Perklorat

Från Wikipedia
Strukturformel för en perkloratjon.
Molekylmodell av en perkloratjon.

Perklorater är salter av perklorsyra och innehåller perkloratjonen ClO4.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Perklorater är oxiderande, men är inte lika reaktiva som klorider, klorater eller hypokloriter. Detta är lite av en paradox då kloratomen i perklorat har oxidationstillstånd +7. Det är extremt högt och perklorat har också en hög redoxpotential. Men tack vare elektronerna från de fyra syreatomerna har kloratomen fullt valensskal, vilket gör den ovillig att ingå i en redox-reaktion.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Att perklorater är stabila trots att de är starkt oxiderande har gjort att de har funnit många användningsområden som till exempel som raketbränsle, i facklor, i drivladdningar till airbags, i kemiska syregeneratorer m.m.

Inom medicin används perklorater för att behandla giftstruma. Perklorat begränsar sköldkörtelns förmåga att ta upp jod och hämmar produktionen av tyroxin.

Se även[redigera | redigera wikitext]