Wisemen
Wisemen är en huliganfirma från Göteborg. Gruppen följer klubben IFK Göteborg.
Wisemen är en av de mest kända fotbollsfirmorna i Sverige, tillsammans med Firman Boys (AIK), Djurgårdens fina grabbar (Djurgårdens IF) och Kompisgänget Bajen (Hammarby IF).
Historia[redigera | redigera wikitext]
I mitten av 1990-talet började Wisemen organisera sig, som motvikt till att de tre Stockholmsklubbarnas supportrar kunde härja fritt i Göteborg vid denna tidpunkt. Dessa dominerade bland huliganfraktionerna i Sverige under 1980- och större delen av 90-talet.[1] IFK Göteborgsupportrar som var trötta på att bli attackerade och få se sin stad sönderslagen gick ihop för att kunna mäta sina krafter med Stockholmsklubbarna.
Åren 1996-1997 var fyllda med drabbningar mellan Stockholm- och Göteborgsligister men främst gjorde Wisemen sig kända i supporterkretsar den 19 april 1998, då man för första gången reste till Stockholm och attackerade Hammarby IF:s supportrar[1].
Sin mediala debut gjorde Wisemen den 15 juni 2001 i samband med EU-toppmötet i Göteborg och de så kallade Göteborgskravallerna. En grupp på 10-15 personer angrep då Reclaim the City-anhängare på Vasaplatsen. Anledningen sades vara att man ville "försvara Göteborg" efter att staden låg i spillror sen föregående dags kravaller. Detta bidrog till att starta det tumult som ledde till att demonstranten Hannes Westberg blev skjuten av en polisman.[2][3]
Den 27 augusti 2001 blev ett antal Hammarby-supportrar på väg mot en match på Ullevi i Göteborg attackerade av ett 40-tal medlemmar ur Wisemen beväpnade med bland annat metallrör och vägkoner. En supporter fick allvarliga skallskador och vårdades i två veckor på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Elva av angriparna åtalades senare i vad som då kallades "den största genomlysningen av huligankulturen någonsin i Sverige".[4] Dock friades samtliga i Göteborgs tingsrätt.[5][6]
Den 29 juli 2002 blev Wisemen-medlemmen Tony Deogan det första dödsoffret i Sverige med koppling till idrottsrelaterat våld. Efter ett planerat slagsmål mot Firman Boys i Högalidsparken i Stockholm misshandlades Deogan. Han fördes först till Södersjukhuset och senare till Karolinska Universitetssjukhuset med svåra skallskador. En kort tid därefter föll han i koma och förklarades slutligen hjärndöd den 2 augusti.[7]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Höglund, Johan (2005). En av grabbarna. Stockholm: MMG Books. sid. 179–181. ISBN 91-975367-1-7
- ^ Bohlin, Rebecka (nr 28, 2001). ”17 åtalade för Göteborgskravaller”. Arbetaren. Arkiverad från originalet den 27 juli 2006. https://web.archive.org/web/20060727223725/http://www.arbetaren.se/2001/28/nyhet3.html. URL läst 2006-12-13.
- ^ Svensson, Anders (2001). ”Anders Svenssons rapport”. Folkrörelsestudiegruppen. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927015703/http://www.folkrorelser.nu/gbg2001/svensson-handelserna.html. Läst 13 december 2006.
- ^ Larsson, Arne (5 mars 2003). ”Dom faller i huliganmålet”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 27 oktober 2005. https://web.archive.org/web/20051027121504/http://www.gp.se/gp/road/Classic/shared/printArticle.jsp?d=100&a=119611. URL läst 2006-12-13.
- ^ Olsson, Lena (7 mars 2003). ”24-åring invalid - huliganerna frias”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 15 oktober 2003. https://web.archive.org/web/20031015110916/http://www.aftonbladet.se/vss/sport/story/0,2789,272814,00.html. URL läst 2006-12-13.
- ^ Wagner, Michael (14 januari 2003). ”"Det värsta jag varit med om"”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 11 mars 2005. https://web.archive.org/web/20050311134223/http://www.aftonbladet.se/vss/sport/story/0,2789,250698,00.html. URL läst 2006-12-13.
- ^ Österman, Hans (2 augusti 2002). ”Fotbollsvåldet dödade Tony”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 8 september 2004. https://web.archive.org/web/20040908064605/http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,190222,00.html. URL läst 2006-12-13.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Tony Deogans Minnesfond - Stiftelsen mot fotbollsvåld