Waloddi Weibull

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ernst Hjalmar Waloddi Weibull, född 18 juni 1887 i Vittskövle, Kristianstads län, död 12 oktober 1979, var en svensk ingenjör, naturvetenskapsman och matematiker.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Weibull var professor i läran om maskinelement vid KTH 1923-53 och verksam vid SKF och AB Bofors.[2] Han definierade, i anslutning till grundläggande forskning om metallers hållfasthet och livslängd, den statistiska Weibullfördelningen.

Weibull blev 1927 ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien, 1941 av Vetenskapssocieteten i Uppsala, 1943 av Vetenskapsakademien, 1946 av Krigsvetenskapsakademien och blev 1952 hedersledamot av Örlogsmannasällskapet.

Hans arbete om A statistical theory of the strength of metals belönades 1940 med Polhemspriset. År 1978 tilldelades han Ingenjörsvetenskapsakademiens stora guldmedalj "för hans vetenskapliga insatser inom områdena mätteknik, detonik och hållfasthetsstatistik".[3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Weibull, Waloddi i Vem är det 1969
  2. ^ Bra Böckers lexikon, 1980.
  3. ^ ”Utmärkelser och minnestecken 1919–2001” (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. http://www.iva.se/globalassets/info-trycksaker/iva/iva-medaljbok-1919-2001.pdf. Läst 16 november 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]