Wilhelm von Geijer

Från Wikipedia
Wilhelm von Geijer
Född1865
Malmö, Sverige
Död1930
Medborgare iSverige
SysselsättningMilitär
MakaIrma von Geijer[1][1]
BarnMargit Johanna Palaemona Cecilia von Geijer (f. 1907)
FöräldrarSalomon Gottschalk von Geijer[1]
Redigera Wikidata

Fredrik Wilhelm Gustaf von Geijer, född 8 februari 1865 i Malmö, död 16 maj 1930,[2] var en svensk officer och godsägare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Wilhelm von Geijers far, Gottschalk von Geijer, var riksdagsman och familjen bodde därför periodvis i Stockholm. Familjen var av dansk-skånskt ursprung. Barndomens somrar tillbringades alltid på landet, ofta på gården Slättäng i Skåne.[3]

von Geijer blev underlöjtnant vid Kronprinsens husarregemente 1887, löjtnant vid Livgardet till häst 1897 och ryttmästare 1905.[2]

År 1894 gifte han sig med grevinnan Irma von Hallwyl, dotter till Walther och Wilhelmina von Hallwyl, och fick tillsammans med henne egendomen Vegeholms slott i Skåne i gåva från hennes föräldrar. Deras första barn dog, men därefter föddes dottern Margit 1907 och sonen Erik 1911. Wilhelm von Geijer undervisade barnen i ridning.[3]

von Geijer var intresserad av arkitektur, inredning och formgivning. Han designade bordssilver som fortfarande finns i släktens ägo.[3]

von Geijer hade uppdrag i ett antal bolagsstyrelser inom svensk industri, däribland Uddeholms AB samt, mellan 1911 och 1917, familjeföretaget Ljusne-Woxna AB, som grundats av hustruns morfar Wilhelm Kempe och tagits över av hennes far Walther von Hallwyl.[4]. Han var även ledamot av Kristianstads läns landsting åren 1910–1917.

Utmärkelser, ledamotskap och priser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Geijer, släkt, läst: 12 mars 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] von Geijer, Fredrik Wilhelm Gustaf i Vem var det? (1944)
  3. ^ [a b c] Eva Helena Cassel-Pihl, red (1992). Wilhelminas döttrar. Stockholm: Hallwylska museet. 0282-0471 
  4. ^ Jansson, Ingalill (2008). Skogen bakom palatset. Stockholm: Hallwylska museet. ISBN 91-631-7492-8 
  5. ^ https://journals.lub.lu.se/vsl/issue/view/3031/621 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018