Wyatt Earp

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wyatt Earp
Wyatt Earp vid ca 33 års ålder.
FöddWyatt Berry Stapp Earp
19 mars 1848
Monmouth, Illinois, USA
Död13 januari 1929 (80 år)
Los Angeles, Kalifornien, USA
NationalitetAmerikan
Yrke/uppdragHasardspelare, lagman, buffeljägare, saloonägare, guld/koppargruvarbetare
År som aktiv1865–1897
Känd förRevolverstriden vid O.K. Corral
MotståndareWilliam Brocius, Frank McLaury
MakaUrilla Sutherland (fru)
Celia Ann "Mattie" Blaylock (samvetsäktenskap)
Josephine Sarah Marcus (samvetsäktenskap)
BarnInga
Namnteckning

Wyatt Berry Stapp Earp, född 19 mars 1848 i Monmouth, Illinois, död 13 januari 1929 i Los Angeles, Kalifornien, var en amerikansk sheriff, notorisk hasardspelare och saloonägare i Vilda Västern.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Berömmelse[redigera | redigera wikitext]

Wyatt Earp blev tillsammans med två av sina bröder, Virgil Earp och Morgan Earp, samt Doc Holliday ökända i och med revolverstriden vid O.K. Corral. Virgil Earp var polischef (s. k. marshal) i den lilla staden Tombstone i Arizona, med Wyatt och hans yngre bror Morgan som biträdande polismän (s. k. deputy marshal eller assistant marshal). Wyatt och Doc Holliday hade träffats flera år tidigare, första gången i Fort Griffin i Texas, och kom att bli Earps bäste vän och förtrogne innan de kom till Tombstone. Den 26:e oktober 1881 konfronterade de tillsamans , efter en längre tids konflikter, ett gäng kallat "Cowboys" vilket slutade med att tre "Cowboys", Tom McLaury, Frank McLaury och Billy Clanton, skjutits till döds och anklagelser om mord riktats mot lagens väktare. Under månaderna efteråt friades de anklagade formellt från misstankar, varefter Virgil fick vänster arm och axel sönderskjuten i ett bakhåll och Morgan mördades i Campbell & Hatch Billiard Parlor. Då de misstänkta för mordet på Morgan frikänts efter att vittneål underkänts av formaliaskäl beslutade Wyatt att med Doc Holliday och sina bröder Warren och James Earp ta saken i egna händer, och bildade ett federalt uppbåd för att spåra upp de skyldiga. Uppbådet dödade i tur och ordning Frank Stilwell, Florentino "Indian Charlie" Cruz och Curly Bill Brocious tillsammans med Johnny Barnes.

Den 2:a december 1896 agerade han domare i tungviktsmatchen mellan Bob Fitzsimmons and Tom Sharkey, där ett kontroversiellt domslut ledde till att Wyattt Earp blev ökänd i hela Amerikas förenta stater som matchfixare.

Två år efter hans död gav författaren Stuart N. Lake ut en uppmärksammad, kraftigt tillrättalagd biografi som starkt bidrog till att odla hjältemyten kring Wyatt Earp.[1]


Senare liv[redigera | redigera wikitext]

Earp avled i Los Angeles 1929, 80 år gammal, av ålderdomssvaghet och är begravd tillsammans med sin fru Josephine Marcus på Hills of Eternity Memorial Park i staden Colma.[2] Under slutet av sitt liv hade han bland annat arbetat i Hollywood som teknisk rådgivare vid inspelningar av olika västernfilmer. Flera berömda västernskådespelare bar Earps kista under hans begravning. Två år efter hans död gav författaren Stuart N. Lake ut en uppmärksammad biografi som starkt bidrog till att odla hjältemyten kring Wyatt Earp.[3]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Earp var gift med Urilla Sutherland, sedan Celia Ann Blaylock (Mattie) och slutligen Josephine Marcus.

Filmer[redigera | redigera wikitext]

Hans liv har filmatiserats i flera filmer och TV-serier (urval):

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kvist, Torbjörn (2011). ”Earp blev konsult i Hollywood”. Allt om Historia (11): sid. 43. ISSN 1653-3224. 
  2. ^ http://www.findagrave.com/cgi-bin/fg.cgi?page=gr&GRid=311
  3. ^ Kvist, Torbjörn (2011). ”Earp blev konsult i Hollywood”. Allt om Historia (11): sid. 43. ISSN 1653-3224. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vilda Västern i ord och bild av Paul Sann och James D. Horan 1954 Wyatt Earp, frontier marshal av Stuart N. Lake 1931 Wyatt Earp, the life behind the legend av Casey Tefertiller 1997 The Mammoth book of the West av Jon E. Lewis 1996 The taming of the West. Age of the gungfighter av Joseph G. Rosa 1993

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]