Wolgast
| Wolgast | |||
| Ort | |||
 Hamn i Wolgast
| |||
|
|||
| Land |  Tyskland
| ||
|---|---|---|---|
| Förbundsland | Mecklenburg-Vorpommern | ||
| Kreis | Vorpommern-Greifswald | ||
| Höjdläge | 5 m ö.h. | ||
| Koordinater | 54°03′N 13°46′Ö / 54.050°N 13.767°Ö | ||
| Yta | 19,2 km² (2011)[1] | ||
| Folkmängd | 11 115 (2011)[2] | ||
| Befolkningstäthet | 579 inv./km² | ||
| Borgmästare | Stefan Weigler (partilös) | ||
| Postnummer | 17438 | ||
| Riktnummer | 03836 | ||
| Registreringsskylt | OVP | ||
| Kommunkod | 13 0 75 144 | ||
| Geonames | 6550723 | ||
| OSM-karta | 1432365 | ||
 Wolgasts läge i Mecklenburg-Vorpommern
| |||
|
Detaljkarta
| |||
| Webbplats: www.wolgast.de | |||
Wolgast, stad i delstaten Mecklenburg-Vorpommern, nordöstra Tyskland, med 11 940 invånare (2010), belägen vid Östersjön, ca 30 km väster om den polska gränsen. Staden ligger i distriktet Vorpommern-Greifswald
Historia
Fram till 1100-talet fanns en slavisk boplats vid nuvarande stället av Wolgast. Under 1100-talet missionerades Wolgast, liksom hela regionen Pommern, av missionären Otto av Bamberg (1128).[3] Vid dessa tiden byggdes den första kyrkan (träkyrka) vid platsen av den nuvarande St. Petrikyrkan. Under 1200-talet utvecklades boplatsen och staden Wolgast erhöll sina stadsrättigheter 1257. Mellan 1296 och 1625 var staden tidvis hertigarna av Pommern-Wolgast residens.[3] Under 1500-talet ombyggdes den existerande borgen till ett slott, som uppfördes i renaissansstil.
Under trettioåriga kriget intogs och plundrades Wolgast flera gånger av växlande krigsmakter. 1628 intogs staden av Wallenstein och sina trupper, 1630 av svenskarna, 1637 av de kejserligen och återigen av svenskarna år 1638. Efter trettioåriga kriget blev Wolgast svensk besittning. Under skånska kriget 1675-79 intogs staden den 10 november 1675 av Brandenburg men återgick till Sverige efter freden 1679[4]. Under det stora nordiska kriget brändes och plundrades staden av ryska trupper två gånger (1713 och 1715). Wolgast var en svensk stad fram till 1815, när staden blev preussisk, liksom hela svensk provinsen Pommern [5].
Under slutet av 1700-talet var stadens främsta näring handeln, och i första hand export av spannmål och viktualievaror (livsmedel) på Stockholm.[6]
Industrin i Wolgast utvecklade sig under 1800-talet, när en snickerifabrik, brännvinsbränneri[7] och ett järnverk (1888)[8] grundades. 1863 anlades bibanor från Züssow till Wolgast, som anslöt Wolgast vid järnvägen mellan Stettin och Stralsund.
Wolgast efter 1945
Wolgast klarade sig undan större förstörelse under världskrigen. Staden lämnades över utan strid i andra världskrigets slutskede. Under DDR-tiden grundades Peenevarvet. Varvet byggde militära fartyg med 3500 anställda och staden utvecklades till en stödjepunkt för den östtyska marinen. Efter Östtysklands sammanbrott och den tyska återföreningen restaurerades den historiska stadskärnan liksom de bostadsområden som byggts efter andra världskriget. Marinen lämnade staden efter återföreningen och på grund av arbetslöshet och utflyttning har stadens befolkningstal minskat.
Sevärdheter
- Välbevarad stadskärna
- St. Petrikyrkan, gotisk kyrka från 1300-talet
- Gamla Rådhuset från 1700-talet
Vänorter
Wolgast har följande vänorter:[9]
Befolkningsutveckling
Befolkningsutveckling i Wolgast
Källa:[10],[11],[12],[13],[14], [15]
Galleri
-
St. Petrikyrkan i Wolgast -
Korsvirkehus i Wolgast -
Wolgasts hamn
Referenser
- ^ ”Gemeinden ab 5 000 Einwohnern am 31.12.2011” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/07Gemeinden.xls?__blob=publicationFile. Läst 8 juni 2013.
- ^ ”Alle politisch selbständigen Gemeinden in Deutschland nach Bevölkerung am 31.12.2011 auf Grundlage des Zensus 2011 und früherer Zählungen” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/Zensus_Gemeinden.xls;jsessionid=494E8C2A1D89981EAFD68B1F7CE067EC.cae1?__blob=publicationFile. Läst 7 juni 2013.
- ^ [a b] Wolgasts historia, staden Wolgast(tyska)
- ^ Starbäck, Bäckström,, Carl G., Per O. (1885-1886). Berättelser ur svenska historien, 6e bandet: Carl X Gustaf. Carl XI. sid. 627-628, 708. http://runeberg.org/sverhist/6/0643.html. Läst 12 maj 2015
- ^ Wolgast,i Nordisk familjebok (andra upplagan)
- ^ Utförlig geografie. Sednare bandet, inefattande Wolfenbüttelska Liniens Land, Bäjerska, Schwabiska, Frankiska, Kur-Rhenska, Öfra Rhenska, Westfaliska, Nedra Sachsiska, Öfra Sachsiska Kretsarne, och Omedelbara Riksländerne i Tyskland, samt Preussiska Herraväldet, Daniel Djurberg 1785
- ^ Wolgast i Nordisk familjebok (1:a upplagan)
- ^ Historia av järnverket i Wolgast, www.anzeigenkurier.de Läst: 17 augusti 2011 (tyska)
- ^ Wolgasts vänorter, Staden Wolgast (tyska)
- ^ Lexikon Mecklenburg-Vorpommern, Hinstorff Verlag, 1. Auflage 2007, ISBN 978-3-356-01092-3 (tyska)
- ^ Folkmängd 1885 i Nordisk familjebok (1:a upplagan)
- ^ Folkmängd 1905 i Nordisk familjebok (andra upplagan)
- ^ Folkmängd 31.12.1990, 1995, 2000 Arkiverad 12 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. SIS-Online Databas, Mecklenburg-Vorpommern Statistisches Amt (M-V statistiska centralbyrån)
- ^ Folkmängd 31.12.2005 Mecklenburg-Vorpommern Statistisches Amt (M-V statistiska centralbyrån)
- ^ Folkmängd 31.12.2010 Mecklenburg-Vorpommern Statistisches Amt (M-V statistiska centralbyrån)
Externa länkar
- Staden Wolgasts internetsidor
Wikimedia Commons har media som rör Wolgast.
