Xylocopa aeratus
| Xylocopa aeratus | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Långtungebin Apidae |
| Släkte | Snickarbin Xylocopa |
| Art | Xylocopa aeratus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Xylocopa aeratus | |
| Auktor | (Smith, 1851) |
| Synonymer | |
| Lestis aeratus Smith, 1851[1] | |
 Xylocopa aeratus, hane på Aloysia citrodora. | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Xylocopa aeratus är en biart som först beskrevs av Smith 1851[2][3]. Den ingår i släktet snickarbin och familjen långtungebin.[4][5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4] Arten förekommer i Australien.[6]
Beskrivning[redigera | redigera wikitext]
Xylocopa aeratus är ett stort, blågrönt metallglänsande bi. Antenner och ben är svarta, medan vingarna är svarta med violett glans. Hanarna har gula markeringar i ansiktet, stora ögon, och gulbrun mellankropp med tre svarta hårband. Honan har en kroppslängd på 15 till 20 mm, hanen på 13 till 18 mm.[6]
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Utbredningsområdet sträcker sig från norra New South Wales längs bergskedjan Great Dividing Range till South Australia där den numera endast finns på ön Kangaroo Island. Den är utdöd både i South Australias fastland (sedan 1896[7]) och Victoria (sedan 1938[7]).[6]
Hotbild[redigera | redigera wikitext]
Främsta hotet mot arten är habitatförlust.[6] Markbränder spelar en roll i detta avseende, även om de även kan gynna arten genom att förse den med tillräckligt med döda träd för bobyggnad.[7] Ett annat hot utgörs av födokonkurrens från införda honungsbin.[6]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Habitatet utgörs av öppna skogar med snårig undervegetation. Arten är polylektisk, den hämtar nektar från blommande växter från många olika familjer, som tvåhjärtbladiga växter (Hibbertia), myrtenväxter (Eucalyptus och Leptospermum) samt ärtväxter (Pultenaea).[6]
Arten är aktiv när temperaturen är över 20° C.[6]
Fortplantning och bobyggnad[redigera | redigera wikitext]
Bona grävs ut i dött trä.[7] De inrättas på våren, framför allt i grenar av grästrädsarter men även i murkna stammar av myrtenväxterna Melaleuca, de tvåhjärtbladiga växterna i släktet Casuarina och proteaväxterna Banksia.[6] Av de sistnämnda föredrar biet växter angripna av vitröta[7]. Ingångshålen är 8 till 10 mm i diameter. De underliggande gångarna är ofta grenade. Det är vanligt att gamla bon återanvänds och förbättras av sina nya invånare. Längs gångarna finns tunnformade äggceller, var och en innehållande ett ägg och näring i form av bibröd (en halvfast blandning av pollen och nektar). Efter äggläggning och föroleverans stängs cellerna till med söndertuggat trä.[6] De fullbildade bina kläcks på hösten, övervintrar i boet och kommer fram under senvinter till tidig vår, då parningen sker. Hanarna dör under sen vår.[7]
Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]
-
Hona. -
Hane. -
Hane på Aloysia citrodora. -
Hane på Aloysia citrodora.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Xylocopa aeratus (Smith, 1851)”. Discover Life. https://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Xylocopa+aeratus&flags=subgenus:. Läst 11 februari 2019.
- ^ (2008) , manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09
- ^ (2007) , database, Checklist for Apoidea, Australian Faunal Directory
- ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2018). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2018 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2018/search/all/key/xylocopa+aeratus/match/1. Läst 11 februari 2019.
- ^ ”Xylocopa aeratus (Smith, 1851)” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=766597#null. Läst 11 februari 2019.
- ^ [a b c d e f g h i] Geoffrey M Clarke, Fiona Spier-Ashcroft (1988) (på engelska) (PDF, 2,25 MB). Australian Non-Marine Invertebrates. Natural Heritage Trust. sid. 123–126. http://www.environment.gov.au/system/files/resources/ce834791-26aa-47d0-9470-7c63dcdeff8f/files/non-marine-invertebrates.pdf. Läst 11 februari 2018
- ^ [a b c d e f] Richard Glatz, Remko Leys & Katja Hogendoorn (2015). ”Biology, distribution and conservation of Green carpenter bee (Xylocopa aeratus: Apidae) on Kangaroo Island, South Australia” (på engelska) (PDF, 1,9 MB). ResearchGate. https://www.researchgate.net/publication/271198182_Biology_distribution_and_conservation_of_Green_carpenter_bee_Xylocopa_aeratus_Apidae_on_Kangaroo_Island_South_Australia/download. Läst 5 juni 2019.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Xylocopa aeratus.
|