Xiadynastin
| Xiadynastin | ||||
| 夏朝 (kinesiska) | ||||
| ||||
 | ||||
| Huvudstad | Yangcheng Zhenxun
| |||
| Statsskick | Monarki | |||
| Bildades | 2070 f.Kr
| |||
| Upphörde | 1600 f.Kr | |||
| – upphörde genom | Slaget vid Mingtiao | |||
| – uppgick i | Shangdynastin | |||
| Idag del av | Kina | |||
Xiadynastin (夏朝) är enligt traditionell kinesisk historieskrivning den första dynastin i vad som är dagens Kina. Enligt Kronologiprojektet Xia–Shang–Zhou bedöms den ha existerat från cirka 2070 f.Kr. till 1600 f.Kr.[1] Uppgifterna från Xiadynastin är ganska magra, och perioderna är därför baserade på uppgifter om huvudstäder, himlafenomen och regeringsår.[2]
Historia
Dynastin ska enligt den kinesiska folktraditionen ha grundats av den mytiske Yu den store, känd efter att ha räddat folket undan en stor syndaflod. Xiadynastin blev efter hans död en arvmonarki då folket valde hans son till tronföljare, efter att man tidigare valt nya regenter oberoende av deras släktskap.[2]
Uppgifterna om Xiadynastin är mycket magra, och det mesta är baserat på muntlig tradition som nedtecknades först under senare dynastier. Det är därför svårt att veta vilka regenter som verkligen existerade och vilka som var mytiska figurer.[2] Den följdes av den mer säkert historiska Shangdynastin.
Vid den arkeologiska fyndplatsen Lajia (ca 100 km väster om Lanzhou nära gränsen mellan Gansu och Qinghai) har man hittat bevis för en jordbävning ungefär år 1900 f.Kr.som ledde till en stor översvämning av Gula floden som inträffade på grund av att Gula floden blockerats vid Jishi Gorge 25 km väster om Lajla. Denna översvämning tros kunna vara den syndaflod som nämns i de historiska texterna, och skulle i så fall datera starten av Xiadynastin.[3]
|
|---|
| Kinas historia – tidsaxel |
| Förhistorisk tid |
| Xiadynastin 2070–1600 f.Kr. |
| Shangdynastin 1600–1046 f.Kr. |
| Zhoudynastin 1046–256 f.Kr. |
| Västra Zhoudynastin 1046–771 f.Kr. |
| Östra Zhoudynastin 770–256 f.Kr. |
| Vår- och höstperioden 770–481 f.Kr. |
| De stridande staterna 403–221 f.Kr. |
| Qindynastin 221 f.Kr.–206 f.Kr. |
| Västra Handynastin 206 f.Kr.–24 e.Kr. |
| Wang Mangs interregnum (Xin) 9–23 e.Kr. |
| Östra Handynastin 25–220 |
| De tre kungadömena 220–280 |
| Jindynastin 265–420 |
| De sexton kungadömena 304–439 |
| De sydliga och nordliga dynastierna 420–589 |
| Suidynastin 581–618 |
| Tangdynastin 618–907 |
| Wu Zhaos interregnum (Zhoudynastin) 690–705 |
| De fem dynastierna och De tio rikena 902–979 |
| Songdynastin 960–1279 |
| Liaodynastin 907–1125 |
| Jindynastin 1115–1234 |
| Västra Xia 1038–1227 |
| Yuandynastin 1271–1368 |
| Mingdynastin 1368–1644 |
| Shundynastin 1644–1645 |
| Qingdynastin 1644–1911 |
| Republiken Kina 1912–1949 |
| Folkrepubliken Kina 1949– |
| Republiken Kina (Taiwan) 1949– |
Yinxiutgrävningarnas betydelse
Xiadynastins historia bestyrktes av utgrävningarna av de tidiga bronsålderfälten vid Yinxi nära Anyang i Henanprovinsen mellan 1928 och 1937. Ytterligare utgrävningar under 1960- och 1970-talen avslöjade fler bosättningar, bronsredskap och gravkamrar som ytterligare bekräftade att det hade existerat en civilisation på de platser som beskrevs i de gamla kinesiska texterna. Xiaperioden markerar en övergångscivilisation mellan de senneolitiska kulturerna och de typiska kinesiska bycivilisationerna som kännetecknar Shangdynastin.
Territorium
Följer man beskrivningen i de gamla texterna sträckte sig Xiaområdet österut ungefär där de tre moderna provinserna Henan, Hebei och Shandong möts, söderut ned till Hubei, västerut till södra Henan och norrut till Hebei. Det var koncentrerat till Huanghes mellersta lopp och sträckte sig tidvis så långt söderut som till Yangtze. Huvudsätet skiftade ständigt men utgrävningsfältet Zhenxun vid Anyang visar att platsen hade stor betydelse.
Teknologi
Under Xiadynastin bedrevs ett intensivt jordbruk och enligt berättelserna bryggdes alkoholhaltiga drycker. För att öka lantbrukets produktivitet utvecklades de första kalendrarna. Man bedrev även boskapsskötsel och lade stor vikt på att avla hästar. Det förekom en uppdelning av hantverksyrkena med tanke på ler- och bronsarbeten.
Samhälle
Troligen rörde det sig om samarbete mellan olika stammar under ledning av ett kungahus.
Lista över regenter
| Namn enligt Shiji[4] |
Alternativt namn enligt Bambuannalerna[5] |
Regeringsår |
|---|---|---|
| Yu 禹 | från ca 2070 f.Kr.[1] | |
| Qi 啟 | ||
| Tai Kang 太康 | ||
| Zhong Kang 仲康 | ||
| Xiang 相 | ||
| Shao Kang 少康 | ||
| Zhu 杼 | ||
| Huai 槐 | Fen 分 | |
| Mang 芒 | ||
| Xie 泄 | ||
| Bu Jiang 不降 | ||
| Jiong 扃 | ||
| Jin 廑 | ||
| Kong Jia 孔甲 | ||
| Gao皋 | Hao 昊 | |
| Fa 發 | ||
| Jie 桀 | till ca 1600 f.Kr.[1] |
Se även
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Xiadynastin.
Referenser
Noter
- ^ [a b c] ”Building the Chronology of Early Chinese History” (på engelska). Lee, Yun Kuen i Press. University of Hawai'i Press. http://scholarspace.manoa.hawaii.edu/handle/10125/17161. Läst 2 augusti 2017.
- ^ [a b c] Hägerdal, Hans (2008). ”2. Kontroversiell forntid” (på svenska). Kinas historia. Historiska media. ISBN 978-91-85873-88-3
- ^ ”Massive flood may have led to China's earliest empire” (på engelska). Science. http://www.sciencemag.org/news/2016/08/massive-flood-may-have-led-chinas-earliest-empire. Läst 5 augusti 2016.
- ^ ”夏本紀 - Annals of the Xia” (på kinesiska / engelska). Shiji. Chinese Text Project. http://ctext.org/shiji/xia-ben-ji. Läst 28 november 2016.
- ^ ”PART. III. The dynasty of llea.” (på engelska). The Chinese Classics, volume 3, part 1. övers. Legge, James. Hong Kong University Press. 1895. sid. 117–125. https://archive.org/stream/chineseclassics07legggoog#page/n135/mode/1up
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), tidigare version.
| |||||||||||
