Yangtze

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Yangtze
(长江)
Yangtsekiang, Chiang Jiang
Flod
Yangtze vid de tre ravinerna.
Yangtze vid de tre ravinerna.
Land Kina Kina
Bifloder[1]
 - vänster Yalong, Minfloden, Jialingfloden, Hanfloden
 - höger Wufloden, Yuanfloden, Xiangfloden, Ganfloden
Städer Panzhihua, Yibin, Chongqing, Yichang, Jiangling, Shishou, Yueyang, Xianning, Wuhan, Ezhou, Huangshi, Jiujiang, Anqing, Tongling, Wuhu, Ma'anshan
Källa Glaciärbäck
 - läge Geladandong, Qinghai, Kina
 - höjdläge 5 042 m ö.h.
 - koordinater 33°28′5″N 91°11′45″Ö / 33.46806°N 91.19583°Ö / 33.46806; 91.19583
Mynning Norr om Shanghai
 - läge Östkinesiska havet, Kina
 - höjdläge m ö.h.
 - koordinater 31°24′51″N 121°45′17″Ö / 31.41417°N 121.75472°Ö / 31.41417; 121.75472
Längd 6 300 km[2]
Flodbäcken 1 960 000 km²[2]
Vattenföring
 - medel 31 900 /s[3]
 - maximum 84 200 /s[4]
 - minimum 1 110 /s[4]
GeoNames 1815696
Yangtze River Map.png

Yangtze eller Chang Jiang (uttal: [tʃhaŋtçaŋ];[2] se andra namn) är Kinas och hela Asiens längsta flod. Med sina 6 300 kilometer är den världens tredje längsta flod (efter Nilen och Amazonfloden).[2] Yangtze är även världens tredje mest vattenrika flod (efter Amazonfloden och Kongofloden).[1] Floden har genom historien haft stor betydelse både för landets ekonomi och för kommunikationerna. Den har också traditionellt ansetts utgöra gränsen mellan norra och södra Kina.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Floden är känd via ett antal olika namn. Changjiang (长江, Långa floden,[5] trad. kinesiska: 長江) är det moderna namnet på floden, medan floden historiskt på svenskan benämnts Yangtze, Yangtsekiang (揚子江 Blå floden,[6] Yangtzefloden), Yangzijiang[7] eller Yang-tse-kiang. Namnet Yangtze kommer av ett lokalt namn på det nedersta loppet av floden, nedströms Wuhan.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Flora och fauna[redigera | redigera wikitext]

Den asiatiska floddelfinen som levde i Yangtze förklarades preliminärt utdöd den 4 december 2006,[8] efter att en expedition inte kunde finna några exemplar av arten under en sex veckor lång genomsökning av floden.

Hydrologi[redigera | redigera wikitext]

Floden har sin källa i den kinesiska provinsen Qinghai och mynnar ut i Östkinesiska havet, strax norr om Shanghai, i öster. Vattenföringen är i jämförelse med Huanghe (Gula floden), Kinas andra stora flod, mer regelbunden och floden har ett mycket lugnt lopp.

Det geografiska källflödet för floden är Tuotuo Hetibetanska högplatån, i provinsen Qinghai. Ulaan Mörön (röda floden) är det traditionella mongoliska namnet på den här 358 km långa flodsträckan som bildas nedanför glaciärerna i bergsmassiven Gar Kangri och Geladandong, på 6 000 meters höjd över havet[2].

Vid Tuotuo Hes sammanflöde med Danqufloden byter den namn till Tongtian (tibetanska: Zhi Qu). Det namnet har den i 813 km, ner till sammanflödet med Batangfloden nära Yushu där den återigen får ett nytt namn, nu till Jinsha Jiang med betydelsen 'guldsandsfloden'[9].

Jinsha Jiang är flodens traditionella kinesiska namn i 2 308 km, fram till att den vid Yibin i södra Sichuan flyter ihop med Minfloden. Härifrån och ner till mynningen, en sträcka på 2 884 km, i Östkinesiska havet kallas floden på kinesiska Chang Jiang – 'långa floden'.

Större biflöden
Vattenföring

Yangtze har högvatten från juni till oktober och lågvatten från januari till mars. Den största noterade vattenföringen vid flodhamnen Wuhan är 90 000 kubikmeter per sekund.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Berg vid Yangtzefloden.

Yangtzefloden är viktig för de kulturella rötterna i södra Kina. Bland annat har arkeologer funnit tecken på att det förekommit mänsklig aktivitet i Gorges-området redan för omkring 27 000 år sedan, vilket lett till en diskussion om det kinesiska folkets ursprung.[10]

Från och med Handynastin blev Yangtzefloden och dess omgivningar mer och mer betydelsefulla för Kinas ekonomi. Genom bevattningssystem såsom Dujiangyan-systemet, blev jordbruket produktivare och mer stabilt.

Ekonomisk betydelse[redigera | redigera wikitext]

Med sin storlek och längd är Yangtze den viktigaste vattenvägen i Kina. Floden används till stor del av transport av till exempel råvaror och material, och den är segelbar från Shanghai vid mynningen, via flodhamnen Wuhan upp till Chongqing i Sichuan.[2] Till de stora industriområdena vid Shanghai, Chongqing och Wuhan fraktas bland annat stora mängder kol och järnmalm. Områdena längs med Yangtzes nedre lopp räknas till Kinas mest ekonomiskt mest produktiva.[7]

Upp till forsarna nära staden Yichang i Hubei kan fartyg upp till 10 000 ton färdas. Vid staden Yichang finns sedan 2012[2] De tre ravinernas damm, med en effekt på 22 500 MW och en årsproduktion av över 100 TWh (en niondel av hela Kinas elbehov).[11] Stora slussar gör att fartyg kan ta sig förbi dammanläggningen.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Chang Jiang”. Store norske leksikon. http://www.snl.no/Chang_Jiang. Läst 14 november 2009.  (bokmål)
  2. ^ [a b c d e f g h i] ”Chang Jiang - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/chang-jiang. Läst 7 juni 2020. 
  3. ^ ”Rivers of the Earth”. IGPL. Arkiverad från originalet den 13 januari 2004. https://web.archive.org/web/20040113135255/http://home.comcast.net/~igpl/Rivers.html. Läst 2 september 2009.  (engelska)
  4. ^ [a b] ”Chang Jiang Basin - Station: Datong”. UNH/GRDC. http://www.grdc.sr.unh.edu/html/Polygons/P2181900.html. Läst 14 november 2009.  (engelska)
  5. ^ Kristiansson, Ulf (20 maj 2010). ”"Den långa floden" har nått Kropp”. HD. https://www.hd.se/2010-02-20/den-langa-floden-har-natt-kropp. Läst 7 juni 2020. 
  6. ^ ”1039-1040 (Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria)”. runeberg.org. 18 september 1884. http://runeberg.org/nfag/0526.html. Läst 7 juni 2020. 
  7. ^ [a b] Hägerdal, Hans (2019). Kinas historia. Svenska Historiska Media Förlag. sid. 21. ISBN 978-91-7789-001-0. https://books.google.se/books?id=-HKaDwAAQBAJ&pg=PT21. Läst 7 juni 2020 
  8. ^ Baijiexpeditionens rapport 13 dec. 2006 Arkiverad 4 januari 2007 hämtat från the Wayback Machine., läst 2007-01-03 (engelska)
  9. ^ Ping, Wang (2018-09-15) (på engelska). Life of Miracles along the Yangtze and Mississippi. University of Georgia Press. sid. 55. ISBN 978-0-8203-5393-7. https://books.google.se/books?id=vOZoDwAAQBAJ&pg=PA55. Läst 7 juni 2020 
  10. ^ Early Homo and associated artefacts from Asia
  11. ^ ”San Xia”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/san-xia. Läst 14 november 2009.