Wilhelm Norlind

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wilhelm Norlind
Wn167.jpg
Född13 juli 1895[1][2]
Lunds stadsförsamling[1][3][2], Sverige
Död17 januari 1982[2] (86 år)
Lunds domkyrkoförsamling[2], Sverige
BegravdNorra kyrkogården[4]
MedborgarskapSverige[2]
SysselsättningÖversättare, bibliotekarie
ArbetsgivareLunds universitet
FöräldrarNils Peter Norlind
Hanna Hallberg-Norlind
Redigera Wikidata

Nils Wilhelm Schuwert Laurentius Norlind[5], född den 13 juli 1895 i Lund, död den 17 januari 1982, var en svensk biblioteksman, vetenskapshistoriker och översättare. Han var son till musikdirektören, filosofie kandidat Nils Peter Norlind och Hanna Hallberg-Norlind.


Biografi[redigera | redigera wikitext]

Wilhelm Norlind föddes 13 juli 1895 i Lunds domkyrkoförsamling. Han var son till musikdirektören, filosofie kandidat Nils Peter Norlind och Hanna Hallberg-Norlind. Norlind blev filosofie licentiat i Lund 1920 och filosofie hedersdoktor där 1956. Han blev extra ordinarie amanuens vid Lunds universitetsbibliotek 1920 och andre bibliotekarie 1931. Han var förste bibliotekarie 1948-1961. Norlind genomförde bok- och bibliotekshistorisk forskning i Italien, Schweiz, Tyskland och Österrike från 1952. Han blev ledamot av Internationella astronomiska unionen 1964. Han skrev kulturartiklar i Sydsvenska Dagbladet Snällposten.[6] Norlind är begravd på Norra kyrkogården i Lund.[källa behövs]

Norlind gifte sig 1923 med gymnastikdirektören Greta Hellquist (född 1898). Hon var dotter till professorn Elof Hellquist och Ingrid Zetterström-Nyberg.[6]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Ex bibliotheca Tychoniana (1926)[6]
  • Neuaufgefundene Bruchstücke des Ave Maria Bruns von Schönebeck (1927)[6]
  • Nordisk filologisk bibliografi 1930-46 (1932-1949)[6]
  • Svensk biblioteksmatrikel (1932)[6]
  • Lunds universitets matrikel 1939 (tillsammans med Bror Olsson 1940)[6]
  • Astronomische Streifzüge in Joen Petri Klints "Om Meteorer" (1939)[6]
  • Några blad ur Astronomiska observatoriets äldre historia (1943)[6]
  • Tycho Brahes världssystem (1944)[6]
  • Copernicus och Luther (1949) om Copernicus och Luther[6]
  • Lunds universitets matrikel 1949-50 (tillsammans med Maurits Persson 1951)[6]
  • Tycho Brahe, mannen och verket (1951)[6]
  • Om msex av Tycho Brahes stora stjärnkatalog (1953)[6]
  • A hitherto unpublished letter from Tycho Brahe to Clavius (1954)[6]
  • Tycho Brahe et ses rapports avec l'Italie (1955)[6]
  • On a copy of Tcho Brahe's "Mechanica" and of his great star-catalogue (1955)[6]
  • Några anteckningar till Tycho Brahes brevväxling (1956)[6]
  • On some mss concerning Tycho Brahe (1958)[6]
  • Ett intressant exemplar av en Tycho Brahebok (1959)[6]
  • Lunds universitets matrikel 1959-60 (tillsammans med Maurits Persson 1962)[6]
  • Tycho Brahe (1963)[6]
  • Georgius Trapezuntius och hans Almagestkommentar (1966)[6]
  • Tycho Brahe, en levnadsteckning med nya bidrag belysande hans liv och verk (1970)[6]
Översättningar

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, omnämnd som: Nils Wilhelm Schuwert Laurentius, f. 1895 i Lund Malmöhus län, läs onlineläs online, läst: 29 mars 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, omnämnd som: 18950713-3917 Norlind, Nils Vilhelm Schuvert L, läst: 4 februari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 29 mars 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Norlind, Nils Wilhelm Schuvert L, Svenskagravar.se, läs online, läst: 8 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Norlind (Norlindh), släkt i Svenskt biografiskt lexikon
  6. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x] Norlind, N Wilhelm i Vem är det 1985