Willebrord Snell

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Willebrord Snell

Willebrord Snel van Royen, latinskt namn Willebrord Snellius, på svenska oftast Willebrord Snell, född 1580 i Leiden, död 30 oktober 1626 som professor där, nederländsk matematiker, astronom och fysiker.

Snell upptäckte det konstanta förhållandet mellan sinus för infallsvinkeln och sinus för brytningsvinkeln vid ljusstrålars brytning, efter honom kallad Snells lag. Han var även den förste, som verkställde en gradmätning med hjälp av triangulering. Därvid löste han problemet att bestämma en punkts läge genom mätning av vinklarna mellan siktlinjerna från denna punkt till tre bekanta punkter. Mätningsbasen var endast 87 fot och resultatet föga tillfredsställande. Några av hans arbeten var Eratosthenes batavus (1617), Cyclometricus sive de circuli dimensione (1621) och Doctrinae triangulorum (1627).


Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.