Bibliotekarie

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
En bibliotekarie med gamla utsorterade böcker som ska säljas. Malmö Stadsbibliotek 1988.
Bibliotekarien av Giuseppe Arcimboldo.

Bibliotekarie är en yrkestitel. En bibliotekarie arbetar med att organisera tryckta och elektroniska medier, söka information, värdera olika informationskällor och förmedla information och kunskap.[1] Bibliotekarier kan till exempel jobba på folkbibliotek, skolbibliotek, universitets- och högskolebibliotek och sjukhusbibliotek. Många har en ännu mer specificerad yrkestitel, som barnbibliotekarie, IT-bibliotekarie eller informationsspecialist. Alla bibliotekarier arbetar inte heller på bibliotek, utan kan arbeta på företag med deras informationshantering.[2]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

För att bli bibliotekarie krävs normalt en akademisk utbildning. Det är vanligt att man tar en kandidatexamen eller examen på avancerad nivå, det vill säga en masterexamen eller magisterexamen, men utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap finns även som yrkesutbildning och forskarutbildning runt om i världen.[3] Enligt den internationella biblioteksföreningen IFLA:s riktlinjer bör bibliotekarieutbildningen vara på universitetsnivå, genomföras på en institution som har rätt att utfärda examen och kunna byggas på med en forskarutbildning.[3]

I USA krävs ofta en masterexamen från ett universitet eller högskola som har godkänts av den amerikanska biblioteksförening ALA. Många arbetsgivare kräver att man har gått någon av just dessa utbildningar, även om man kan arbeta som bibliotekarie även med annan utbildning.[4]

Svenskspråkig bibliotekarieutbildning finns förutom i Sverige även i Finland, på Åbo Akademi.[5]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige finns bibliotekarieutbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Utbildningarna leder alltså till kandidat-, magister- eller masterexamen. Utbildningarna finns i Borås (Högskolan i Borås) och på universiteten i Lund, Umeå, Uppsala och Växjö.[1]

Lunds och Uppsala universitet erbjuder masterutbildningar i ABM (arkiv, bibliotek och museum) med inriktning mot biblioteks- och informationsvetenskap. Denna är på två år (120 högskolepoäng) och kan i Uppsala även läsas på distans. För att vara behörig till utbildningen måste man sedan tidigare ha en kandidatexamen i valfritt ämne.[6][7]

Kända svenska bibliotekarier[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Nationalencyklopedin, bibliotekarie.
  2. ^ ”Bibliotekarie - Information om lön, utbildning, arbetsmarknad etc - Saco” (på sv). www.saco.se. https://www.saco.se/studieval/yrken-a-o/bibliotekarie/. Läst 22 november 2018. 
  3. ^ [a b] ”IFLA -- Guidelines for Professional Library/Information Educational Programs - 2012” (på en). www.ifla.org. https://www.ifla.org/publications/guidelines-for-professional-libraryinformation-educational-programs-2012. Läst 22 november 2018. 
  4. ^ ”Becoming a Librarian”. ALA American Library Association. http://www.ala.org/educationcareers/careers/paths/librarian. Läst 22 november 2018. 
  5. ^ ”Biblioteksfackliga studier, kurser och utbildning | Biblioteken.fi” (på sv). www.biblioteken.fi. http://www.biblioteken.fi/sv/biblioteksbranschen/biblioteksstudier. Läst 22 november 2018. 
  6. ^ ”Biblioteks- och informationsvetenskap - Institutionen för ABM - Uppsala universitet” (på sv). www.abm.uu.se. http://www.abm.uu.se/utbildning/masterprogram/bibliotekarieutbildning/. Läst 22 november 2018. 
  7. ^ ”Masterprogram i ABM | Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet” (på sv). www.kultur.lu.se. http://www.kultur.lu.se/utbildning/masterprogram/masterprogram-i-abm. Läst 22 november 2018.