Xiadynastin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Xiadynastin
夏朝 (kinesiska)

ca. 2000/1900 f.Kr.–första halvan av 1500-talet f.Kr.


Xiadynastins utbredning och dess mytologiska nio provinser
Xiadynastins utbredning och dess mytologiska nio provinser
Huvudstad Yangcheng
Anyi
Yangdi
möjligen Xinzhai
Yuan
Laoqiu
Zhenxun


Statsskick monarki
Sista kung Jie av Xia
Bildades ca. 2000/1900 f.Kr.
 – bildades ur Longshankulturen
Upphörde första halvan av 1500-talet f.Kr.
 – upphörde genom Slaget vid Mingtiao
 – uppgick i Shangdynastin
Idag del av Kina

Xiadynastin (夏朝; Xiàcháo) är en kinesisk förhistorisk dynasti som bedöms ha existerat från runt 2000/1900 f.Kr. till första hälften av 1500-talet f.Kr.[1][2][3][4][5] Xiadynastin är beskriven i flera antika historiekrönikor såsom bambuannalerna och shiji, men dess fulla historiska autenticitet är inte fastställd. Huvudsakligen beror detta på att Xiadynastin saknar bevarade samtida skriftliga källor. Dynastin betraktas därför till olika grad som mytologisk och är ifrågasatt. Arkeologiska fynd från 1960- och 1970-talen ger stöd för att dynastin verkligen har existerat. De för Xiadynastin mest betydelsefulla arkeologiska fynden har påträffats vid Erlitou i Henanprovinsen, där en stad med kungliga palats har grävts ut. Enligt mytologin grundades Xiadynastin av Yu som adlats av en mytologisk kejsare. Xiadynastin, som företer överlappning med Erlitoukulturen, är ett evolutionärt steg mellan föregående neolitisk tid och den mer typiskt kinesiska efterföljande Shangdynastin. Shangdynastin tog makten efter att ha besegrat Xiadynastin vid slaget vid Mingtiao. Sannolikt hade Xiadynastin karaktären av en stadsstat.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Mytologisk början[redigera | redigera wikitext]

Framställning av Yu den store, enligt myten grundaren av Xiadynastin.

Myten om Xiadynastins ursprung inleds med den Gula kejsaren, och fortsätter genom en serie mytologiska härskare fram till kung Yu (eller "Yu den store").[2][6] Gula kejsarens barnbarn Zhuanxu skapade Xia-stammen (Hau Xia-stammen (华夏族)[4]).[6] Stammen har fått sitt namn från platsen Xia, där Yu blev adlad till ledare[7] av den mytologiske kejsaren Shun.[8] Xia-stammens familjenamn var Si (姒).[9]

Xiadynastin beskrivs ha sin grund i kung Yu, känd för att ha räddat folket undan en stor översvämning enligt kinesiska översvämningsmyten[2] där Yu även delade upp landet i nio provinser (九州).[7][8] De nio provinserna var Ji (冀), Yan (沇), Qing (青), Xu (徐), Yang (揚), Jing (荊), Yu (豫), Liang (梁) och Yong (雍).[10][11]

Historiska händelser[redigera | redigera wikitext]

Xiadynastin finns beskriven i flera antika historiekrönikor såsom bambuannalerna, dokumentens bok, shiji, riternas bok, poesins bok och mozi.[12][13][14] Xiadynastin nämns inte i orakelbensskrifterna,[15] men det faktum att orakelbensskriften bekräftar andra regentlängder som beskrivits i shiji och bambuannalerna anses vara bevis för att också Xiadynastins kungar kan betraktas som historiskt belagda.[8] De historiska referenserna beskriver bland annat kungar, huvudstäder och regentår. För en del av tidsepokerna under de regerande kungarna är de historiska källorna begränsade till kungens namn och regenttid.[2]

Xiadynastin etablerades som en arvmonarki efter kung Yus död genom att folket valde hans son Qi till tronföljare. Tidigare hade man valt nya regenter oberoende av deras släktskap.[2][8][7] Detta blev startpunkten för kinesisk dynastisk succession, och den varade genom en lång rad dynastier fram till 1911.[6][13]

Kung Qis son, kung Tai Kang, var en usel regent och beskrevs som en tyrann.[6][13] Han ägnade mycket av sin tid åt jakt.[16] Under Tai Kangs regenttid uppstod ett uppror bland kungens fem bröder vilket hotade kungamakten. Hans bror och efterträdare Zhong Kang hade problem med att kontrollera hovets ministrar.[8] De tre kungarna efter Qi; Tai Kang, Zhong Kang och Xiang, var i olika graden de facto marionetter till Dongyi-folket,[9] och styrda av dess mytologiska ledare Houyi (后羿).[17][9]

Shao Kang tillträdde efter det interregnum som följde efter att kung Xiang mördats, och Xiadynastins kungamakt blev stabil igen.[9] Shao Kang är beskriven som en legendarisk hjälte som återuppbyggde det tidigare sargade riket.[6] Även kung Shao Kangs barnbarn kung Huai har lämnat stora bidrag till utvecklingen av det kinesiska samhället.[13] Xiadynastin hade sin höjdpunkt under perioden från kung Zhu till kung Jiong.[9]

Från och med kung Jin började Xiadynastin falla sönder i takt med att Shang-stammen stärkte sina positioner.[9] Under den grymme Kong Jias regenttid var tronföljden hotad[8][13] och Xiadynastin var på nedgång eftersom kungen ägnade sig mer åt att konsumera alkohol än att styra riket.[6] Även de efterföljande kungarna Gao och Fa gjorde ringa insatser för landet.[6]

Den siste kungen, Jie, har beskrivits som mycket grym,[13] och han avrättade flera av sina ministrar.[13] Detta ledde till uppror mot kungen. Upproren leddes av Cheng Tang som först fängslades av kung Jie, men senare släpptes fri. Cheng Tang samlade en armé, avsatte kung Jie efter Slaget vid Mingtiao och etablerade Shangdynastin.[8][13]

Arkeologi[redigera | redigera wikitext]

Översiktsplan av palatset vid Erlitou.

Arkeologiska fynd upptäckta under 1960- och 1970-talen ledde till förändrade uppfattningar om Xiadynastins existens. Från att tidigare huvudsakligen ha betraktats som en mytologisk epok blev Xiadynastins faktiska existens mer och mer accepterad.[6]

Xiadynastins arkeologiska kronologi kan indelas i några huvudsakliga faser vid tre betydande arkeologiska fyndplatser:[9]

  • Wangchenggang fas IV och V, 2030–1985 f.Kr. / 1985–1965 f.Kr.
  • Xinzhai fas I, II och III, 2000–1965 f.Kr. / 1870–1790 f.Kr. / 1790–1720 f.Kr.
  • Erlitou fas I, II, III och IV, 1735–1705 f.Kr. / 1705–1635 f.Kr. / 1635–1565 f.Kr.[a] / 1565–1530 f.Kr.[b]

Xiadynastin överlappar de arkeologiska epokerna Longshankulturen och Erlitoukulturen.[18] Erlitoukulturen är till betydande del samtida med Xiadynastin och den huvudsakliga platsen för arkeologiska undersökningar inriktade mot Xiadynastin och övergången till Shangdynastin.[19][20] De viktigaste arkeologiska fynden för den senare delen av Xiadynastin har gjorts vid Erlitou[7][19] utanför dagens Luoyang där den förhistoriska staden Zhenxun har grävts ut.[19][2] Den utgrävda staden var uppdelad i ett palatsområde, ett bostadsområde, ett område för verkstäder och brunnar och ett begravningsområde.[21][22] Totalt har åtta palats hittats, varav två inom palatsområdet.[15] Huvudpalatset upptar ungefär 10 000 kvadratmeter.[7]

En annan viktig fyndplats är utgrävningen av staden Xinzhai utanför dagens Zhengzhou i Henanprovinsen som är en kulturell länk mellan Longshankulturen och den efterföljande Erlitoukulturen.[23] Xinzhai tros ha grundats av kung Qi, och ha varit huvudstad fram till kung Shao Kangs regenttid.[24] Xinzhaikulturen är daterad till perioden 1870 till 1720 f.Kr.[23] Även vid Dongxiafeng i Shanxiprovinsen och Wangchenggang i Henanprovinsen har städer som sannolikt var tidiga huvudstäder under Xiadynastin grävts ut.[25] Dateringen av den senare fasen av den utgrävda staden vid Taosi överlappar inledningen av Xiadynastin.[26]

Vid den arkeologiska fyndplatsen Lajia (omkring 100 kilometer väster om Lanzhou nära gränsen mellan Gansu och Qinghai) har man hittat bevis för att en jordbävning inträffat ungefär år 1920 f.Kr. Jordbävningen blockerade Gula floden vid Jishi Gorge 25 kilometer väster om Lajia, vilket ledde till en stor översvämning. Denna översvämning tros kunna vara den stora översvämning som nämns i de historiska texterna, och skulle i så fall datera starten av Xiadynastin.[27][28]

Territorium[redigera | redigera wikitext]

Xiadynastin är den första kinesiska centrala politiska statsbildning som styrde över ett större område.[4] Xiadynastins område var den kinesiska lössplatån,[7] vilket motsvarar ungefär det område vid Gula floden där stenålderskulturerna Longshan och Yangshao överlappar varandra.[21] Det kulturella centrumet låg i centrala och norra Henanprovinsen[19] och i södra Shanxiprovinsen.[19][8] Under sena Xiadynastin kontrollerades stora delar av norra Kina[2] och även östra Shaanxiprovinsen.[19][4] Utlöpare har hittats även i sydvästra Shandongprovinsen, nordvästra Anhuiprovinsen, Hubeiprovinsen och norra Jiangsuprovinsen.[19][8] Xiadynastins utbredningsområde hade en diameter på ungefär 100 mil.[19]

Sannolikt var Xiadynastin inte en territorialstat, utan mer av en stadsstat, med potentiellt flera underställda statsbildningar, som tillsammans formade Kinas kulturella sfär.[8]

Huvudstäder[redigera | redigera wikitext]

De historiska krönikorna beskriver flera olika huvudstäder. Det är oklart om det var Xiadynastin som bytte huvudstad eller om flera städer var underställda kungahuset.[8] Xiadynastins första huvudstad var Yangcheng utanför dagens Dengfeng, och grundades av Yu den store.[29][30][31] Yu grundade även Anyi, dagens Xia,[32] som eventuellt blev huvudstad under kung Qis regenttid.[22] Kung Qi tros även ha gjort staden Xinzhai utanför dagens Xinmi till huvudstad,[24] men det är även möjligt att Xinzhai grundades av Dongyi-folkets Houyi.[33][34] Staden som har grävts ut vid Wadian i Yuzhou var sannolikt den i krönikorna nämnda staden Yangdi (även omnämnd som Juntai (钧台)) som var säte för kung Yu eller Qi.[9][35] Staden Zhenxun utanför Yanshi var huvudstad under flera regenter[36] och är den huvudsakliga arkeologiska fyndplatsen för Xiadynastin och Erlitoukulturen.[37] Andra städer som varit huvudstäder för Xiadynastin är Yuan (dagens Jiyuan)[22] och Laoqiu (norr om dagens Chenliu)[22] som började uppföras av kung Zhu.[9] Ytterligare platser som beskrivits som huvudstäder i bambuannalerna var 'Västra He'[c](西河)[39] och 'Söder om He'[d] (河南).[40]

Teknologi[redigera | redigera wikitext]

Keramik och bronskärl från Xiadynastin Keramik och bronskärl från Xiadynastin
Keramik och bronskärl från Xiadynastin
Symboler på keramikskärvor utgrävda vid Erlitou.

Under Xiadynastin gick Kina in i bronsåldern.[22] I tidiga Xiadynastin användes brons och ben parallellt.[16] Utmärkande för dynastin var att teknologin att framställa brons var välutvecklad och det fanns högklassig metallgjutningsteknologi.[2][7][21] Den huvudsakliga industrin var jordbruk.[7] Primitiva verktyg av trä, sten och ben användes vid jordbearbetningen[7][13] och det byggdes kanaler för konstbevattning.[7] Teknologin för keramikframställning förbättrades och man började vattna lergodset innan det togs ut ur ugnen, vilket gjorde texturen mörk och hård.[7] Hantverk där brons kombinerades med jade utvecklades.[13]

Konsten att framställa siden var etablerad.[21] Rustningar för krigföring utvecklades under den senare delen av Xiadynastin[6] såsom skydd för rygg, bröst och armar av rotting och läder.[41] Även ölbryggningsindustrin utvecklades[7] vilket gjorde det möjligt att massproducera öl.[42]

En kalender (Xia XiaoZheng, 夏小正[43]) utvecklades som dokumenterade månaderna, stjärnkonfigurationer och meteorologiska fenomen.[7][13] Vid utgrävningarna av Erlitou har det hittats keramikföremål med olika graverade tecken. Vissa symboler tros vara numeriska och kan vara siffror. Andra symboler har tydliga kopplingar med orakelbensskriften och representerar ord.[44] Flera tecken har likheter med uppbyggnaden av dagens kinesiska tecken.[7]

Kronologi[redigera | redigera wikitext]

Det finns ingen entydig fastställd kronologi över Xiadynastins regenter.[45] Historikern Liu Xin (50 f.Kr.–23 e.Kr.) skapade en kronologi för regentlängden från 2205 till 1766 f.Kr.[46] Enligt bambuannalernas rådata sträcker sig Xiadynastins regentlängd från 1989 till 1558 f.Kr.[46] Det av den kinesiska staten initierade kronologiprojektet Xia–Shang–Zhou som publicerades år 2000 presenterar ingen detaljerad regentlängd, men placerar de 17 kungarna under Xiadynastin från cirka 2070 f.Kr. till 1600 f.Kr.[1][47]

Det föreligger en inkonsekvens bland källorna om huruvida Xiadynastin formellt grundades av Yu[13][6] eller av hans son Qi,[2][7][48][22] vilket gör ungefär 50 års skillnad vid datering.[3]

Enligt forskning baserad på referenser till astronomiska fenomen i de skriftliga källorna, dateras Xiadynastin till 1953 f.Kr. till 1555 f.Kr.[2] Startåret för Xiadynastin kan representera den mytologiske kejsar Shuns fjortonde år, när han bedöms ha lämnat över makten till kung Yu.[14] Detta år, 1953 f.Kr., inträffade ett anmärkningsvärt himlafenomen då positionerna för de synliga planeterna Jupiter, Venus, Merkurius, Mars och Saturnus var i konjunktion.[14][49] Historikern David S. Nivison och professor David W. Pankenier kopplar detta himlafenomen till Xiadynastins grundande.[50][51][14]

Enligt Dokumentens bok ägde en solförmörkelse rum under kung Zhong Kangs femte år som regent på den del av himmeln som kallas fang. Enligt astronomen Kevin Pang ägde en sannolikt överensstämmande solförmörkelse rum 1876 f.Kr. vilket ger stöd till Nivisons datering av Zhong Kangs tillträde som regent ungefär 1881 f.Kr.[49][3][50][52]

Dateringen runt år 1900 f.Kr.[5] av översvämningen vid Jishiravinen, som tros kunna vara bakgrunden till översvämningsmyten, ger stöd att datera kung Yus regenttid kring däromkring.[53]

I december 1576 f.Kr. inträffade ännu ett extremt himlafenomen när Jupiter, Venus, Merkurius, Mars och Saturnus återigen var i konjunktion.[54] Detta fenomen beskrivs i bambuannalerna under Xiadynastins sista regent kung Jies tionde år som regent.[55][40] ('五星錯行'[56]) Bambuannalerna berättar även att slaget vid Mingtiao där Xiadynastin föll inträffade under kungens 31:a år som regent,[40] vilket pekar på 1555 f.Kr.[55][3][26][57]

Erlitoukulturen är daterad från 1735 till 1530 f.Kr. uppdelat i fyra faser. Dateringen av dess fasövergångar är väsentliga i forskningen kring dateringen av Xiadynastins övergång till Shangdynastin. Övergången mellan fas II och III skedde ungefär 1610–1590 f.Kr. och övergången mellan fas III och IV vid 1565–1555 f.Kr.[23][1]

Regentlängd[redigera | redigera wikitext]

Se även: Kinas kejsare
Namn
enl. Shiji[11]
Regeringsår
enl. David S. Nivison[3]
Regeringsår
enl. bambuannalerna[52]
Regeringsår
enl. traditionell datering[58]
Regeringsår
enl. alt. traditionell datering[59]
Regeringsår
enl. kronologiprojektet Xia–Shang–Zhou[1]
Yu 1953–1907 f.Kr. 1989–1982 f.Kr. 2204–2197 f.Kr. 2205–2147 f.Kr. 2070 f.Kr.–
Qi 1904–1889 f.Kr. 1978–1963 f.Kr. 2196–2188 f.Kr. 2146–2117 f.Kr.
Tai Kang 太康 1886–1883 f.Kr. 1958–1955 f.Kr. 2187–2159 f.Kr. 2117–2088 f.Kr.
Zhong Kang 中康
alt. 仲康[60]
1880–1874 f.Kr. 1980–1874 f.Kr. 2158–2146 f.Kr. 2088–2075 f.Kr.
Xiang 1871–1844 f.Kr. 1943–1916 f.Kr. 2145–2119 f.Kr. 2075–2047 f.Kr.
Shao Kang 少康 1841–1821 f.Kr. 1875–1855 f.Kr. 2078–2057 f.Kr. 2007–1985 f.Kr.
Zhu
alt.杼[60]
1818–1802 f.Kr. 1852–1836 f.Kr. 2056–2040 f.Kr. 1985–1968 f.Kr.
Huai
alt. Fen 芬[60]
1799–1756 f.Kr. 1833–1790 f.Kr. 2039–2014 f.Kr. 1968–1924 f.Kr.
Mang 1753–1696 f.Kr. 1789–1732 f.Kr. 2013–1996 f.Kr. 1924–1906 f.Kr.
Xie 1693–1669 f.Kr. 1730–1706 f.Kr. 1995–1980 f.Kr. 1906–1890 f.Kr.
Bu Jiang 不降 1666–1608 f.Kr. 1702–1644 f.Kr. 1979–1921 f.Kr. 1890–1831 f.Kr.
Jiong 1607–1590 f.Kr. 1643–1626 f.Kr. 1929–1900 f.Kr. 1831–1810 f.Kr.
Jin 1587–1580 f.Kr. 1622–1615 f.Kr. 1899–1879 f.Kr. 1810–1789 f.Kr.
Kong Jia 孔甲 1577–1569 f.Kr. 1612–1604 f.Kr. 1878–1848 f.Kr. 1789–1758 f.Kr.
Gao
alt. Hao 昊[60]
1566–1564 f.Kr. 1601–1599 f.Kr. 1847–1837 f.Kr. 1758–1747 f.Kr.
Fa 1561–1555 f.Kr. 1596–1590 f.Kr. 1836–1818 f.Kr. 1747–1728 f.Kr.
Jie [e] 1589–1559 f.Kr. 1817–1766 f.Kr. 1728–1675 f.Kr. –1600 f.Kr.

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Forskare har delade uppfattningar om huruvida Erlitou fas III tillhör Xiadynastin eller Shangdynastin.[1]
  2. ^ Forskare har delade uppfattningar om huruvida Erlitou fas IV tillhör Xiadynastin eller Shangdynastin.[1]
  3. ^ Översättning av Legge, James.[38]
  4. ^ Översättning av Legge, James.[40]
  5. ^ Enligt David S. Nivison var kung Jie och kung Fa samma person.[61]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] ”Building the Chronology of Early Chinese History” (på engelska). Lee, Yun Kuen i Press. University of Hawai'i Press. http://scholarspace.manoa.hawaii.edu/handle/10125/17161. Läst 2 augusti 2017. 
  2. ^ [a b c d e f g h i j] Hägerdal, Hans (2012). ”Historisk dagbräckning”. Kinas Historia. Historiska medi. sid. 31–32. ISBN 978-91-87031-24-3. https://books.google.se/books?id=-HKaDwAAQBAJ&lpg=PT38&dq=&hl=sv&pg=PT33#v=onepage&q&f=false 
  3. ^ [a b c d e] Nivison, David S. (2018). ”5. Chronology of hypothetical pre-428 BC Bamboo Annals, Huang Di to beginning of Shang” (på engelska). The Nivison Annals:. De Gruyter Mouton. sid. 122. ISBN 978-1501514548. https://books.google.se/books?id=WoxsDwAAQBAJ&lpg=PT228&dq=&hl=sv&pg=PT122#v=onepage&q&f=false 
  4. ^ [a b c d] San, Tan Koon (2018). ”The beginning to the Xia Dynasty 夏 朝 (c. 2200–1700 BC)” (på engelska). DYNASTIC CHINA: An Elementary History. The Other Press Sdn. sid. 6–9. ISBN 978-9839541885. https://books.google.se/books?id=bnCMBAAAQBAJ&lpg=PA14&hl=sv&pg=PA6#v=onepage&q&f=false 
  5. ^ [a b] ”Catastrophic flashflood and mudflow events in the pre-historical Lajia Ruins at the northeast margin of the Chinese Tibetan Plateau” (på engelska). Quaternary Science Reviews. 1 januari 2021. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0277379120306995. Läst 4 augusti 2022. 
  6. ^ [a b c d e f g h i j] ”Xia Dynasty” (på engelska). World History Encyclopedia. 10 januari 2016. https://www.worldhistory.org/Xia_Dynasty/. Läst 23 juli 2022. 
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] 张, 英聘 (2003). ”1. The First Dynasty -- The Xia” (på engelska). THE HISTORY AND CIVILIZATION OF CHINA. 中央文献出版社. sid. 16–17. ISBN 7-5073-1360-3 
  8. ^ [a b c d e f g h i j k] ”Xia Dynasty 夏 (21th-17th cent. BCE)” (på engelska). ChinaKnowledge.de. 9 februari 2018. http://www.chinaknowledge.de/History/Myth/xia.html. Läst 23 juli 2022. 
  9. ^ [a b c d e f g h i] Sit, Victor F S (2021). ”A. King List and major Historical Events” (på engelska). Chinese History And Civilisation: An Urban Perspective. WSPC. sid. 67–. ISBN 978-9811214479. https://books.google.se/books?id=4WZEEAAAQBAJ&lpg=PA74&dq=&hl=sv&pg=PA67#v=onepage&q&f=false 
  10. ^ Cunrui Xiong, Victor (2009). ”NINE PROVICES” (på engelska). Historical Dictionary of Medieval China. Screcrow Press, Inc. sid. 380. ISBN 0810860538. https://books.google.se/books?id=UD8Nvn7Ca18C&lpg=PA380&dq=&hl=sv&pg=PA380#v=onepage&q&f=false 
  11. ^ [a b] ”夏本紀 - Annals of the Xia” (på kinesiska / engelska). Shiji. Chinese Text Project. http://ctext.org/shiji/xia-ben-ji. Läst 28 november 2016. 
  12. ^ Sit, Victor F S (2021). ”Xia Dynasty set the Foundation for Chinas Civilisation” (på engelska). Chinese History And Civilisation: An Urban Perspective. WSPC. sid. 66. ISBN 978-9811214479. https://books.google.se/books?id=4WZEEAAAQBAJ&lpg=PA74&dq=&hl=sv&pg=PA66#v=onepage&q&f=false 
  13. ^ [a b c d e f g h i j k l] San, Tan Koon (2018). ”The beginning to the Xia Dynasty 夏 朝 (c. 2200–1700 BC)” (på engelska). DYNASTIC CHINA: An Elementary History. The Other Press Sdn. sid. 12–13. ISBN 978-9839541885. https://books.google.se/books?id=bnCMBAAAQBAJ&lpg=PA14&hl=sv&pg=PA12#v=onepage&q&f=false 
  14. ^ [a b c d] ”"Mozi" and the Dates of Xia, Shang, and Zhou: A Research Note” (på engelska). David W. Pankenier. 14 augusti 1983. https://booksc.org/book/22346277/3371b8. Läst 19 juli 2022. 
  15. ^ [a b] ”Erlitou: China’s First Great City and Beginning of the Xia Dynasty?” (på engelska). Ancient Origins. 14 januari 2022. https://www.ancient-origins.net/ancient-places-asia/erlitou-0016300. Läst 26 juli 2022. 
  16. ^ [a b] Fu / Cao (2019). ”5.2.1 Xhenxun–The Capital City of the Xia Dynasty River” (på engelska). Introduction to the Urban History of China. Palgrave Macmillan. sid. 58. ISBN 978-9811382062. https://books.google.se/books?id=YjulDwAAQBAJ&lpg=PA59&dq=&hl=sv&pg=PA60#v=onepage&q&f=false 
  17. ^ Hong, Yuan (2018). ”Usurpation of the Xia Throne by You-wing.shi and Han-zhou” (på engelska). The Sinitic Civilization Book I: A Factual History Through the Lens of Archaeology, Bronzeware, Astronomy, Divination, Calendar and the Annal. Universe. sid. 265. ISBN 9781532058288. https://books.google.se/books?id=m5F2DwAAQBAJ&lpg=PT265&dq=&hl=sv&pg=PT265#v=onepage&q&f=false 
  18. ^ Pankenier, David W. (2015). ”Chronology of early China” (på engelska). Astrology and Cosmology in Early China: Conforming Earth to Heaven. Cambridge University Press. sid. xxvi. ISBN 978-1107539013. https://www.academia.edu/43379398/Astrology_and_Cosmology_in_Early_China 
  19. ^ [a b c d e f g h] Sit, Victor F S (2021). ”B. Territorial Composition of the Empire” (på engelska). Chinese History And Civilisation: An Urban Perspective. WSPC. sid. 72–. ISBN 978-9811214479. https://books.google.se/books?id=4WZEEAAAQBAJ&lpg=PA74&dq=&hl=sv&pg=PA72#v=onepage&q&f=false 
  20. ^ Hong, Xu (2021). ”4.3 Tremendous Achievements for Half a Century” (på engelska). The Earliest China. Springer. sid. 45. ISBN 978-9811663864. https://books.google.se/books?id=sYZNEAAAQBAJ&lpg=PR2&dq=&hl=sv&pg=PA45#v=onepage&q&f=false 
  21. ^ [a b c d] Kjellgren, Björn (2008). ”De gudomliga kungadömena”. Kina, äldre historia. Gleerups Utbildning AB. sid. 14. ISBN 9789140663702. http://www.bokus.com/bok/9789140663702/kina-aldre-historia/ 
  22. ^ [a b c d e f] Fu / Cao (2019). ”5.2 First Huaxia Cities Bread by the Huanghe River” (på engelska). Introduction to the Urban History of China. Palgrave Macmillan. sid. 58. ISBN 978-9811382062. https://books.google.se/books?id=YjulDwAAQBAJ&lpg=PA59&dq=&hl=sv&pg=PA58#v=onepage&q&f=false 
  23. ^ [a b c] ”Establishing and Refining the Archaeological Chronologies of Xinzhai, Erlitou and Erligang Cultures” (på engelska) (pdf). Zhang, Qiu, Cai, Bo, Wang, och Zhong. Arkiverad från originalet den 16 november 2016. https://web.archive.org/web/20161116171054/http://www.kaogu.cn/uploads/soft/Chinese%20Archaeology/8/Establishing%20and%20Refining%20the%20Archaeological%20Chronologies%20of%20Xinzhai%2C%20Erlitou%20and%20Erligang%20Cultures.pdf. Läst 15 november 2016. 
  24. ^ [a b] ”Carbon dating confirms age of 3,800-year-old pottery bird statue” (på engelska). The Institute of Archaeology, Chinese Academy of Social Sciences (IA CASS). http://www.kaogu.cn/en/News/New_discoveries/2017/0714/58891.html. Läst 14 juli 2017. 
  25. ^ Wen / Fong (1980). ”III The Chinese Brons Age: A Modern Synthesis” (på engelska). The Great bronze age of China: An Exhibition from the Peoples Republic of China. Metropolitan Museum of Art. sid. 37–38. ISBN 978-0870992261. https://books.google.se/books?id=vJAK1qI6MVgC&lpg=PA38&ots=xGSGWKBVq6&dq=&hl=sv&pg=PA38#v=onepage&q&f=false 
  26. ^ [a b] Pankenier, David W. (2015). ”Astronomy and cosmology in the time of dragons” (på engelska). Astrology and Cosmology in Early China: Conforming Earth to Heaven. Cambridge University Press. sid. 44. ISBN 978-1107539013. https://www.academia.edu/43379398/Astrology_and_Cosmology_in_Early_China 
  27. ^ ”Massive flood may have led to China's earliest empire” (på engelska). Science. http://www.sciencemag.org/news/2016/08/massive-flood-may-have-led-chinas-earliest-empire. Läst 5 augusti 2016. 
  28. ^ ”Geologic Evidence May Support Chinese Flood Legend” (på engelska). National Geographic. https://www.nationalgeographic.com/news/2016/08/china-yellow-river-great-flood-xia-dynasty-yu/. Läst 26 januari 2020. 
  29. ^ Chen / Liu (2012). ”Rise and fall of early complex societies” (på engelska). The Archaeology of China. Cambridge University Press. sid. 222. ISBN 978-0521643108. https://books.google.se/books?id=oX6gs6TAZdEC&lpg=PR1&vq=Zhenxun&hl=sv&pg=PA222#v=onepage&q&f=false 
  30. ^ Manzanilla, Linda (1996). ”China's first cities” (på engelska). Emergence and Change in Early Urban Societies. Springer. sid. 89. ISBN 0-306-45494-7. https://books.google.se/books?id=lwryBwAAQBAJ&lpg=PA89&dq=wangchenggang%201977&hl=sv&pg=PA89#v=onepage&q&f=false 
  31. ^ Dao, Zhi. ”Overview” (på engelska). History of Capital Cities in China. DeepLogic. https://books.google.se/books?id=BnCLDwAAQBAJ&lpg=PT2&ots=n-04TRrCvw&dq=Dengfeng%20Yangcheng%20Xia%20dynasty%20capital&hl=sv&pg=PP1#v=onepage&q&f=false 
  32. ^ ”A New Understanding of the Eastward Evacuation of the Zhou Royal House” (på engelska). Jae-hoon Shim (Dankook University). http://cccp.uchicago.edu/ChicagoWuhan2014/CWC2014/Shim_E%20in%20the%20Xinian%20(revised).pdf. Läst 21 januari 2020. 
  33. ^ Liu / Chen (2012). ”Formation of Early States in the Central Plain” (på engelska). The Archaeology of China: From the Late Paleolithic to the Early Bronze Age. Cambridge University Press. sid. 261–262. ISBN 978-0521643108. https://books.google.se/books?id=oX6gs6TAZdEC&lpg=PR1&dq=The%20Archaeology%20of%20China%3A%20From%20the%20Late%20Paleolithic%20to%20the%20Early%20Bronze%20Age%20Li%20Liu%2CXingcan%20Chen&hl=sv&pg=PA261#v=onepage&q&f=false 
  34. ^ Sit, Victor F S (2021). ”A. King List and major Historical Events” (på engelska). Chinese History And Civilisation: An Urban Perspective. WSPC. sid. 71. ISBN 978-9811214479. https://books.google.se/books?id=4WZEEAAAQBAJ&lpg=PA74&hl=sv&pg=PA71#v=onepage&q&f=false 
  35. ^ ”The Longshan Culture Site at Wadian, Yuzhou City, Henan in 1997” (på engelska). Institute of Archaeology, CASS. 12 september 2013. http://www.kaogu.cn/en/Research_work/Excavation_Report/2013/1025/30156.html. Läst 25 juli 2022. 
  36. ^ ”PART. III. The dynasty of llea.” (på engelska). The Chinese Classics, volume 3, part 1. övers. Legge, James. Hong Kong University Press. 1895. sid. 119. https://archive.org/stream/chineseclassics07legggoog#page/n137/mode/1up 
  37. ^ ”Early Chinese Dynasties” (på engelska). https://faculty.risd.edu/bcampbel/Dematte_EarlyDynasties_fromArchaeologica%5B1%5D.pdf. Läst 18 november 2016. 
  38. ^ ”PART. III. The dynasty of Hea.” (på engelska). The Chinese Classics, volume 3, part 1. övers. Legge, James. Hong Kong University Press. 1895. sid. 123. https://archive.org/details/chineseclassics07legggoog/page/n141/mode/1up?view=theater 
  39. ^ ”《帝廑》” (på kinesiska). Bambuannalerna. Chinese Text Project. https://ctext.org/zhushu-jinian/di-jin. Läst 18 januari 2018. 
  40. ^ [a b c d] ”PART. III. The dynasty of Hea.” (på engelska). The Chinese Classics, volume 3, part 1. övers. Legge, James. Hong Kong University Press. 1895. sid. 125. https://archive.org/stream/chineseclassics07legggoog#page/n143/mode/1up 
  41. ^ ”Weponds of the Xia Dynasty” (på engelska). Li Shi. https://books.google.it/books?id=8teJDwAAQBAJ&lpg=PT27&dq=&hl=sv&pg=PT27#v=onepage&q&f=false. Läst 30 juli 2022. 
  42. ^ ”4,000 Years Ago, Chinese Advances Were Fueled By Mass Beer Production!” (på engelska). Ancient Origins. 6 juni 2022. https://www.ancient-origins.net/news-history-archaeology/mass-beer-production-0016860. Läst 30 juli 2022. 
  43. ^ ”Xia xiaozheng 夏小正” (på engelska). ChinaKnowledge.de. 13 september 2013. http://www.chinaknowledge.de/Literature/Classics/xiaxiaozheng.html. Läst 23 juli 2022. 
  44. ^ ”Identification of Writing in the Xia Period: A Study of Pottery Glyphs in the Erlitou Culture” (på engelska) (pdf). Cao Dingyun. Arkiverad från originalet den 18 november 2016. https://web.archive.org/web/20161118164842/http://www.kaogu.cn/uploads/soft/Chinese%20Archaeology/5/Identification%20of%20Writing%20in%20the%20Xia%20Period%2C%20A%20Study%20of%20Pottery%20Glyphs%20in%20the%20Erlitou%20Culture.pdf. Läst 18 november 2016. 
  45. ^ ”ABSOLUTE CHRONOLOGY OF ANCIENT CHINA” (på engelska). Zoltan Simon. januari 1999. https://www.researchgate.net/publication/343557581_10August2020ChinaCombinedZoltanAndrewSimon. Läst 19 juli 2022. 
  46. ^ [a b] San, Tan Koon (2018). ”The beginning to the Xia Dynasty 夏 朝 (c. 2200–1700 BC)” (på engelska). DYNASTIC CHINA: An Elementary History. The Other Press Sdn. sid. 8. ISBN 978-9839541885. https://books.google.se/books?id=bnCMBAAAQBAJ&lpg=PA14&hl=sv&pg=PA8#v=onepage&q&f=false 
  47. ^ ”Astronomy in the Xia-Shang-Zhou Chronology Project” (på engelska). Journal of Astronomical History and Heritage (ISSN 1440-2807), Vol. 5, No. 1, p. 1-8 (2002). 14 augusti 2002. https://articles.adsabs.harvard.edu//full/2002JAHH....5....1L/0000003.000.html. Läst 28 juli 2022. 
  48. ^ Hong, Yuan (2018). ”The Xia Dynasty Founder Kings” (på engelska). The Sinitic Civilization Book I: A Factual History Through the Lens of Archaeology, Bronzeware, Astronomy, Divination, Calendar and the Annal. Universe. sid. 253. ISBN 9781532058288. https://books.google.se/books?id=m5F2DwAAQBAJ&lpg=PT253&dq=&hl=sv&pg=PT251#v=onepage&q&f=false 
  49. ^ [a b] ”Science / Medicine: Answers from Antiquity: A scholar and a scientist combed through ancient scrolls that resulted in new findings about Earth’s rotation and the dawn of Chinese civilization.” (på engelska). Los Angeles Times. 13 mars 1989. https://www.latimes.com/archives/la-xpm-1989-03-13-me-502-story.html. Läst 18 juli 2022. 
  50. ^ [a b] Nivison, David S. (2018). ”Attachment I: Three Dyansties Chronology, using the 2-yuan theory” (på engelska). The Nivison Annals:. De Gruyter Mouton. sid. 210. ISBN 978-1501514548. https://books.google.se/books?id=WoxsDwAAQBAJ&lpg=PT228&dq=Pankenier%201953&hl=sv&pg=PT210#v=onepage&q&f=false 
  51. ^ Nivison, David S. (2018). ”21. The "31 Years" Problem” (på engelska). The Nivison Annals:. De Gruyter Mouton. sid. 225. ISBN 978-1501514548. https://books.google.se/books?id=WoxsDwAAQBAJ&lpg=PT228&dq=&hl=sv&pg=PT225#v=onepage&q&f=false 
  52. ^ [a b] ”The Key to the Chronology of the Three Dynasties: The “Modern Text” Bamboo Annals” (på engelska). Sino-Platonic Papers / University of Pennsylvania. januari 1999. http://www.sino-platonic.org/complete/spp093_bamboo_annals.pdf. Läst 18 juli 2022. 
  53. ^ ”Outburst flood at 1920 BCE supports historicity of Chinas Great Flood and the Xia dynasty” (på engelska). Science. 5 augusti 2016. https://www.researchgate.net/publication/305890544_Outburst_flood_at_1920_BCE_supports_historicity_of_Chinas_Great_Flood_and_the_Xia_dynasty. Läst 30 juli 2022. 
  54. ^ ”The Cosmo-Political Background of Heaven's mandate” (på engelska). David W. Pankenier. 14 augusti 1995. https://www.lehigh.edu/~dwp0/Assets/images/cosmopolbackground.pdf. Läst 19 juli 2022. 
  55. ^ [a b] ”he YuanNian of Shang Dynasty” (på engelska). Shan Ling. https://www.academia.edu/35362774/The_YuanNian_of_Shang_20170302_pdf. Läst 20 juli 2022. 
  56. ^ ”《帝癸》” (på kinesiska). Bambuannalerna. Chinese Text Project. https://ctext.org/zhushu-jinian/di-gui. Läst 20 juli 2022. 
  57. ^ Nivison, David S. (2018). ”11 kong Jia of Xia, 1577–1569 BC” (på engelska). The Nivison Annals:. De Gruyter Mouton. sid. 114. ISBN 978-1501514548. https://books.google.se/books?id=WoxsDwAAQBAJ&lpg=PT228&dq=&hl=sv&pg=PT114#v=onepage&q&f=false 
  58. ^ Legge, James (1865). ”Table of Ancient Chinese Chronology” (på engelska). The Chinese Classics. Trübner & Co. sid. 184–185. https://books.google.se/books?id=4pTsudeCql4C&dq=&hl=sv&pg=PA11-IA29#v=onepage&q&f=false 
  59. ^ San, Tan Koon (2018). ”Rulers of Xia Dynasty 夏 朝 (c. 2200–1700 BC)” (på engelska). DYNASTIC CHINA: An Elementary History. The Other Press Sdn. sid. 14. ISBN 978-9839541885. https://books.google.se/books?id=bnCMBAAAQBAJ&lpg=PA14&ots=qBaICkVsnu&hl=sv&pg=PA14#v=onepage&q&f=false 
  60. ^ [a b c d] ”PART. III. The dynasty of Hea.” (på engelska). The Chinese Classics, volume 3, part 1. övers. Legge, James. Hong Kong University Press. 1895. sid. 117–125. https://archive.org/details/chineseclassics07legggoog/page/n135/mode/1up?view=theater 
  61. ^ Nivison, David S. (2018). ”2 Kia kings” (på engelska). The Nivison Annals:. De Gruyter Mouton. sid. 120. ISBN 978-1501514548. https://books.google.se/books?id=WoxsDwAAQBAJ&lpg=PT228&hl=sv&pg=PT120#v=onepage&q&f=false 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]