Walter Runeberg

Från Wikipedia
Walter Runeberg
Walter Runeberg, 1879.
FöddWalter Magnus Runeberg
29 december 1838[1][2][3]
Borgå[3], Finland
Död23 december 1920[1][2][3] (81 år)
Helsingfors
BegravdSandudds begravningsplats
Medborgare iFinland[4]
Utbildad vidHelsingfors universitet
Ryska konstakademien
SysselsättningSkulptör, bildkonstnär[5][6][7]
BarnNino Runeberg (f. 1874)
Vasthi Runeberg (f. 1876)
FöräldrarJohan Ludvig Runeberg
Fredrika Runeberg
SläktingarLudvig Michael Runeberg (syskon)
Utmärkelser
Dukatpriset (1863)
Officier de l’instruction publique (1887)[8]
Frihetskorsets 1. klass[8]
Redigera Wikidata

Walter Magnus Runeberg, född 29 december 1838 i Borgå, död 23 december 1920 i Helsingfors, var en finlandssvensk skulptör.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Runeberg föddes i Finland under den ryska tiden. Han var son till författarna Johan Ludvig Runeberg och Fredrika Runeberg, född Tengström. Han studerade i Finland och Köpenhamn och bodde sedan 1862–76 i Rom och 1876–93 i Paris. Han studerade flitigt antikens skulpturer i Rom och skickade prov på sina arbeten hem till Finland. År 1874 gjorde han en skulptur i marmor, Apollo och Marsyas, vars tillkomst möjliggjorts av hopsamlade pengar från ett lotteri bland damer i Helsingfors.

Runeberg gjorde bland annat också en bronsstaty av sin far som avtäcktes 1885 i Helsingfors. En mindre förebild till denna, också gjuten i brons, är rest i Borgå. I Sverige är Runeberg bland annat representerad genom porträttbyster av professorerna Kilian Stobæus och Anders Jahan Retziusuniversitetsplatsen i Lund, professorerna Gustaf Ljunggren, Sven Nilsson, Jacob Georg Agardh, August Quennerstedt, bibliotekarien Elof Tegnér i Lund samt friherrinnan Henriette CoyetTorups slott. Runeberg är representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum[9], Skoklosters slott[10] och Nationalmuseum[11].

Runeberg anlitades flitigt också för privata uppdrag. Till dem hör bl.a. bysten av Ellan de la Chapelle, sedermera konstnären Albert Edelfelts hustru, som Runeberg utförde i Paris 1880.[12]

Hans stil utmärks av en eklektisk klassicism. Han var sin tids mest anlitade monumentalskulptörer i Finland och arbetade i en klassicerande thorvaldsensk anda.[13]

Runeberg gifte sig 1867 med Lina Elfving (1841–1916). De fick sex barn tillsammans av vilka tre nådde vuxen ålder. Den kanske mest kända av dem var skriftställaren Hjalmar Johannes (Nino) Runeberg.[14][15]

Han är begravd på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.[16]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Walter Magnus Runeberg, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Kunstindeks Danmark, W. Runeberg, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Finska konstnärsgillets konstnärsmatrikel.[källa från Wikidata]
  4. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 25 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, hamhelsinki.fi .[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, hamhelsinki.fi .[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, hamhelsinki.fi .[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet.[källa från Wikidata]
  9. ^ Göteborgs konstmuseum
  10. ^ Skoklosters slott
  11. ^ Nationalmuseum
  12. ^ Vainio-Kurtakko, Maria (2022). Ett gott parti : Scener ur Ellan de la Chapelles och Albert Edelfelts liv. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland. ISBN 978-951-583-557-4. https://www.sls.fi/publications/ett-gott-parti/ 
  13. ^ Bra Böckers lexikon, 1979. 
  14. ^ ”Familjen – Barnen” Arkiverad 19 september 2020 hämtat från the Wayback Machine.. runeberg.net. Läst 24 januari 2013.
  15. ^ ”Samlarn: Runeberg, Walter”. luomus.fi. Läst 24 januari 2013.
  16. ^ ”Hietaniemen hautausmaa – merkittäviä vainajia”. Helsingin seurakuntayhtymä. https://www.helsinginseurakunnat.fi/material/attachments/hautausmaat/hietaniemi/w8GZkM0y7/Hietaniemen_merkittavia_vainajia.pdf. Läst 12 juli 2016. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]