Human-etik, Transhumanism, Imperialism, Kolonialism, Internationalism, Nationalism (som kan ingå i flera av de ovan nämnda), Juche, Ny-Hellenism [1][2][3], Utilitarism, vänsterliberalism, materialism, teknokapitalism, ekomodernism, vänsterlibertarianism, eko-fascism, direktdemokrati med flera. Det finns också religiöst präglade ideologier såsom islamism och sionism.

Svenska partier och ideologi[redigera | redigera wikitext]

Enligt vanligt sätt att se på ideologier i Sverige är att placera olika partier på höger-vänster-skalan. Skalan handlar bland annat om synen på förhållandet mellan det privata och det offentliga.

Till höger finns liberalism och närbesläktade ideologier, som förespråkar fria marknader med lågt statligt ingripande, individualism, låga skatter, avregleringar och så vidare. Till vänster finns kollektivism, som förespråkar höga skatter och omfördelning av pengar (se fördelningspolitik) genom så kallade transfereringssystem (som sjukförsäkring, a-kassa med flera), utbyggd offentlig sektor, samt en allt större statlig/kommunal kontroll och regleringar över olika delar av samhällsekonomin.

Skalan handlar också bland annat om synen på människan. Vänsterideologier betonar ibland att människan behöver vägledning av myndigheter för att kunna fatta bra beslut (ibland anses att myndigheter måste bestämma åt människan), medan högerideologier i högre utsträckning ser människan som en rationell varelse som kan fatta beslut på egen hand. Av samma anledning brukar det också vara vanligare att högerideologier fordrar ansvarstagande.

I dagens Sverige är det en vanlig uppfattning att det blir allt svårare att urskilja politiska särarter och att skillnaden mellan höger och vänster har blivit mindre tydlig. Bland de etablerade partierna i Sverige finns därför en samsyn att staten ska ge en god välfärd för sina medborgare och att detta finansieras med skattemedel. Bland småpartierna däremot finns det extrema partier både till höger och till vänster.

Partiernas ideologier i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Riksdagspartiernas ideologier enligt partiprogrammen

Andra partiers ideologier enligt partiprogrammen

Ideologi enligt marxismen[redigera | redigera wikitext]

I marxistisk teori har ordet 'ideologi' en annan betydelse - det syftar där på en icke-materialistisk, ovetenskaplig världsåskådning. Se även falskt medvetande.

Ideologi och moral[redigera | redigera wikitext]

Psykologerna Jonathan Haidt, Jesse Graham och Craig Joseph har inom moralpsykologin utvecklat moralfundamentsteorin. Den går ut på att olika uppsättningar av ”moraliska fundament” leder människor till att nå olika ståndpunkter. Teorin har använts för att förklara människors ideologiska hemvist samt förekomst av brist på förståelse mellan politiska motståndare. Forskningen har visat att konservativa tillämpar en större palett av moraliska fundament än vad socialister och socialliberaler gör.[12] Det innebär att konservativa förstår socialisters och socialliberalers moraliska fundament, medan socialister och socialliberaler kan vara helt oförstående inför hur konservativa resonerar. Socialister och socialliberaler kan därför uppfatta moraliskt baserade konservativa uttalanden eller beteenden som om de vore grundade i något annat – i bästa fall självintresse, i värsta fall ondska.[13] Moralfundamentsteorin erbjuder därmed en modell för att förstå uppkomsten av ideologisk polarisering och Haidt är även verksam för att motverka sådan polarisering.[14]

Andra ideologiska frågor[redigera | redigera wikitext]

Vissa ideologiska frågor är inte kopplade till de politiska ismerna utan hänger snarare samman med ett lands historia och politiska kultur. Exempel på sådana frågor är frågan om statsskick. De två vanligaste statsskicken är republik och monarki. En annan sådan fråga är statens grad av centralisering eller decentralisering. Beroende på graden av centralstyre kan en stat karakteriseras som enhetsstat eller federation.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Greeks losing interest in Hellenism Arkiverad 8 maj 2009 hämtat från the Wayback Machine.,14 april 2009
  2. ^ Speech of Prime Minister Mr. Kostas Karamanlis to the Greek community of Sydney[död länk], Ministry of Foreign Affairs - Greece in the World, 22 maj 2007
  3. ^ Maria A. Raptis, ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111018192050/http://www.helvidius.org/files/1998/1998_Raptis.pdf. Läst 18 augusti 2009.  Greece: A Study in Nationalism], våren 1998
  4. ^ ”Våra idéer”. Centerpartiet. https://www.centerpartiet.se/var-politik/vara-ideer/. 
  5. ^ ”Frihet att växa - Folkpartiet liberalernas partiprogram” (PDF). Folkpartiet Liberalerna. sid. 4. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100826050024/http://www.folkpartiet.se/upload/Dokument/partiprogram_webb.pdf. 
  6. ^ ”Principprogram” (PDF). Kristdemokraterna. sid. 4. Arkiverad från originalet den 9 april 2012. https://web.archive.org/web/20120409161538/http://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/~/media/Files/VarPolitik/Principprogram/kd_principprg.pdf.ashx. 
  7. ^ ”Partiprogram” (PDF). Miljöpartiet de gröna. sid. 1. http://www.mp.se/files/82000-82099/file_82014.pdf. 
  8. ^ ”2001:års Idéprogram”. Moderaterna. http://www.moderat.se/web/2001_ars_Ideprogram_2.aspx. [död länk]
  9. ^ ”Partiprogram för Socialdemokraterna” (PDF). Socialdemokraterna. sid. 4. http://www.socialdemokraterna.se/upload/Central/dokument/pdf/V%C3%A5rt%20parti/partiprogram.pdf. 
  10. ^ ”Partiprogram” (PDF). Vänsterpartiet. sid. 3. http://www.vansterpartiet.se/images/stories/media/dokument/politiskaprogram/partiprogram_08_inlaga.pdf. [död länk]
  11. ^ ”Sverigedemokratiskt principprogram 2011” (PDF). Sverigedemokraterna. sid. 3. https://sverigedemokraterna.se/files/2011/03/principprogram_2011.pdf. [död länk]
  12. ^ Graham, Jesse; Haidt, Jonathan; Nosek, Brian A.: ”Liberals and Conservatives rely on different sets of moral foundations”, Journal of personality and social psychology, vol. 96 (2009), s. 1029–1046, länk.
  13. ^ ”Jonathan Haidt explains our contentious culture”, TV-program (Public Square Media, Inc., Lebanon), publicerat 2012-02-03, länk.
  14. ^ Bland de projekt mot politisk polarisering som Jonathan Haidt medverkar i märks CivilPolitics.org, Better Angels och The Asteroids Club.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]