Zinkspat
Zinkspat | |
Zinkspat från New Mexico, USA | |
Kategori | Karbonatmineral |
---|---|
Dana klassificering | 14.01.01.06 |
Strunz klassificering | 05.AB.05 |
Kemisk formel | ZnCO3 |
Färg | Vit, grå, gul,grön till äppelgrön, blå, rosa, violett, blåaktigt grön och brun |
Förekomstsätt | Prismatisk, radiala aggregat, granulär |
Kristallstruktur | Trigonalt - hexagonalt |
Tvillingbildning | Ingen observerad |
Spaltning | Perfekt på {1011} |
Brott | Ojämnt mussligt |
Hållbarhet | Spröd |
Hårdhet (Mohs) | 4,5 |
Glans | Glasglans, kan ha pärlskimmer |
Ljusbrytning | Enaxlig (-) |
Dubbelbrytning | δ=0,223 – 0,227 |
Transparens | Genomskinlig |
Fluorescens | Blekgrön eller blekblå under UV-ljus |
Streckfärg | Vit |
Specifik vikt | 4,4 – 4,5 |
Radioaktivitet | Ingen |
Zinkspat, även kallad galmeja eller smithsonit, är ett mineral, som består av zinkkarbonat och som i ren form innehåller ca 52 % zink. Namnet galmeja kan även användas för att beskriva det som blir kvar efter en vittring av zinkmalm, som är en blandning av olika zinkrika mineral där dock zinkspat oftast är dominerande, men där även andra mineral som hemimorfit och hydrozinkit ingår.[1]
Egenskaper
Zinkspat är ett variabelt färgat trigonalt mineral, som endast sällan återfinns i välformade kristaller.
Mineralets mångskiftande färgskala beror på närvaron av nya joner i kristallsystemet. Således beror den blå färgen på närvaro av kopparjoner, medan rosa till lila färg orsakas av koboltjoner.
Förekomst
Mineralet kan bilda färglösa till gula eller gröna hexagonala kristaller men förekommer även i druv- eller njurformade utskiljningar eller i kompakta massor.
Zinkspat är en viktig zinkmalm och förekommer ofta tillsammans med andra zinkmalmer som till exempel zinkblände, varav det bildats genom vittring.
De viktigaste fyndigheterna finns i Nordamerika, England, Grekland, Oberschlesien och andra platser. Mineralet är sällsynt i Sverige. Det finns i vittrad malm i Garpenbergsgruvan.
Användning
Zinkspat används främst för utvinning av zink. De vackraste varianterna av zinkspat används ibland som prydnadssten.
Källor
Meyers varulexikon, Forum, 1952
- ^ http://www.ne.se/galmeja - från Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 12dec 2013
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.