Zyzomys pedunculatus

Från Wikipedia
Zyzomys pedunculatus
Status i världen: Akut hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljRåttdjur
Muridae
SläkteZyzomys
ArtZyzomys pedunculatus
Vetenskapligt namn
§ Zyzomys pedunculatus
Auktor(Waite, 1896)
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Zyzomys pedunculatus[2][3] är en däggdjursart som först beskrevs av Edgar Ravenswood Waite 1896. Zyzomys pedunculatus ingår i släktet Zyzomys och familjen råttdjur.[4][5] Inga underarter finns listade.[4] De svenska trivialnamnen Macdonnellstenmus och Cape York stenmus förekommer för arten.[6]

Hos arten är huvudet och bålen lika lång som svansen. På ovansidan förekommer gulbrun päls och undersidan är täckt av krämfärgad päls. Även den tjocka svansen är tät täckt med hår. Individerna når en vikt av 70 till 120 g.[7] Pälsen på ovansidan är ganska styv. Liksom andra släktmedlemmar kan arten lätt tappa delar av pälsen och av svansen.[8] Kroppslängden (huvud och bål) är 10,8 till 14,0 cm, svansen är 11 till 14 cm lång, bakfötternas längd är 2,5 till 2,9 cm och öronen är 2,0 till 2,3 cm stora.[9]

Denna gnagare förekommer i centrala Australien i södra delen av delstaten Northern Territory. Arten hittades hittills i klippiga områden som var täckta av gräs, buskar eller glest fördelade träd men habitatet kan variera mer. Individerna äter frön och gröna växtdelar. I fångenskap hade honor tre eller fyra ungar per kull.[1] Under år med mycket nederbörd kan honor para sig vid alla årstider. Individerna blir efter 8 till 10 månader könsmogna.[9]

Zyzomys pedunculatus är aktiv på natten och den föredrar frön från växtsläktena Sida, Solanum och Glyceine.[7] En infångad individ blev i fångenskap 7 eller 8 år gammal.[10]

Mellan 1960 och 1995 hittades inga exemplar och därför antogs att arten var utdöd. Året 1996 blev den åter upptäckt. Det största hot mot Zyzomys pedunculatus är frigående katter. Kanske faller den ibland offer för rävar eller hundar. Dessutom kan bränder påverka beståndets storlek. IUCN kategoriserar arten globalt som akut hotad.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] 2008 Zyzomys pedunculatus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ (2005) , website Zyzomys pedunculatus, Mammal Species of the World
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (1 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/zyzomys+pedunculatus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ Europeiska unionens förordning (EG) nr 318/2008 om skyddet av arter genom kontroll av handel Arkiverad 10 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., sid. L95/21, läst 24 augusti 2014.
  7. ^ [a b] Gary Fry (9 december 2002). ”Central rock-rat”. ARKive. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131029195213/http://www.arkive.org/central-rock-rat/zyzomys-pedunculatus/. Läst 18 mars 2018. 
  8. ^ National recovery plan for the Central Rock-rat, Australian Government, 1999, läst 2018-03-18
  9. ^ [a b] Wilson, Lacher Jr. & Mittermeier, red (2017). ”Zyzomys pedunculatus”. Handbook of the Mammals of the World. "7 - Rodents II". Barcelona: Lynx Edicions. sid. 735. ISBN 978-84-16728-04-6 
  10. ^ Zyzomys pedunculatus, Database of Animal Ageing and Longevity

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]